Unethical procedures, social irresponsibility and climate change all contribute to unsustainable development. Changing our behavior to contribute to sustainable development has therefore become increasingly important. This increased awareness of corporate social and environmental impact has meant that sustainable development has become an important issue for both companies and individuals. An important factor in contributing to a sustainable society is to direct capital flows into sustainable investments and the interest in investing sustainable has increased in recent years. Thus, the pressure on companies has increased in terms of working more with sustainability and communicating that work externally by drawing up a sustainability report.An important stakeholder group for companies is institutional investors. Our purpose was to find out how they use companies' sustainability reports to analyze a company's work with sustainability and what they consider about the credibility of sustainability reports. Given the purpose, the study aims at contributing to an increased understanding of sustainability reports and their usefulness for institutional investors. We have also intended to contribute to a greater understanding of what opinions institutional investors have about the credibility of sustainability reports. To achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. Qualitative interviews have been conducted with seven respondents with good knowledge in the areas of sustainable investments and sustainability reports.The result of the study shows that institutional investors believe sustainability reports are useful for analyzing a company's sustainability efforts. Corporate sustainability reports are used by all respondents, but to varying degrees. All respondents consider that other sources are also needed to obtain the information required to get a comprehensive picture of the companies' work with sustainability, so the information in the sustainability report is not sufficient. Respondents also argue that sustainability reports are credible reports, but in the case of external review, the views differ somewhat. The majority believe that it is positive if a sustainability report is externally reviewed, while a few respondents consider that an external review is of no importance.

Storbritannien beslutade år 2016 att gå ur EU, ett fenomen som kom att benämnas som ”Brexit”. Utträdet kommer att påverka de företag som är verksamma på den brittiska marknaden. Denna studie ämnar undersöka hur företagen förbereder sig inför Brexit. Utgångspunkten är institutionell teori där företag antas påverkas av förändringar i sin omgivning. Tre multinationella företag som bedriver verksamhet i Sverige och Storbritannien har studerats genom intervjuer med deras representanter. Även tre branschorganisationer har studerats på samma sätt, varav deras syn har använts i trianguleringssyfte för att stödja fallföretagens uttalanden. Analys har skett genom kodning av intervjuerna, med hjälp av nyckelord och teman.   Studiens resultat visar att endast ett av företagen förbereder sig inför Brexit. Utifrån analysen dras slutsatsen att företag som blir mer involverade i Brexit får en tydligare bild av dess framtida effekter, och därmed även förbereder sig i en högre grad.

I denna studie har tre fokusgruppintervjuer hållits med totalt 10 yrkesverksamma pedagoger i förskolan, i en svensk medelstor kommun. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepedagogerna resonerar kring ämnet sexuella övergrepp mot barn, samt undersöka pedagogernas resonemang kring orosanmälan till socialtjänsten. Utifrån fokusgruppintervjuerna framkom fyra huvudteman: organisation, att upptäcka, kollegialt stöd samt anmäla eller inte anmäla, vilka delades in i 10 underteman. De mest framträdande resultaten visar att förskolepedagogerna saknar rutiner för att upptäcka barn som utsätts för sexuella övergrepp. Det visade sig också att stödet från organisationen och rektorn är av stor betydelse för att en orosanmälan skall göras samt för att öka pedagogernas kunskap gällande sexuella övergrepp mot barn. För att hantera känslomässigt jobbiga situationer som kan uppstå i samband med misstanke om sexuella övergrepp, visade resultatet att kollegorna finner en viktig roll för varandra, där en kollegial dialog används flitigt. Resultatet visade också att en fungerande samverkan med socialtjänsten kan bidra till att en orosanmälan görs och att samverkan är viktig för pedagogernas trygghet. Resultaten analyseras med hjälp av tidigare forskning och institutionell teori där begreppet handlingsutrymme är i fokus.

Ett aktivitetsbaserat arbetssätt har växt fram som ett nymodigt och populärt organisationskoncept, både inom privat och offentlig sektor. Konceptet, likt många andra managementkoncept, kan vara problematiska att anpassa i den lokala kontexten. Inte minst med tanke på traditionella institutionella motsättningar. Syftet med vår studie är att undersöka hur rationella myter översätts i den lokala organisationen. Till vår hjälp att undersöka aktivitetsbaserat arbetssätt som en rationell myt samt hur det anpassas i den lokala kontexten, har vi använt oss av institutionell teori och tidigare forskning inom området. För att samla in vårt empiriska material för undersökningen, har vi valt att använda kvalitativa intervjuer där vi sammanlagt intervjuat fyra personer inom samma statliga myndighet. Resultatet visade vikten av att kommunicera motiven till förändringen på rätt sätt, att driva förändringar som förändringsprojekt snarare än lokalprojekt samt att organisationer behöver justera formella strukturer för att översätta myten i den lokala kontexten. Resultatet analyserades sedan med hjälp av vår valda teori och tidigare forskning.

Under de senaste åren har antalet företag som väljer att få sina hållbarhetsrapporter granskade av en oberoende tredje part ökat kraftigt. I takt med denna utveckling har intresset ökat för vilka faktorer som påverkar företag att frivilligt välja att få sina hållbarhetsrapporter granskade. Denna studie syftar till att utöka förståelsen för hur företags lönsamhet, storlek samt branschtillhörighet påverkar företag att, utöver lagkrav, välja extern oberoende granskning av sina hållbarhetsrapporter i en svensk kontext. Metoden som används i studien är logistisk regressionsanalys och undersökningen baseras på företag noterade på Nasdaq Stockholm under räkenskapsår 2019. Resultatet från studien visar att större företag är mer benägna att frivilligt välja extern oberoende granskning av sina hållbarhetsrapporter medan lönsamhet och tillhörighet till en socialt eller miljömässigt känslig bransch inte har en påverkan. Studien bidrar med en utökad förståelse för hur företagsspecifika variabler påverkar företag att välja extern oberoende granskning av hållbarhetsrapporter i en svensk kontext.

B corporations är en form av hybridorganisation som avser att balansera ekonomisk avkastning med sociala- och miljömässiga mål, något företagen själva talar om som “profit and purpose”. Dessa verksamheter beskrivs som en form av hållbart företagande, som kombinerar marknadslogik med social logik, något som historiskt ansetts omöjligt att kombinera. Genom 8 intervjuer med 9 olika företrädare inom b corporations har denna undersökning studerat hur dessa företag hanterar två traditionellt konflikterande syften, “profit and purpose”, och hur de arbetar med prestationsmätningar, målformulering och värdeskapande i relation till sina intressenter. En analysmodell utformades utifrån befintlig teoretisk kunskap om institutionella logiker, prestationsmätningar och målsättningar från vilken resultatet analyserades. Studiens visar att företrädare för b corporations inte upplever den sociala logiken och marknadslogiken som konflikterande. Dock förmedlar respondenterna i sina intervjuer spänningar mellan de två logikerna då de gör avkall på den ena logiken för att prioritera den andra på kort sikt, vilket indikerar konflikter. Detta signalerar att b corporations snarare kombinerar än balanserar logiker på kort sikt. Graden av komplexitet vid målformulering kopplat till hållbarhet varierade mellan företag. Bland de företag där man arbetade mer aktivt med målformulering kopplat till den sociala logiken, bröts visioner ned till konkreta delmål. Dessa förtydligades sedan gentemot intressenter med hjälp av prestationsmätningar och här kunde även ett större engagemang och involvering av intressenter i hållbarhetsarbetet urskiljas. Studien föreslår därför att prestationsmått kan tydliggöra mål kopplade till den sociala logiken och på så vis underlätta värdeskapande i hybridorganisationer.

Background: Integrated reporting reflects how a company’s governance, strategy, results and future prospects together with their business model create value in the short, medium and long term. It is a voluntary report to establish. Four factors will be examined to investigate what affects companies voluntary reporting of IR. Purpose: The study refers to examine how countries national cultural differences, large company size and high profitability affect companies’ tendency to voluntarily apply integrated reporting from a European perspective. It will contribute with new results to research field and increase understanding of which companies voluntarily choose to apply IR. Method: Four hypotheses have been formulated to answer the study’s questions. The study is quantitatively designed with a deductive approach and uses a logistic regression model. The data that is used in the survey are secondary data of companies available on IIRC’S database and data from the Forbes 2000 Global List. Statistics program IBM SPSS has been used to perform the regression. Results: The results show that low power distance and high tolerance of uncertainty have a positive effect on integrated reporting. High profitability did not show a significant relationship, while large companies had a negative impact on the establishment of IR. The contribution of the essay: The study provides additional insights into the factors that influence companies voluntary use of integrated reporting, which contributes to a further understanding of the phenomenon IR. / Bakgrund: Integrerad rapportering visar hur ettföretagsstyrning, strategi, resultat och framtidsutsikter tillsammans med dess affärsmodell skapar värde på kort, medellång samt lång sikt.Det är en frivillig rapport att upprätta. Totalt fyraolika faktorer kommer studeras för att undersöka vad som påverkarföretags frivilliga rapporteringav IR. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur länders nationella kulturella skillnader (maktdistans och tolerans av osäkerhet), stor företagsstorlek och hög lönsamhet påverkar företags benägenhet att frivilligt tillämpa integrerad rapporteringur ett europeiskt perspektiv. Det ska bidra med nya resultat till forskningsfältetoch öka förståelsen förvilka företag som frivilligt väljer att tillämpa IR. Metod: Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens frågeställning. Studien är kvantitativt utformad med ett deduktivt tillvägagångssätt och använder en logistisk regressionsmodell. De data som använts i undersökningen är av sekundärdata av företag tillgängliga på IIRC’S databas och data från Forbes 2000 Global List. Statistikprogrammet IBM SPSS har tillämpats för att genomföra regressionen. Resultat: Resultaten visar att låg maktdistans och hög tolerans av osäkerhet har en positiv effekt på integrerad rapportering. Lönsamhetvisade inte på ett signifikant samband, samtidigtsom storföretags storlek hade en negativ inverkan på upprättandet av IR. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ytterligare insikter om vilka faktorer som påverkar företags frivilliga användning av integrerad rapportering, som bidrar med ytterligare förståelse för fenomenet IR.

Bakgrund: Enligt regeringens jämställdhetsmål uppnår organisationer jämställdhet i styrelser om män respektive kvinnors representation överstiger 40% (Englund, 2019). Begreppet jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ges samma förutsättningar avseende rättigheter, skyldigheter och möjligheter (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Sverige uppvisar en positiv jämställdhetsutveckling avseende dess styrelser samtidigt som svenska valberedningar endast uppvisar små förändringar avseende dess könsfördelning. Det fenomen som preliminär statistik uppvisar bidrar med intressanta avvikelser från vad tidigare studier inom forskningsområdet antyder och vad homosocial reproduktion förespråkar.  Syfte: Studiens syfte är att förklara i vilken utsträckning andelen kvinnor i svenska styrelser påverkas av valberedningars sammansättning och struktur. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där tre olika teorier ligger till grund för de hypoteser som formulerats och sedan testats. De teorier som ligger till grund för uppsatsens hypoteser är homosocial reproduktion, institutionell teori och den resursberonde teorin. Studiens hypoteser har testats med hjälp utav Ordinary Least Square regressionsmetod där urvalet omfattade 76 bolag på Stockholmsbörsen och dess respektive valberedare under en tidsperiod motsvarande fem år. Den forskningsstrategi som använts är således en longitudinell design.   Slutsatser: Det råder en negativ relation mellan andelen män i valberedningar och andelen kvinnor i svenska styrelser. Homosocial reproduktion existerar därmed vid styrelserekrytering i Sverige och dess påverkan på andelen kvinnor i svenska styrelser tenderar att variera över tiden. De faktorer i valberedningars sammansättning och struktur som har en påverkan på andelen kvinnor i svenska styrelser är: medelåldern på valberedare, valberedares varaktighet och andelen män i valberedningar. Vidare påverkas även andelen kvinnor i svenska styrelser av: organisationers storlek och branschen företaget verkar inom. / Background: According to the government's gender equality goal, organizations achieve gender equality in boards if men's and women's representation exceeds 40% (Englund, 2019). The concept of equality means that women and men should be given the same conditions regarding rights, obligations and opportunities (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Sweden shows a positive trend in gender equality with regard to its boards, while Swedish nomination committees only show minor changes regarding its gender distribution. The phenomenon that preliminary statistics show contributes to interesting deviations from what previous studies in the research area suggest and what homosocial reproduction suggests. Purpose: The purpose of the study is to explain to what extent the proportion of women in Swedish boards is affected by the composition and structure of the nomination committees.  Method: This paper has a deductive research where three different theories was used to develop hypotheses which then was tested. The theories that underline the study’s hypotheses are homosocial reproduction, institutional theory and the resource-dependence theory. The study’s hypotheses have been tested using Ordinary Least Square regression method where the sample included 76 companies listed on the Stockholm Stock Exchange and specific information regarding each nominator in their nomination committee for a period of five years. The research strategy used is a longitudinal design.  Conclusions: There is a negative relationship between the proportion of men in nomination committees and the proportion of women in Swedish boards. Homosocial reproduction exists in the recruitment of board members in Sweden and its impact on the proportion of women in Swedish boards tends to vary over time. The factors in the composition and structure of the nomination committees that have an impact on the proportion of women on Swedish boards are: the average age of the nomination committee, the duration of the nominators in the nomination committee and the proportion of men in nomination committees. Furthermore, the proportion of women in Swedish boards is also affected by: the size of organizations and the industry the company operates in.

Studiens syfte är att beskriva och förklara strategier och förutsättningar för första linjens chef inom kommunal äldreomsorg för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien avser att besvara syftet utifrån följande frågeställningar. Hur förhåller sig cheferna till sitt uppdrag att bemanna verksamhet med ändamålsenlig kompetens vid rätt tidpunkt och i relation till rådande institutionell struktur? Vilka kompetensförsörjningsstrategier har cheferna? Vilka förutsättningar är möjliggörande respektive hindrande för cheferna att hantera kompetensförsörjnings­utmaningen på längre sikt? Med sikte på år 2035 beskrivs äldreomsorgen vara den arbetsmarknadssektor som i jämförelse med andra, kommer ha störst behov av nyrekryterad kompetens (SCB, 2017). Kraven på chefer inom offentlig sektor är stora och uppdraget har blivit alltmer komplext.  Uppdraget ställer krav på såväl egen handlingskraft som anpassning till organisatoriska strukturer och styrmodeller. Den institutionella struktur som kommunal äldreomsorg är organiserad inom och komplexiteten i chefsuppdraget blev vägledande i studiens val av teoretisk referensram. Institutionell teori och teorin om analytisk dualism är utgångspunkterna för studiens analys av samspelet mellan struktur och agentskap samt dess påverkan på chefers förutsättningar att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien genomfördes med kvalitativ metod och empirin baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i två kommuner. Med första linjens chef avses den chefsfunktion som har ansvar att leda medarbetare och verksamhet som är närmast kunden. Inom äldreomsorg benämns funktionen ofta enhetschef eller sektionschef. Studien konstaterar att cheferna i hög grad har egna strategier för att attrahera, behålla och utveckla kompetens för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov. Strategierna hanteras i huvudsak inom det handlingsutrymme som chefsuppdraget själv förfogar över. Studien fångar inte upp tecken på samspel mellan cheferna och kommunövergripande kompetens­försörjnings­strategier. I chefernas samspel med vissa styrande processer, till exempel för bemanning och rekrytering, visar studien att processen inte utgår från de verksamhetsbehov som första linjens chef ger uttryck för. Studien drar slutsatsen att första linjens chefer upplever sig delvis separerade från den formella strukturen i kommunen (isärkoppling). Studien konstaterar att ökade inslag av tillitsbaserad styrning kan ge gynnsamma förutsättningar för ett proaktivt agerande i en isärkopplad struktur. Som kontrast identifierar studien en stark formmässig likhet mellan äldreomsorgsverksamheter oavsett kommun­tillhörighet (isomorfism). Medveten styrning utifrån denna likhet kan utveckla samordning mellan aktörer inom äldreomsorg i syfte att forma gemensamma strategier att möta kompetensförsörjningsutmaningen på längre sikt.

Globalisering och teknologi har bidragit till att organisationer idag ställs inför nya krav och påtryckningar från omvärlden. Organisationer måste snabbt kunna anpassa sig efter de förändringar som samhället ständigt står inför. Ny teknik och innovativa lösningar har bidragit till att nya kontorskoncept växt fram för att anpassas efter dagens behov, där de anställda idag ställer högre krav på sin arbetsgivare. Aktivitetsbaserat kontor är en utveckling av det öppna kontorslandskapet och har under den senaste tiden blivit allt vanligare i vissa branscher och organisationer, det beskrivs ibland som framtidens kontor. Det aktivitetsbaserade kontoret utlovar ökad gemenskap, samarbete och utbyte av kunskap. Det finns också nackdelar med det nya arbetssättet som minskad integritet, platsbrist och negativ påverkan på arbetsmiljön. Studiens syfte är att öka förståelsen för medarbetarskapets påverkan vid införandet av aktivitetsbaserat kontor. Studien har som utgångspunkt i den kvalitativa forskningen. Studien behandlar två organisationer i olika branscher kring hur de har tagit medarbetarskapet i beaktning vid införandet av ett aktivitetsbaserat kontor. Båda organisationerna har under det senaste året flyttat in till ett aktivitetsbaserat kontor. Studiens datainsamlingsmetod bygger på åtta semistrukturerade intervjuer, där både chefer och medarbetare medverkat. För att studera hur medarbetarskapet har tagits i beaktning har studien använt sig av medarbetarskapshjulet fyra olika delar för att analysera empirin, tillsammans med den institutionella teorin. Studien visar på att organisationer inte alltid är så rationella som de uttrycker sig att vara. Organisationer påverkas av den institutionella kontext som organisationen befinner sig inom. Konsulter och andra organisationer inom den institutionella kontexten har påverkan vid valet av en omstrukturering för att skapa homogenitet. Några av de främsta slutsatserna av studien är att kommunikation, engagemang, delaktighet, gemenskap och ta hänsyn till medarbetarnas olikheter är delar som bidrar till ett fungerande medarbetarskap. Detta i sin tur gynnarverksamheten vid en omorganisering till ett aktivitetsbaserat kontor och är viktiga faktorer att ta i beaktning. Avslutningsvis presenteras kritik mot studien, bidrag till forskningen och förslag till framtida studier. / Globalization and technology are contributing to that organizations today are facing new demands and pressures from the surrounding world. Organizations must be able to adapt quickly to the changes the society are facing. New technology and innovative solutions have contributed to the development of new office concepts adapted to today’s needs, where the employees today are having higher demands on their employers. Activity-based office is a development of the open-plan office and has recently become more common in certain industries and organizations, this is sometimes called the office of the future. The activity-based office implies in increased community, collaboration and exchange of knowledge. Some disadvantages with the new way of working is decreased integrity, lack of space and negative impact in the working environment. The aim of the study is to increase the understanding of how the Employeeship is affected, by an introduction of activity-based office. The study is based on qualitative research. Two companies in different industries are studied, how they have considered the employeeship in the restructuring to the activity-based office. In the past year, both companies have moved into an activity-based office. The data collection method for the study is based on eight semi-structured interviews, where both managers and employees participated. In order to study how the employeeship has been considered, the study has used the four parts of the wheel of the employeeship to study the empiricism, together with the institutional theory. The study shows that companies are not always as rational as they express themselves to be. Organizations are affected by the institutional context within which the organization is located. Consultants and other organizations in the institutional context influence the choice of are structuring to create homogeneity. Some of the main conclusions of the study is that communication, engagement, participation, community and considering the differences of the employees are parts that contribute to a functional employeeship. This in turn supports the business of a reorganization into an activity-based office. In conclusion, contributions to research and proposal for future studies are presented.