In recent times, sport's responsibility has grown beyond being only Sweden's largest people movement and activating people. Now sport is also expected to contribute to crime prevention and prevent other social problems. Using sport as a method and a kind of gear has in turn given sport other challenges. By using institutional theory, the study wants to highlight the working practices in which nonprofit organizations use in their own associations as well as with other organizations, to promote integration. The study is aimed at basketball associations in socio- economically vulnerable areas. To investigate this, a main issue was formulated and to answer it, two questions were formulated as an aid. An unstructured group interview was conducted consisting of four (4) respondents with different positions and active in sports in the socio- economically vulnerable areas. Four (4) semistructured interviews were also conducted with sports leaders in the basketball associations in the same areas. The results showed that cooperation between the association, school, the Swedish Basketball Federation, the municipality and the district is of utmost importance in the work of integration and other social problems. Different types of projects are also a common practice. The basketball associations generally have the same working practices with the organizations in the surrounding area with certain exceptions that occur within their own associations.

No description available.

Unethical procedures, social irresponsibility and climate change all contribute to unsustainable development. Changing our behavior to contribute to sustainable development has therefore become increasingly important. This increased awareness of corporate social and environmental impact has meant that sustainable development has become an important issue for both companies and individuals. An important factor in contributing to a sustainable society is to direct capital flows into sustainable investments and the interest in investing sustainable has increased in recent years. Thus, the pressure on companies has increased in terms of working more with sustainability and communicating that work externally by drawing up a sustainability report.An important stakeholder group for companies is institutional investors. Our purpose was to find out how they use companies' sustainability reports to analyze a company's work with sustainability and what they consider about the credibility of sustainability reports. Given the purpose, the study aims at contributing to an increased understanding of sustainability reports and their usefulness for institutional investors. We have also intended to contribute to a greater understanding of what opinions institutional investors have about the credibility of sustainability reports. To achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. Qualitative interviews have been conducted with seven respondents with good knowledge in the areas of sustainable investments and sustainability reports.The result of the study shows that institutional investors believe sustainability reports are useful for analyzing a company's sustainability efforts. Corporate sustainability reports are used by all respondents, but to varying degrees. All respondents consider that other sources are also needed to obtain the information required to get a comprehensive picture of the companies' work with sustainability, so the information in the sustainability report is not sufficient. Respondents also argue that sustainability reports are credible reports, but in the case of external review, the views differ somewhat. The majority believe that it is positive if a sustainability report is externally reviewed, while a few respondents consider that an external review is of no importance.

Storbritannien beslutade år 2016 att gå ur EU, ett fenomen som kom att benämnas som ”Brexit”. Utträdet kommer att påverka de företag som är verksamma på den brittiska marknaden. Denna studie ämnar undersöka hur företagen förbereder sig inför Brexit. Utgångspunkten är institutionell teori där företag antas påverkas av förändringar i sin omgivning. Tre multinationella företag som bedriver verksamhet i Sverige och Storbritannien har studerats genom intervjuer med deras representanter. Även tre branschorganisationer har studerats på samma sätt, varav deras syn har använts i trianguleringssyfte för att stödja fallföretagens uttalanden. Analys har skett genom kodning av intervjuerna, med hjälp av nyckelord och teman.   Studiens resultat visar att endast ett av företagen förbereder sig inför Brexit. Utifrån analysen dras slutsatsen att företag som blir mer involverade i Brexit får en tydligare bild av dess framtida effekter, och därmed även förbereder sig i en högre grad.

I denna studie har tre fokusgruppintervjuer hållits med totalt 10 yrkesverksamma pedagoger i förskolan, i en svensk medelstor kommun. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepedagogerna resonerar kring ämnet sexuella övergrepp mot barn, samt undersöka pedagogernas resonemang kring orosanmälan till socialtjänsten. Utifrån fokusgruppintervjuerna framkom fyra huvudteman: organisation, att upptäcka, kollegialt stöd samt anmäla eller inte anmäla, vilka delades in i 10 underteman. De mest framträdande resultaten visar att förskolepedagogerna saknar rutiner för att upptäcka barn som utsätts för sexuella övergrepp. Det visade sig också att stödet från organisationen och rektorn är av stor betydelse för att en orosanmälan skall göras samt för att öka pedagogernas kunskap gällande sexuella övergrepp mot barn. För att hantera känslomässigt jobbiga situationer som kan uppstå i samband med misstanke om sexuella övergrepp, visade resultatet att kollegorna finner en viktig roll för varandra, där en kollegial dialog används flitigt. Resultatet visade också att en fungerande samverkan med socialtjänsten kan bidra till att en orosanmälan görs och att samverkan är viktig för pedagogernas trygghet. Resultaten analyseras med hjälp av tidigare forskning och institutionell teori där begreppet handlingsutrymme är i fokus.

Ett aktivitetsbaserat arbetssätt har växt fram som ett nymodigt och populärt organisationskoncept, både inom privat och offentlig sektor. Konceptet, likt många andra managementkoncept, kan vara problematiska att anpassa i den lokala kontexten. Inte minst med tanke på traditionella institutionella motsättningar. Syftet med vår studie är att undersöka hur rationella myter översätts i den lokala organisationen. Till vår hjälp att undersöka aktivitetsbaserat arbetssätt som en rationell myt samt hur det anpassas i den lokala kontexten, har vi använt oss av institutionell teori och tidigare forskning inom området. För att samla in vårt empiriska material för undersökningen, har vi valt att använda kvalitativa intervjuer där vi sammanlagt intervjuat fyra personer inom samma statliga myndighet. Resultatet visade vikten av att kommunicera motiven till förändringen på rätt sätt, att driva förändringar som förändringsprojekt snarare än lokalprojekt samt att organisationer behöver justera formella strukturer för att översätta myten i den lokala kontexten. Resultatet analyserades sedan med hjälp av vår valda teori och tidigare forskning.

Under de senaste åren har antalet företag som väljer att få sina hållbarhetsrapporter granskade av en oberoende tredje part ökat kraftigt. I takt med denna utveckling har intresset ökat för vilka faktorer som påverkar företag att frivilligt välja att få sina hållbarhetsrapporter granskade. Denna studie syftar till att utöka förståelsen för hur företags lönsamhet, storlek samt branschtillhörighet påverkar företag att, utöver lagkrav, välja extern oberoende granskning av sina hållbarhetsrapporter i en svensk kontext. Metoden som används i studien är logistisk regressionsanalys och undersökningen baseras på företag noterade på Nasdaq Stockholm under räkenskapsår 2019. Resultatet från studien visar att större företag är mer benägna att frivilligt välja extern oberoende granskning av sina hållbarhetsrapporter medan lönsamhet och tillhörighet till en socialt eller miljömässigt känslig bransch inte har en påverkan. Studien bidrar med en utökad förståelse för hur företagsspecifika variabler påverkar företag att välja extern oberoende granskning av hållbarhetsrapporter i en svensk kontext.

B corporations är en form av hybridorganisation som avser att balansera ekonomisk avkastning med sociala- och miljömässiga mål, något företagen själva talar om som “profit and purpose”. Dessa verksamheter beskrivs som en form av hållbart företagande, som kombinerar marknadslogik med social logik, något som historiskt ansetts omöjligt att kombinera. Genom 8 intervjuer med 9 olika företrädare inom b corporations har denna undersökning studerat hur dessa företag hanterar två traditionellt konflikterande syften, “profit and purpose”, och hur de arbetar med prestationsmätningar, målformulering och värdeskapande i relation till sina intressenter. En analysmodell utformades utifrån befintlig teoretisk kunskap om institutionella logiker, prestationsmätningar och målsättningar från vilken resultatet analyserades. Studiens visar att företrädare för b corporations inte upplever den sociala logiken och marknadslogiken som konflikterande. Dock förmedlar respondenterna i sina intervjuer spänningar mellan de två logikerna då de gör avkall på den ena logiken för att prioritera den andra på kort sikt, vilket indikerar konflikter. Detta signalerar att b corporations snarare kombinerar än balanserar logiker på kort sikt. Graden av komplexitet vid målformulering kopplat till hållbarhet varierade mellan företag. Bland de företag där man arbetade mer aktivt med målformulering kopplat till den sociala logiken, bröts visioner ned till konkreta delmål. Dessa förtydligades sedan gentemot intressenter med hjälp av prestationsmätningar och här kunde även ett större engagemang och involvering av intressenter i hållbarhetsarbetet urskiljas. Studien föreslår därför att prestationsmått kan tydliggöra mål kopplade till den sociala logiken och på så vis underlätta värdeskapande i hybridorganisationer.

Background: Integrated reporting reflects how a company’s governance, strategy, results and future prospects together with their business model create value in the short, medium and long term. It is a voluntary report to establish. Four factors will be examined to investigate what affects companies voluntary reporting of IR. Purpose: The study refers to examine how countries national cultural differences, large company size and high profitability affect companies’ tendency to voluntarily apply integrated reporting from a European perspective. It will contribute with new results to research field and increase understanding of which companies voluntarily choose to apply IR. Method: Four hypotheses have been formulated to answer the study’s questions. The study is quantitatively designed with a deductive approach and uses a logistic regression model. The data that is used in the survey are secondary data of companies available on IIRC’S database and data from the Forbes 2000 Global List. Statistics program IBM SPSS has been used to perform the regression. Results: The results show that low power distance and high tolerance of uncertainty have a positive effect on integrated reporting. High profitability did not show a significant relationship, while large companies had a negative impact on the establishment of IR. The contribution of the essay: The study provides additional insights into the factors that influence companies voluntary use of integrated reporting, which contributes to a further understanding of the phenomenon IR. / Bakgrund: Integrerad rapportering visar hur ettföretagsstyrning, strategi, resultat och framtidsutsikter tillsammans med dess affärsmodell skapar värde på kort, medellång samt lång sikt.Det är en frivillig rapport att upprätta. Totalt fyraolika faktorer kommer studeras för att undersöka vad som påverkarföretags frivilliga rapporteringav IR. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur länders nationella kulturella skillnader (maktdistans och tolerans av osäkerhet), stor företagsstorlek och hög lönsamhet påverkar företags benägenhet att frivilligt tillämpa integrerad rapporteringur ett europeiskt perspektiv. Det ska bidra med nya resultat till forskningsfältetoch öka förståelsen förvilka företag som frivilligt väljer att tillämpa IR. Metod: Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens frågeställning. Studien är kvantitativt utformad med ett deduktivt tillvägagångssätt och använder en logistisk regressionsmodell. De data som använts i undersökningen är av sekundärdata av företag tillgängliga på IIRC’S databas och data från Forbes 2000 Global List. Statistikprogrammet IBM SPSS har tillämpats för att genomföra regressionen. Resultat: Resultaten visar att låg maktdistans och hög tolerans av osäkerhet har en positiv effekt på integrerad rapportering. Lönsamhetvisade inte på ett signifikant samband, samtidigtsom storföretags storlek hade en negativ inverkan på upprättandet av IR. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ytterligare insikter om vilka faktorer som påverkar företags frivilliga användning av integrerad rapportering, som bidrar med ytterligare förståelse för fenomenet IR.

Bakgrund: Enligt regeringens jämställdhetsmål uppnår organisationer jämställdhet i styrelser om män respektive kvinnors representation överstiger 40% (Englund, 2019). Begreppet jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ges samma förutsättningar avseende rättigheter, skyldigheter och möjligheter (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Sverige uppvisar en positiv jämställdhetsutveckling avseende dess styrelser samtidigt som svenska valberedningar endast uppvisar små förändringar avseende dess könsfördelning. Det fenomen som preliminär statistik uppvisar bidrar med intressanta avvikelser från vad tidigare studier inom forskningsområdet antyder och vad homosocial reproduktion förespråkar.  Syfte: Studiens syfte är att förklara i vilken utsträckning andelen kvinnor i svenska styrelser påverkas av valberedningars sammansättning och struktur. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där tre olika teorier ligger till grund för de hypoteser som formulerats och sedan testats. De teorier som ligger till grund för uppsatsens hypoteser är homosocial reproduktion, institutionell teori och den resursberonde teorin. Studiens hypoteser har testats med hjälp utav Ordinary Least Square regressionsmetod där urvalet omfattade 76 bolag på Stockholmsbörsen och dess respektive valberedare under en tidsperiod motsvarande fem år. Den forskningsstrategi som använts är således en longitudinell design.   Slutsatser: Det råder en negativ relation mellan andelen män i valberedningar och andelen kvinnor i svenska styrelser. Homosocial reproduktion existerar därmed vid styrelserekrytering i Sverige och dess påverkan på andelen kvinnor i svenska styrelser tenderar att variera över tiden. De faktorer i valberedningars sammansättning och struktur som har en påverkan på andelen kvinnor i svenska styrelser är: medelåldern på valberedare, valberedares varaktighet och andelen män i valberedningar. Vidare påverkas även andelen kvinnor i svenska styrelser av: organisationers storlek och branschen företaget verkar inom. / Background: According to the government's gender equality goal, organizations achieve gender equality in boards if men's and women's representation exceeds 40% (Englund, 2019). The concept of equality means that women and men should be given the same conditions regarding rights, obligations and opportunities (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Sweden shows a positive trend in gender equality with regard to its boards, while Swedish nomination committees only show minor changes regarding its gender distribution. The phenomenon that preliminary statistics show contributes to interesting deviations from what previous studies in the research area suggest and what homosocial reproduction suggests. Purpose: The purpose of the study is to explain to what extent the proportion of women in Swedish boards is affected by the composition and structure of the nomination committees.  Method: This paper has a deductive research where three different theories was used to develop hypotheses which then was tested. The theories that underline the study’s hypotheses are homosocial reproduction, institutional theory and the resource-dependence theory. The study’s hypotheses have been tested using Ordinary Least Square regression method where the sample included 76 companies listed on the Stockholm Stock Exchange and specific information regarding each nominator in their nomination committee for a period of five years. The research strategy used is a longitudinal design.  Conclusions: There is a negative relationship between the proportion of men in nomination committees and the proportion of women in Swedish boards. Homosocial reproduction exists in the recruitment of board members in Sweden and its impact on the proportion of women in Swedish boards tends to vary over time. The factors in the composition and structure of the nomination committees that have an impact on the proportion of women on Swedish boards are: the average age of the nomination committee, the duration of the nominators in the nomination committee and the proportion of men in nomination committees. Furthermore, the proportion of women in Swedish boards is also affected by: the size of organizations and the industry the company operates in.