Bakgrund: Ansvarstagande inom miljö och sociala frågor är ett ämne som på senare tid har blivit mer och mer uppmärksammat. I samband med att Brundtlandrapporten publicerades 1987 fick hållbarhetsredovisningen sitt stora uppsving, vilket kom att ge en ökad medvetenhet kring ämnet. Även trycket från omgivningen ökade mot företagen och deras ansvar i att redovisa miljömässiga och sociala frågor. Problem: De problem som finns i samband med hållbarhetsredovisningar är att det dels är frivilligt att redovisa, dels att de riktlinjer som ges ut av GRI inte är tvingande utan snarare flexibla, vilket i sin tur innebär svårigheter vid jämförelser av presenterad data. Det faktum att det enbart är hälften av alla hållbarhetsredovisande företag som granskar sin rapport externt är också ett problem. Det är av intresse att få veta varför företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, och vilka påverkande faktorer som finns, särskilt då upprättandet är en frivillig handling. Syfte: Att visa varför svenska bolag hållbarhetsredovisar med hjälp av legitimitetsteori, institutionell teori eller intressentteori. Vi undersöker även hur GRI:s riktlinjer tillämpas samt förekomsten av extern granskning. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en hermeneutisk positionering använts. Undersökningen bygger på fem kvalitativa telefonintervjuer med svenska bolag; Bostadsbolaget, Vattenfall, KappAhl, Arla Foods samt Folksam. Företagen är valda utifrån tre institutionella miljöer; offentlig miljö, börsnoterade samt medlemsägda företag. Utöver intervjuer har en genomgång av företagens hållbarhetsredovisningar/årsredovisning förts. Slutsats: Vi fastställer att hållbarhetsredovisningens stora syfte förklaras utifrån de primära intressenternas informationskrav och förväntningar. Samtidigt som företagen fokuserar på dessa intressenter upplever de en allmän förväntning på hållbarhetsredovisningar. Samhället och enskilda intressenter anses ha en ömsesidig påverkan och tillsammans ställa krav på företagens rapportering. Utifrån dessa krav och förväntningar ser vi att en institutionalisering av hållbarhetsredovisningen skapats p.g.a. starkare organisationer som gör att rapporternas utformning blir mer strukturerad och jämförbar då de exempelvis följer samma riktlinjer.

Den svenska spelmarknadens lagar och regler som ger ett fåtal företag rätten att agera på marknaden genom det befintliga statliga monopolet har under de senaste åren förlorat sin kraft. Trots de lagar som stärker monopolet finns det ett stort antal spelbolag med sina verksamheter baserade utanför Sveriges gränser, som genom modern teknik i form av Internet, datorer och smartphones kan erbjuda svenska spelare spel för pengar online. Med avstamp i institutionell teori är syftet med uppsatsen att analysera hur den svenska spelmarknaden gått från att vara en starkt reglerad marknad till en konkurrensutsatt monopolmarknad. Genom att analysera förändringen som skett med stöd i teorier om institutionella förändringsprocesser har arbetet lett fram till slutsatsen att de svenska spellagarna urholkats på grund av den snabba tekniska utvecklingen samt att lagstiftningen varit reaktiv istället för att vara proaktiv. Detta har lett till att de aktörer som tidigt förstod internets genomslagskraft har luckrat upp gränserna för var och hur spel och handel bedrivs och har därmed också omdefinierat begreppet ”den svenska spelmarknaden”. Nya aktörer har äntrat marknaden och befintliga aktörer har blomstrat. De utlandsbaserade bolagen introducerade överlägsna idéer på marknaden vilket har lett till att gamla institutioner nu ifrågasätts vilket har lett den svenska spelmarknaden nu befinner sig i ett semiinstitutionaliserat läge.

No description available.

I och med att människor i dagens samhälle blivit mer insatta i hållbarhetsfrågor har efterfrågan på hållbara organisationerökat.Detta har medfört att många organisationer valt att frivilligt börja hållbarhetsredovisa för att visa att dem är bra samhällsaktörer och på så sätt uppnå legitimitet. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur legitimitet kan eftersträvas i tjänsteföretags hållbarhetsredovisninggenom att beskrivahur hållbarhetsredovisningutvecklats över tid,samt identifiera bakomliggande orsaksfaktorer för varförrapporteringensförändring och utveckling skettmed tiden.För att besvara studiens syfte har en longitudinell studie på Sveriges fyra storbanker genomförts. Studien genomfördes genom både innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningarna från dess att bankerna började hållbarhetsredovisa fram till den senast publicerade, samt genom intervjuer med tre av storbankerna. Utifrån Global Reporting Initiatives (GRI:s)kategorier om samhällsansvar (ekonomisk påverkan, miljöpåverkan och social påverkan) har förändringar i kommunikationen identifierats. Analysen visar att de bakomliggande faktorerna till varför förändring i bankernas hållbarhetsredovisning skett med tiden är på grund av att GRI:s riktlinjer förändrats, aktuella frågor i omvärlden och samhället har förändrats vilket medfört att vissa frågor fått ett större utrymme i bankernas hållbarhetsredovisning. Bankerna anpassar även innehålli hållbarhetsredovisningen efter vad deras intressenterefterfrågar och kraven som dem ställer på bankerna,vilket är i linje med den institutionella teorin.Vidare fångar bankerna även upp vad konkurrenterna redovisar om för att ta reda på vilket sätt som verkarbästatt göra det på. Redovisningen om den sociala påverkan har med tiden fått allt större utrymme i redovisningen, medan redovisningen om bankernas miljöpåverkan haft en nedåtgående trend. Detta har förklarats genom att intressenternas medvetenhet gällande hållbarhetsfrågor ökat och att dem nu efterfrågar mer social information frånorganisationerna än vad dem tidigare har gjort, då efterfrågan på miljöinformation var stor. En banks direkta miljöpåverkan bedöms även vara relativt begränsad givet deras faktiska verksamhet vilket också lett till att redovisningen om miljön minskat. / As people in today's society have become more aware of sustainability issues, the demand for sustainable enterprises has increased. This has resulted that many companies have chosen to voluntarily begin to implement the sustainability report to show that they are good actors in society and thereby achieve legitimacy. The purpose of this study is to create an understanding of how legitimacy can be pursued in service companies sustainability report by describing how sustainability reporting has developed over time and to identify the underlying causal factors for why reporting change and development has occurred over time. To address the purpose of the study, a longitudinal study of Sweden's four major banks has been conducted. The study was conducted through both the content analysis of sustainability reports, from when the banks began to sustainability report to the latest published, as well as through interviews with three of the major banks. Based on the Global Reporting Initiative (GRI) categories of corporate social responsibility (financial, environmental and social impacts), changes in the banks communication has been identified. The analysis of the categories shows that the underlying factors why changes in the major banks Sustainability reports has occurred over time is due to the GRI’s guidelines have changed, current issues in the world and society have changed, which meant that certain issues have a larger space in the Sustainability reports. Banks also adapts the content of the sustainability report according to what their stakeholders demand and the requirements they place on the banks, which is consistent with the institutional theory. Further, the major banks also capture what their competitors has reported to find out what seems best. The report on the social impact has over time become more increasingly significant in sustainability accounting, while accounting for banks' environmental impact been on a downward trend. This has been explained by stakeholders' increasingly awareness regarding sustainability issues and that they are now demanding more information about organizations social impacts than they previously did, when the demand for environmental information was great. A bank's direct environmental impact is also expected to be relatively limited given their actual operations, which has also lead to decrease about the reporting of the environmental impacts.

No description available.

På senare år har kraven på företagens handlingar och värderingar ökat runt om i världen. För att kunna tillgodose omgivningens krav väljer allt fler företag att ge ut frivilliga upplysningar om sin organisation. Dessa frivilliga upplysningar omnämns i en hållbarhetsredovisning som innehåller företagets miljö, ekonomiska och etiska aspekter. Företagens främsta skäl till varför de börjar hållbarhetsredovisa är att de vill legitimera sig med sina intressenter och på så vis skapa goda relationer till sin omgivning. Här anser vi att det finns en problematik kring hur företag ser på hållbarhetsredovisning, är det ett sätt att värva investerare och marknadsföra bolaget eller är det en styrfunktion för att förbättra företaget och dess omgivning? I studien poängteras problematiken kring hur ett företag uttrycker sig i sin hållbarhetsredovisning jämfört med de praktiska handlingar som rapporteras av externa källor. Med detta som grund har studien utformats utifrån en intressent-, legitimitets- och en institutionell- teori.Syftet med studien är att skapa en förståelse kring om det finns en skillnad och hur stor den är mellan Volvo Personvagnar AB:s hållbarhetsrapportering och medias rapporteringar om Volvo Personvagnars hållbarhet. Vi kommer även analysera hur en eventuell skillnad påverkar Volvo Personvagnars relation till deras intressenter. Intressentperspektivet kommer att baseras på intressent-, legitimitets- och den institutionella teorin.Studien har utförts med en hermeneutisk ansats av kvalitativ art. Empirin som insamlats och analyserats är Volvo Personvagnars hållbarhetsredovisning under åren 2004-2008. Innehållet i hållbarhetsredovisningarna har jämförts med svenska externa rapporter för att kunna analysera hur väl det teoretiska och praktiska stämmer överens inom företaget. För att kunna göra denna jämförelse har vi valt att använda oss utav svenska externa källor, i första hand rikstäckande dagspress, som påvisar de handlingar som skett. Anledningen till varför ett företag inom bilbranschen valdes var att den har drabbats hårt under den rådande finanskrisens samt att branschen innehåller en hög miljö- och säkerhetsfokus. Vi ansåg därför att det var intressant att analysera ett bilföretags syn på en hållbar utveckling. Volvo Personvagnar valdes på grund av att detta är en stor aktör på marknaden som strävar efter att förbättra sin hållbarhetsredovisning för att skapa en god relation gentemot sina intressenter.Med studien har vi kommit fram till följande slutsats. Volvo Personvagnars hållbarhetsredovisning är överlag inriktad på företagets positiva handlanden. Flertalet av de negativa rapporteringarna från media har uteslutits helt eller delvis i hållbarhetsredovisningen. Detta syftar till att företaget inte tar sitt fulla ansvar gentemot sina intressenter, då de istället försöker få intressenterna att fokusera på det positiva inom företaget. Vi anser att detta kan ge en något snedvriden bild av företaget då de inte upplyser om alla händelser.

Digitalisering menas vara en av de mest grundläggande drivkrafterna för långsiktig förändring inom redovisningsbranschen. Redovisningskonsultens arbete är brett och detta digitala skifte påverkar yrkesrollen inom många aspekter. Att skapa förståelse kring en förändring likt digitalisering menas kräva en analys av den externa miljön tillsammans med individens upplevelse av denna där tidigare studier ofta menas framställa digitaliseringens influenser som skev. Detta leder fram till studiens syfte att genom ett institutionellt perspektiv skapa förståelse för redovisningskonsultens upplevelse av förändringen, möjligheterna och utmaningarna som digitaliseringen medför till yrkesrollen. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Studiens resultat visade att den pågående digitaliseringen innebär en förändring för redovisningskonsultens yrkesroll i form av ett institutionellt strukturellt skifte på samtliga nivåer vilket inte går att undvika. / Digitization is stated to be one of the most fundamental driving force for long term change in accounting. The accountants work is broad and a digital change has the power to change the profession on multiple levels. It requires analyzing the external environment together with the individual’s experience of this to create an understanding about the turbulent change that digitization entails, a subject that other studies mean needs clarification. This study aims to create an understanding about the accountant's experience about changes, opportunities and challenges of the profession as a result of digitization through an institutional perspective. This was made with an qualitative method using semi-structured interviews. The results of the study showed that the accountant experiences the ongoing digitization as a institutional, structural change on all levels of the profession which is inevitable.

<p>Bakgrund</p><p>Utvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision. Syftet var också att utreda varför det i Spanien inte finns en centralt reglerad förvaltningsrevision.</p><p>Tillvägagångssätt</p><p>Metoderna som använts i uppsatsen var litteraturstudier samt fyra öppna, ostrukturerade intervjuer och en intervju via e-post med spanska respondenter med kunskap om revisorsyrket.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av studien visar att den spanska revisionen har drag av vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision, även om begreppet inte existerar med samma innebörd på spanska. Kopplingarna till förvaltningsrevision finns främst inom begreppen going concern och internkontroll men de är dock inte så starka att det kan talas om att förvaltningsrevision är något vedertaget i Spanien. Att skillnaderna uppkom kan ha historiska orsaker och det faktum att skillnaderna består kan bero på att ingen svensk institution har den internationella status som krävs för att vara normbildare i området samt på kulturella olikheter.</p>

<p><p><em><strong>”Have the young members’ of Save the Children Sweden got increased possibilities to influence the organization since the founding of the youth-organization?” </strong></em></p><p>The purpose with the thesis is to investigate if the founding of a youth-organization by Save the Children Sweden has led to increased possibility for the young members to influence the organization. I have two research assignments; change since the founding of a youth-organization? politically since the foundation of a youth-organization and how?</p>Did the norms and values in the organizationand Did the organization change I have analyzed protocols from the general assembly between 1997 and 2008 and how the rules in the organization have changed over time. I have also interviewed four board members to get a more diversified view of how the board meetings proceed. To interpret the findings in the analysis I have used two organization theories, result is that the young members of the organization have got increased possibilities to influence the organization. Not mainly because they have five representatives in the general assembly and one representative in the committee, but because they are more visible now than they were before the founding of the youth-organization when they where only private members.</p>

Bakgrund: Allt fler medborgare väljer att engagera sig i partipolitiskt obundna sammanslutningar istället för i partier. Motala kommun införde 1999 fem beredningar bestående av folkvalda politiker som bland annat ska arbeta för ökade och förnyade medborgarkontakter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsteoretiskt perspektiv beskriva och analysera Motala kommuns arbete med att förändra den politiska organisationen, med fokus på arbetet att förbättra medborgarinflytandet. Vidare vill vi presentera idéer kring hur arbetet skulle kunna vidareutvecklas. Avgränsningar: Vi kommer inte att i någon större utsträckning ta med tjänstemannaperspektivet i diskussionerna eftersom vi enbart intervjuat politiker. Genomförande: Fokusgruppsintervjuer har genomförts med de fem beredningarna. Vid varje tillfälle medverkade 5-11 personer. Resultat: Beredningarna har utmanat de institutionaliserade antaganden som tidigare styrt det kommunalpolitiska arbetet. Omorganiseringen har även fyllt en funktion för lärandet hos de inblandade, men fler aktörer bör vara inblandade för att kommunen ska bli en lärande organisation. En organiserad nätverksstruktur kan skapa förutsättningar för kunskapsutväxling.