Digitaliseringens framfart i banksektorn och dess påverkan på teknologin har medfört att allt fler bankärenden hanteras digitalt via internettjänster. Till följd av digitala banktjänster har en ny dörr öppnats för bedragare. Bedrägerier och ID-kapningar har medfört att bankkunder blir skeptiska gentemot digitala banktjänster eftersom kunder upplever hot mot deras integritet. Denna studies ambition är att studera förtroende, servicekvalitet och teknologisacceptans, som tidigare framhävts som betydande variabler i påverkan på integritetsrisken. Till skillnad från tidigare forskning har denna studie byggt upp en forskningsmodell som bygger på förtroende, servicekvalitet och teknologiacceptans för att undersöka integritetsrisken i samband med digitala banktjänster. Utifrån forskningsmodellen har tre hypoteser utformats för att vidareutveckla kunskapen inom forskningsområdet. En positivistisk forskningsfilosofi och en deduktiv forskningsansats präglar denna studie, där en kvantitativ forskningsansats i form av internetenkäter valdes för att samla in empiriska data. Studiens resultat, baserat på 101 respondenter, påvisar att förtroende och teknologiacceptans har en påverkan på integritetsrisken, dock visar resultatet att servicekvalitet inte har någon påverkan på integritetsrisken. / Rapid development in technology due to digitalization has altered a myriad of people’s lives, as it provides the customers an opportunity to perform banking activities online. As a result of digital transition from traditional banking to online banking, fraud has occurred more frequently. Owing to this, banking customers have become skeptical about online banking and are more aware of its impact on their integrity. The purpose of this study is to examine trust, service quality and technology-acceptance in regard to the perceived integrity risk. Contrary to previous research, this study has constructed a research model built on trust, service quality and technology-acceptance, factors that have been perceived as having an impact on the integrity risk in conjunction with online banking. Utilizing the research model, three hypotheses have been created to further explore the research area. A positivistic research philosophy and a deductive research approach was implemented in this study. Furthermore, a quantitative research method in the form of questionnaires was used to gather and collect empirical data. The results, based on 101 respondents, show that trust and technology-acceptance have an impact on the integrity risk, however it also shows that service quality does not have an impact on the integrity risk.

Bakgrund och problemformulering: Skiftet till digitala banktjänster innebär ett annat arbetssätt att bibehålla förtroendet hos sina kunder då servicen blir mindre personlig. Förtroende och service är en viktig del hos kunderna samtidigt som det ställs nya krav gällande bekvämlighet och automatiserade självtjänster. Mot denna bakgrund är möjliga problem som kan uppstå en bristande säkerhet samt riskerna kring integriteten.  Syftet: Studiens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan kundernas förtroende och bankernas digitala banktjänster. Utöver detta vill forskarna få en förståelse för bankkunders förtroende för sin digitala bank.  Metod: Undersökningen bygger på kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som sedan används för att genomföra en korrelationsanalys och regressionsanalys. Teoretisk referensram: Technology Acceptance Model, Social Exchange Theory, Perceived Risk och Digitala Tillitsmodellen. Empiri: Empirin har fyra olika fokusområden: kontrollfrågor, förtroende, digitala banktjänster samt risk och säkerhet. Dessa sammanställs och testas i en korrelationsanalys och regressionsanalys för att undersöka samband och testa hypoteser.  Slutsats: Resultatet visar att det föreligger ett positivt samband mellan digitala banktjänsters användbarhet och förtroende för digitala banktjänster samt att upplevd integritetsrisk har ett negativt samband med förtroendet. Trots att det kan finnas ett samband mellan digitala banktjänsternas användarvänlighet och förtroende finns inte tillräckligt med stöd för att bevisa detta. / Background and problem formulation: The shift to digital banking services means a different way of working to maintain the trust of its customers, this as the service has become less personal. Trust and service are valued highly for the customers, while new demands are being made regarding convenience and automated self-service. Against this background, possible problems that may arise are a lack of security and the risks surrounding integrity. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there is a relationship between customers' trust and the banks' digital banking services. In addition to this, the researchers want to gain an understanding of bank customers' trust in their digital bank. Method: The survey is based on a quantitative method in the form of a questionnaire which is then used to carry out a correlation and regression analysis. Framework: Technology Acceptance Model, Social Exchange Theory, Perceived Risk and Digital Trust Model. Empiricism: The empiricism has four different focus areas: control questions, trust, digital banking services and lastly risk as well as security. These are compiled and tested in a correlation and regression analysis to examine relationships by testing hypotheses. Conclusions: The findings show that there is a positive relationship between the usability of digital banking services and trust in digital banking services, and that perceived integrity risk has a negative relationship with trust. Although there may be a link between the ease of use of digital banking services and trust, there is not enough support to prove this.

Bakgrund och problemformulering: Skiftet till digitala banktjänster innebär ett annat arbetssätt att bibehålla förtroendet hos sina kunder då servicen blir mindre personlig. Förtroende och service är en viktig del hos kunderna samtidigt som det ställs nya krav gällande bekvämlighet och automatiserade självtjänster. Mot denna bakgrund är möjliga problem som kan uppstå en bristande säkerhet samt riskerna kring integriteten.   Syftet: Studiens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan kundernas förtroende och bankernas digitala banktjänster. Utöver detta vill forskarna få en förståelse för bankkunders förtroende för sin digitala bank.   Metod: Undersökningen bygger på kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som sedan används för att genomföra en korrelationsanalys och regressionsanalys.  Teoretisk referensram: Technology Acceptance Model, Social Exchange Theory, Perceived Risk och Digitala Tillitsmodellen.  Empiri: Empirin har fyra olika fokusområden: kontrollfrågor, förtroende, digitala banktjänster samt risk och säkerhet. Dessa sammanställs och testas i en korrelationsanalys och regressionsanalys för att undersöka samband och testa hypoteser.   Slutsats: Resultatet visar att det föreligger ett positivt samband mellan digitala banktjänsters användbarhet och förtroende för digitala banktjänster samt att upplevd integritetsrisk har ett negativt samband med förtroendet. Trots att det kan finnas ett samband mellan digitala banktjänsternas användarvänlighet och förtroende finns inte tillräckligt med stöd för att bevisa detta. / Background and problem formulation: The shift to digital banking services means a different way of working to maintain the trust of its customers, this as the service has become less personal. Trust and service are valued highly for the customers, while new demands are being made regarding convenience and automated self-service. Against this background, possible problems that may arise are a lack of security and the risks surrounding integrity.  Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there is a relationship between customers' trust and the banks' digital banking services. In addition to this, the researchers want to gain an understanding of bank customers' trust in their digital bank.  Method: The survey is based on a quantitative method in the form of a questionnaire which is then used to carry out a correlation and regression analysis.  Framework: Technology Acceptance Model, Social Exchange Theory, Perceived Risk and Digital Trust Model.  Empiricism: The empiricism has four different focus areas: control questions, trust, digital banking services and lastly risk as well as security. These are compiled and tested in a correlation and regression analysis to examine relationships by testing hypotheses.  Conclusions: The findings show that there is a positive relationship between the usability of digital banking services and trust in digital banking services, and that perceived integrity risk has a negative relationship with trust. Although there may be a link between the ease of use of digital banking services and trust, there is not enough support to prove this.

Artificiell intelligens (AI) inom marknadsföring har haft en ökad tillväxt de senaste åren. Marknadsföringen blir i allt större utsträckning datadriven, den tekniska utvecklingen har ständigt påverkat marknadsföringen och visat att AI-baserad marknadsföring kan göra skillnad. Det finns däremot många frågor som behöver besvaras innan AI kan användas på ett etiskt och effektivt sätt. Forskare uppmanar att analysera faktorer som påverkar konsumenters attityder till AI-baserad marknadsföring. Syftet med studien är därför att analysera hur upplevd integritetsrisk, upplevt förtroende och upplevda fördelar påverkar svenska konsumenters attityder till AI-baserad marknadsföring inom e-handel. Konsumentattityderna beskrivs i termer av känslomässig respektive kalkylmässig attityd. Metoden som användes var kvantitativ med en deduktiv ansats. Studien tog grund i en tvärsnittsdesign där en enkätundersökning utfördes. Webbenkäten publicerades på Facebook, Instagram och Snapchat där 102 respondenter besvarade den, varav 99 svar analyserades. Korrelationsanalys och regressionsanalyser skapades sedan i det statistiska dataprogrammet SPSS. Därefter bekräftades eller förkastades hypoteserna. Studien resulterade i att två av fyra hypoteser kunde bekräftas, vilka var hypoteserna H3a och H3b. Därmed blev slutsatsen, att upplevda fördelar påverkar svenska konsumenters attityder till AI-baserad marknadsföring inom e-handel positivt. Faktorerna upplevd integritetsrisk och upplevt förtroende är inte drivande faktorer för svenska konsumenter med en känslomässig attityd till AI-baserad marknadsföring. Upplevda fördelar påverkar den känslomässiga attityden vilket indikerar på att konsumenters känslomässiga attityd drivs av de praktiska aspekterna. Nyckelord: / Artificial Intelligence (AI) within marketing has had an increased growth in recent years. Marketing is becoming increasingly data-driven, the technological development constantly influences marketing and shows that AI-based marketing can make a difference. However, numerous questions need to be answered before AI can be used in an ethical and effective way. Researchers urge to examine factors that affect consumer attitudes towards AI-based marketing. The purpose of the study is therefore to analyze how perceived privacy risk, perceived trust and perceived benefits affect Swedish consumers attitudes to AI-based marketing within e-commerce. Consumer attitudes are described in terms of affective respective calculative attitude. The method used was quantitative with a deductive approach. The study was based on a cross-sectional design where a survey was carried out. The web survey was published on Facebook, Instagram and Snapchat where 102 respondents answered, of which 99 answers were analyzed. Correlation analysis and regression analyses were then created in the statistical data program SPSS. The hypotheses were then either confirmed or rejected. The study resulted in two out of four hypotheses being confirmed, the ones that could be confirmed were hypotheses H3a and H3b. Thus, the conclusion was that perceived benefits positively affect Swedish consumers’ attitudes towards AI-based marketing within e-commerce. The factors perceived privacy risk and perceived trust are not driving factors for Swedish consumers with an affective attitude to AI-based marketing. Perceived benefits affect the affective attitude which indicates that the consumer’s affective attitude is driven by the practical aspects.