Text and data mining can be a useful tool in such diverse fields as scientific research, journalism, culture and not least training of artificial intelligence and its importance is likely to only grow in the future. Despite its huge potential there are many indicators that copyright law restricts use of text and data mining – keeping users from optimal application. This thesis discusses possible barriers crated by EU copyright law, in particular in the light of the new exceptions provided by the Directive on Copyright and Related Rights in the Digital Single Market and finds that despite improvements in terms of legal certainty there are still obstacles to the efficient application of text and data mining.

De toutes les judiciarisations, le procès civil en contrefaçon est l’un de ceux qui durant ces dernières années a pris le plus d’ampleur, car au-delà de l’atteinte que le fléau de la contrefaçon porte aux monopoles d’exploitation, il rejaillit aussi sur tous les secteurs de notre économie, à savoir les emplois, la santé, la sécurité des consommateurs ou bien encore l’investissement. C’est par l’analyse du rôle que les acteurs ont à tenir dans le procès civil en contrefaçon, que l’on se propose d’étudier la singularité de ce procès au regard du droit commun procédural et d’envisager une possible théorie du procès civil en contrefaçon. Les recherches s’attachent alors à effectuer, tout d’abord, une analyse approfondie de la charge des parties dans le procès civil en contrefaçon ; l’enjeu est de mettre ici en évidence le pouvoir particulier d’impulsion des parties en identifiant les facteurs de divergence ou d’unité de la matière. Parallèlement à l’examen de ce pouvoir d’initiative, il s’agit aussi de mettre l’accent sur les mesures auxiliaires originales, telles que la saisie-contrefaçon ou la retenue en douane ouvertes aux parties afin de leur permettre de mieux prouver ou de mieux anticiper le procès au fond, sans forcément rompre l’équilibre procédural des droits entre les parties. Le sujet nous emmène, ensuite, à mettre à jour l’office du juge dans le procès civil en contrefaçon. Assurément, après que la préparation et l’initiative de l’instance en contrefaçon aient été laissées à la diligence des parties, c’est en effet au juge étatique qu’il appartient de « prendre la main » sur le procès et il convient alors d’étudier sa compétence dérogatoire en matière de contrefaçon, compétence qui se révèle tantôt concentrée, tantôt éclatée en cas de conflit de juridictions, tantôt concurrencée aussi par un juge « privé ». La réflexion conduit in fine à rechercher si le pouvoir qu’a le juge de trancher le litige, en allouant des dommages et intérêts ou en réintégrant la victime dans l’intégralité de son droit de propriété, témoigne ou non de la nature hybride des droits de propriété intellectuelle dépassant la simple sphère privative pour rejoindre une autre dimension plus largement collective. Telles sont les pistes de réflexion menant à l’édification d’un régime commun procédural. / In all trials, the civil lawsuit for counterfeiting is one of those which is on the increase because, beyond violate a monopoly, the counterfeiting also spills over into all sectors of our economy, ie employment, health, consumer safety or even investment. It’s by analyzing the role that players have in the civil lawsuit for imitation, we will study the specific feature of this case compared with the procedural law and we will consider a possible theory of civil trial for counterfeiting. The research lead to make, first of all, a thorough analysis of the burden of the parties in the civil lawsuit for imitation. The challenge is to highlight the particular impetus of the parties by identifying divergence factors or convergence about the subject. We have also to stress that the original auxiliary measures allow the parties to better prove or to anticipate the trial without break necessarily the procedural balance. Afterwards, we have to study the role of the judge in the civil lawsuit for counterfeiting. Indeed, after the parties have prepared and taken legal action, the judge has to "take over" the trial and it’s then necessary to examine its derogatory competence, which is sometimes concentrated, sometimes exploded in a conflict of jurisdictions, sometimes challenged by a "private" judge. Finally the subject leads to determine if the judge’s power, allocating damages for example, show the dual prism of intellectual property law wich overstep the private monopoly to belong to a wider collective dimension. These are the lines of thought leading to the building of a common procedural regime.

Following the Enlightenment, Western adherence to positivist theory influenced practices of Western research and documentation. Prior to the introduction of positivism into Western scholarship, innovations in printing technology, literary advancements, and the development of capitalism encouraged the passing of copyright statutes by nation-states in fifteenth century Europe. The evolution of copyright and positivism in Europe influenced United States copyright and its protection of the author, as well as the practice of archiving and its role in interpreting history. Because Native American cultures practiced orality, they suffered the loss of their traditional knowledge and cultural expressions not protected by copyright. By incorporating postmodern perspectives on archiving and poststructuralist views on the formation of knowledge, this thesis argues that Native American tribes now use Western forms of digital technology to create archives, record their histories, and reclaim control of their traditional cultural expressions.

No description available.

Internet intermediaries facilitate a wide range of conduct using services supplied over the layered architecture of modern communications networks. Members of this class include search engines, social networks, internet service providers, website operators, hosts, and payment gateways, which together exert a critical and growing influence upon national and global economies, governments and cultures. This research examines who should face legal responsibility when wrongdoers utilise these services tortiously to cause harm to others. It has three parts. Part 1 seeks to understand the nature of an intermediary and how its liability differs from the liability of primary defendants. It classifies intermediaries according to a new layered, functional taxonomy and argues that many instances of secondary liability in English private law reflect shared features and underlying policies, including optimal loss-avoidance and derivative liability premised on an assumption of responsibility. Part 2 analyses intermediaries’ monetary liability for secondary wrongdoing in two areas of English law: defamation and copyright. It traces the historical evolution of these doctrines at successive junctures in communications technology, before identifying and defending limits on that liability which derive from three main sources: (i) in-built limits contained in definitions of secondary wrongdoing; (ii) European safe harbours and general limits on remedies; and (iii) statutory defences and exceptions. Part 3 examines intermediaries’ non-monetary liability, in particular their obligations to disclose information about alleged primary wrongdoers and to cease facilitating wrongdoing where it is necessary and proportionate to do so. It proposes a new suite of non-facilitation remedies designed to restrict access to tortious internet materials, remove such materials from search engines, and reduce the profitability of wrongdoing. It concludes with several recommendations to improve the effectiveness and proportionality of remedies by reference to considerations of architecture, anonymity, efficient procedures, and fundamental rights.

Les défis de la construction du droit d’auteur au niveau de l’UE sont d’abord définis sous l'angle du cadre institutionnel dans lequel ce processus dynamique se déroule (I). La deuxième partie est une perspective : elle décrit comment la construction du droit d’auteur de l’Union européenne pourrait être poursuivie, tant en termes de « forme » (c'est-à-dire en ce qui concerne le choix des instruments juridiques et la relation avec les droits d'auteur nationaux), qu’en termes de contenus (II). Les deux parties principales mettent en évidence des facettes différentes du cadre « institutionnel » et « juridique ». Dans la première partie, on abordera les « justifications et objectifs » du droit d'auteur dans l’UE ainsi que les « parties prenantes et intérêts » dans le droit d'auteur de l’UE. Au cours de la deuxième partie, deux chapitres donneront une idée de la forme et des contenus possibles d’un futur droit d’auteur de l’UE. Il est ainsi montré que les choix dans l'un de ces domaines auront un impact sur les choix dans l'un des autres domaines et vice versa. Afin de parvenir à un cadre plus équilibré, des recommandations concernant chacun des domaines sont formulées. / The challenges of constructing EU Copyright Law are first set out under the angle of the institutional framework in which this dynamic process takes place (I). An outlook is given on how the construction of EU Copyright Law could be taken further, both in terms of ‘form’ (i.e. regarding the choice of legal instruments and the relation to national copyright laws), and in terms of contents (II). Both main parts are subdivided in two chapters, highlighting different facets of the ‘institutional’ and the ‘legal’ framework. Within the first part, a first chapter will discuss 'rationales and objectives’ of EU copyright law. A second chapter is dedicated to ‘stakeholders and interests’ within copyright law in the EU. Within the second part, two chapters will give an outlook on the form and the possible contents of a future EU Copyright Law. The idea behind this structure is to show that the issues addressed in the two parts, but also in the four chapters, are interrelated: choices made in one of the four areas will have an impact on choices in any of the other areas, and vice versa. In order to achieve a more balanced framework, recommendations addressing each of the four areas are made.

Today’s technology of music file sharing in peer-to-peer networks is genius. Peer-to-peer are networks composed of several computers enabling files to be shared among users. A substantial part of the files shared constitute unlawful copies; uploading and downloading of such files infringes copyright legislation. File sharing through peer-to-peer networks is therefore both a genius technology and a copyright infringement. Peer-to-peer technology has been subject to heavy debate in media, both nationally and internationally. The issue of illegal downloads of music is an international dilemma since music is a global commodity. Sweden has been accused of being file sharers’ haven by organisations such as the Recording Industry Association of America (RIAA). Internet access and broadband capacity is very high in Sweden, which is a reason why many Swedes engage in file sharing. The Swedish company, The Pirate Bay, is the creator of one of the most popular file sharing websites in the world, using the BitTorrent application. The website offers free downloading of inter alia music, films and software. Like most peer-to-peer networks the Pirate Bay website includes copyrighted material, which often is published without the consent of copyright holders. As a result The Pirate Bay is facing a lawsuit on behalf of numerous organisations and companies in the music and film industry. The Pirate Bay is accused of contributory infringement and of preparation to commit a copyright infringement according to the Swedish Copyright Act (SwCA).  Contrary to the American copyright legislation, the SwCA does not contain any explicit provisions regarding contributory infringement. The SwCA refers to the Swedish Criminal Code, which states that preparation to copyright infringement and contributing to such infringement is illegal and punishable. There is currently a lack of Swedish case law regarding copyright infringement and there are no cases concerning contributory infringement. One reason is that the field of law is constantly changing; the copyright legislation is adjusted to the technological developments. The lack of case law causes unpredictability of the SwCA, which may be harmful to the rule of law. International organisations, such as the RIAA, consider the SwCA to be somewhat ineffective and that it needs to be amended in order to uphold the fundamental purpose of copyright. Copyright is a partly harmonised area of law from a global perspective. However, since the Internet and file sharing through peer-to-peer networks is an international phenomenon, copyright legislation needs further harmonisation internationally. At the time there is an ongoing process of implementing the European Union (EU) Enforcement Directive into the SwCA, which grants greater rights to copyright holders. The Directive contains provisions that simplify the process of taking action against an alleged infringer, which may in the long run increase the amount of case law in Sweden. At the same time the implementation of the Enforcement Directive has been criticised as being too far reaching and intruding people’s privacy. File sharing through peer-to-peer networks benefits consumers by offering easy access to a wide range of music for a low cost, at the same time enabling artists to reach out to a larger audience. Consumers are vital for the music industry, since they purchase the music. However, the fundamental aim of copyright is to reward copyright holders and function as an incentive to encourage creativity. Consequently, without economic rights the incentive to create is forfeit and music production might decrease. Even if the justification of copyright is primarily to protect creators of a work, it is also essential to emphasise the consumer aspect. Therefore it is of importance to balance the interests of all parties involved. In order to uphold the purpose of copyright and interests of the general public, it is necessary to promote and develop more legal file sharing alternatives. Music in digital formats has to some extent replaced the traditional Compact Disc (CD) format. Therefore the music industry must cooperate with among others Internet Service Providers (ISPs) in order to embrace the digital developments of music and offer better solutions to consumers. Simultaneously, there is a lack of knowledge of copyright among the Swedish population, which is why more education is required. In conclusion, advertisement and education could decrease illegal file sharing and enhance all the parties’ interests. / Dagens fildelningsteknologi i peer-to-peer nätverk är genial. Peer-to-peer är nätverk bestående av flera sammankopplade datorer som möjliggör fildelning mellan användare. En betydande mängd av de delade filerna utgör dock olagliga kopior; uppladdning och nedladdning av sådana filer bryter mot upphovsrättslagstiftningen. Fildelning genom peer-to-peer nätverk är därför både genial teknologi och upphovsrättsintrång. Peer-to-peer teknologin har väckt stor debatt i media, både nationellt och internationellt. Frågan kring illegal nedladdning av musik är ett internationellt dilemma eftersom musik är en global handelsvara. Sverige har kritiserats av organisationer som Recording Industry Association of America (RIAA) för att vara en frizon för fildelare. Tillgången till internet och bredband är väldigt hög i Sverige, vilket är en anledning till varför många svenskar fildelar. Det svenska företaget The Pirate Bay som använder sig av BitTorrent protokollet, är skapare till en av världens populäraste fildelningssajter. Webbsidan erbjuder gratis nedladdning av bland annat musik, film och programvara. I likhet med de flesta peer-to-peer nätverk innehåller The Pirate Bay’s hemsida upphovsrättsskyddat material som ofta har blivit tillgängliggjort utan upphovsrättshavarens medgivande. Till följd av detta har ett flertal organisationer och företag inom musik- och filmindustrin ingett en stämningsansökan mot The Pirate Bay.         The Pirate Bay är åtalade för medhjälp och förberedelse till brott mot upphovsrättslagen. I motsats till den amerikanska lagen om upphovsrätt innehåller inte den svenska upphovsrättslagen några uttryckliga bestämmelser rörande medhjälp till brott mot upphovsrätt. Upphovsrättslagen hänvisar istället till brottsbalken som stadgar att förberedelse och medverkan till brott är olagligt och straffbart. I dagsläget finns endast ett fåtal svenska rättsfall angående upphovsrättsintrång men inga fall kring medhjälp till upphovsrättsintrång. En bidragande faktor kan vara att rättsområdet ständigt ändras; upphovsrättslagstiftningen anpassas kontinuerligt till den tekniska utvecklingen. Bristen på svenska rättsfall leder till att upphovsrättslagens tillämpning blir oförutsägbar, vilket kan vara skadligt för rättsäkerheten. Internationella organisationer som exempelvis RIAA anser att den svenska upphovsrättslagen är ineffektiv och att ändringar behöver göras för att upprätthålla upphovsrättens grundläggande syfte.       Upphovsrätten är till viss del en harmoniserad lagstiftning ur ett globalt perspektiv. Eftersom internet och fildelning genom peer-to-peer nätverk är ett internationellt fenomen behöver upphovsrättslagen ytterligare harmonisering på ett internationellt plan. I dagsläget pågår en implementering av Europeiska Unionens (EU:s) sanktionsdirektiv som tillerkänner större rättigheter till upphovsrättshavare. Direktivet innehåller bestämmelser som förenklar möjligheten för rättighetshavare att vidta åtgärder mot personer som begår upphovsrättsintrång, vilket på sikt kan komma att bidra till en ökad mängd rättsfall. Sanktionsdirektivet har samtidigt kritiserats för att vara alltför långtgående och inskränker människors rätt till privatliv. Fildelning genom peer-to-peer nätverk är förmånligt för konsumenter genom att utbudet av musik är stort, lättillgängligt och till en låg kostnad; samtidigt ger nätverken artister möjligheten att nå ut till en bredare publik. Konsumenter är nödvändiga för musikindustrin eftersom de inhandlar musiken. Dock är det viktigt att upprätthålla det fundamentala syftet med upphovsrätt, vilket är att ersätta upphovsrättshavaren för sitt verk och fungera som ett incitament till att stimulera skapade. Utan de ekonomiska rättigheterna skulle uppmuntran att skapa nya alster gå förlorad, och musikproduktionen skulle minska. Trots att upphovsrätten rättfärdigas genom att skydda rättighetshavare så är det även angeläget att understryka värdet av konsumenterna. Det är därför av stor vikt att balansera samtliga parters intressen. Det är nödvändigt att marknadsföra och utveckla fler lagliga fildelningsalternativ för att upprätthålla upphovsrättens syfte och samhällets intresse. Digital musik har till viss del ersatt det traditionella Compact Disc (CD) formatet. Musikindustrin måste därför samarbeta med bland annat internetleverantörer för att ta till sig den digitala utvecklingen av musik och erbjuda bättre lösningar till konsumenter. För närvarade har den svenska befolkningen otillräckliga kunskaper inom upphovsrätt, varför mer utbildning behövs. Avslutningsvis, skulle marknadsföring och utbildning kunna bidra till en minskning av den illegala fildelningen och gynna alla parters intressen.

<p>Today’s technology of music file sharing in peer-to-peer networks is genius. Peer-to-peer are networks composed of several computers enabling files to be shared among users. A substantial part of the files shared constitute unlawful copies; uploading and downloading of such files infringes copyright legislation. File sharing through peer-to-peer networks is therefore both a genius technology and a copyright infringement.</p><p>Peer-to-peer technology has been subject to heavy debate in media, both nationally and internationally. The issue of illegal downloads of music is an international dilemma since music is a global commodity. Sweden has been accused of being file sharers’ haven by organisations such as the Recording Industry Association of America (RIAA). Internet access and broadband capacity is very high in Sweden, which is a reason why many Swedes engage in file sharing. The Swedish company, The Pirate Bay, is the creator of one of the most popular file sharing websites in the world, using the BitTorrent application. The website offers free downloading of <em>inter alia</em> music, films and software. Like most peer-to-peer networks the Pirate Bay website includes copyrighted material, which often is published without the consent of copyright holders. As a result The Pirate Bay is facing a lawsuit on behalf of numerous organisations and companies in the music and film industry.</p><p>The Pirate Bay is accused of contributory infringement and of preparation to commit a copyright infringement according to the Swedish Copyright Act (SwCA).  Contrary to the American copyright legislation, the SwCA does not contain any explicit provisions regarding contributory infringement. The SwCA refers to the Swedish Criminal Code, which states that preparation to copyright infringement and contributing to such infringement is illegal and punishable. There is currently a lack of Swedish case law regarding copyright infringement and there are no cases concerning contributory infringement. One reason is that the field of law is constantly changing; the copyright legislation is adjusted to the technological developments. The lack of case law causes unpredictability of the SwCA, which may be harmful to the rule of law. International organisations, such as the RIAA, consider the SwCA to be somewhat ineffective and that it needs to be amended in order to uphold the fundamental purpose of copyright.</p><p>Copyright is a partly harmonised area of law from a global perspective. However, since the Internet and file sharing through peer-to-peer networks is an international phenomenon, copyright legislation needs further harmonisation internationally. At the time there is an ongoing process of implementing the European Union (EU) Enforcement Directive into the SwCA, which grants greater rights to copyright holders. The Directive contains provisions that simplify the process of taking action against an alleged infringer, which may in the long run increase the amount of case law in Sweden. At the same time the implementation of the Enforcement Directive has been criticised as being too far reaching and intruding people’s privacy.</p><p>File sharing through peer-to-peer networks benefits consumers by offering easy access to a wide range of music for a low cost, at the same time enabling artists to reach out to a larger audience. Consumers are vital for the music industry, since they purchase the music. However, the fundamental aim of copyright is to reward copyright holders and function as an incentive to encourage creativity. Consequently, without economic rights the incentive to create is forfeit and music production might decrease. Even if the justification of copyright is primarily to protect creators of a work, it is also essential to emphasise the consumer aspect. Therefore it is of importance to balance the interests of all parties involved.</p><p>In order to uphold the purpose of copyright and interests of the general public, it is necessary to promote and develop more legal file sharing alternatives. Music in digital formats has to some extent replaced the traditional Compact Disc (CD) format. Therefore the music industry must cooperate with among others Internet Service Providers (ISPs) in order to embrace the digital developments of music and offer better solutions to consumers. Simultaneously, there is a lack of knowledge of copyright among the Swedish population, which is why more education is required. In conclusion, advertisement and education could decrease illegal file sharing and enhance all the parties’ interests.</p> / <p>Dagens fildelningsteknologi i peer-to-peer nätverk är genial. Peer-to-peer är nätverk bestående av flera sammankopplade datorer som möjliggör fildelning mellan användare. En betydande mängd av de delade filerna utgör dock olagliga kopior; uppladdning och nedladdning av sådana filer bryter mot upphovsrättslagstiftningen. Fildelning genom peer-to-peer nätverk är därför både genial teknologi och upphovsrättsintrång.</p><p>Peer-to-peer teknologin har väckt stor debatt i media, både nationellt och internationellt. Frågan kring illegal nedladdning av musik är ett internationellt dilemma eftersom musik är en global handelsvara. Sverige har kritiserats av organisationer som Recording Industry Association of America (RIAA) för att vara en frizon för fildelare. Tillgången till internet och bredband är väldigt hög i Sverige, vilket är en anledning till varför många svenskar fildelar. Det svenska företaget The Pirate Bay som använder sig av BitTorrent protokollet, är skapare till en av världens populäraste fildelningssajter. Webbsidan erbjuder gratis nedladdning av bland annat musik, film och programvara. I likhet med de flesta peer-to-peer nätverk innehåller The Pirate Bay’s hemsida upphovsrättsskyddat material som ofta har blivit tillgängliggjort utan upphovsrättshavarens medgivande. Till följd av detta har ett flertal organisationer och företag inom musik- och filmindustrin ingett en stämningsansökan mot The Pirate Bay.        </p><p>The Pirate Bay är åtalade för medhjälp och förberedelse till brott mot upphovsrättslagen. I motsats till den amerikanska lagen om upphovsrätt innehåller inte den svenska upphovsrättslagen några uttryckliga bestämmelser rörande medhjälp till brott mot upphovsrätt. Upphovsrättslagen hänvisar istället till brottsbalken som stadgar att förberedelse och medverkan till brott är olagligt och straffbart. I dagsläget finns endast ett fåtal svenska rättsfall angående upphovsrättsintrång men inga fall kring medhjälp till upphovsrättsintrång. En bidragande faktor kan vara att rättsområdet ständigt ändras; upphovsrättslagstiftningen anpassas kontinuerligt till den tekniska utvecklingen. Bristen på svenska rättsfall leder till att upphovsrättslagens tillämpning blir oförutsägbar, vilket kan vara skadligt för rättsäkerheten. Internationella organisationer som exempelvis RIAA anser att den svenska upphovsrättslagen är ineffektiv och att ändringar behöver göras för att upprätthålla upphovsrättens grundläggande syfte.      </p><p>Upphovsrätten är till viss del en harmoniserad lagstiftning ur ett globalt perspektiv. Eftersom internet och fildelning genom peer-to-peer nätverk är ett internationellt fenomen behöver upphovsrättslagen ytterligare harmonisering på ett internationellt plan. I dagsläget pågår en implementering av Europeiska Unionens (EU:s) sanktionsdirektiv som tillerkänner större rättigheter till upphovsrättshavare. Direktivet innehåller bestämmelser som förenklar möjligheten för rättighetshavare att vidta åtgärder mot personer som begår upphovsrättsintrång, vilket på sikt kan komma att bidra till en ökad mängd rättsfall. Sanktionsdirektivet har samtidigt kritiserats för att vara alltför långtgående och inskränker människors rätt till privatliv.</p><p>Fildelning genom peer-to-peer nätverk är förmånligt för konsumenter genom att utbudet av musik är stort, lättillgängligt och till en låg kostnad; samtidigt ger nätverken artister möjligheten att nå ut till en bredare publik. Konsumenter är nödvändiga för musikindustrin eftersom de inhandlar musiken. Dock är det viktigt att upprätthålla det fundamentala syftet med upphovsrätt, vilket är att ersätta upphovsrättshavaren för sitt verk och fungera som ett incitament till att stimulera skapade. Utan de ekonomiska rättigheterna skulle uppmuntran att skapa nya alster gå förlorad, och musikproduktionen skulle minska. Trots att upphovsrätten rättfärdigas genom att skydda rättighetshavare så är det även angeläget att understryka värdet av konsumenterna. Det är därför av stor vikt att balansera samtliga parters intressen.</p><p>Det är nödvändigt att marknadsföra och utveckla fler lagliga fildelningsalternativ för att upprätthålla upphovsrättens syfte och samhällets intresse. Digital musik har till viss del ersatt det traditionella Compact Disc (CD) formatet. Musikindustrin måste därför samarbeta med bland annat internetleverantörer för att ta till sig den digitala utvecklingen av musik och erbjuda bättre lösningar till konsumenter. För närvarade har den svenska befolkningen otillräckliga kunskaper inom upphovsrätt, varför mer utbildning behövs. Avslutningsvis, skulle marknadsföring och utbildning kunna bidra till en minskning av den illegala fildelningen och gynna alla parters intressen.       </p>

The legality of music sampling is in Sweden unknown. The reason for this is mainly the lack of relevant case law and that the legislation and legislative history has not reach clarity within this subject. There are generally two different routes and perspectives on sample issues. The first main route is that samples should be judged according to the “common” copyright rules where originality, similarity and other factors need to be investigated. The second route is that sampling issues should be judged upon the neighbouring rights, and within these rules no other tests needs to be included. It is simply an infringement if it is proven that someone has in fact sampled a recording. American case law has inherent both views and most often are pending between these views. German case law however made it clear in the Kraftwerk case that the neighbouring rights are used within German law. Through this inconsistency the authors have not found any clear indications which rules a Swedish court would apply. Due to the relationship between Sweden and Germany, and that they are both members of the European Union the authors believe that Sweden will judge accordingly to the neighbouring rights. However, the authors believe that the neighbouring rights were created for the purpose to contradict piracy and not sampling disputes. Furthermore, neither the legislative history nor judicial literature gives any indications that the neighbouring rights should be used when a part of a work has been altered and used in a new work. The author’s personal beliefs are therefore that the neighbouring rights should not be applied on sampling cases. The “common” copyright rules should instead be applied which includes originality and similarity tests.

This thesis explores the historical evolution of the nature of the link between a product and its place of origin in the European sui generis systems of GI protection, with a specific focus on the EU Regulation 1151/2012 on Geographical Indications for the protection of agricultural products and foodstuffs. It concludes that this link has substantively changed, since the 1930s, when some early forms of sui generis GI systems were introduced in southern Europe, especially in France and Italy. While these regimes were based exclusively on the concept of terroir, a cipher for the physical link between a product and a place, an empirical analysis carried out in the present work reveals that, today, the history of the product and of its method of production is, statistically, the predominant linking factor. Furthermore, the research shows that the historical link is almost always mentioned in the specifications of EU GI products, when protected both by Protected Designations of Origin (PDO) or Protected Geographical Indications (PGI), which are the two quality schemes provided by EU Law. In particular, the terroir element, which characterises PDOs, also appears frequently in PGI specifications, where it should be superfluous, thus suggesting that the differences between these two quality schemes are unclear. Finally, the emergence of the historical element confirms that GIs can contribute to the protection of products that are linked to a geographical area not by physical and environmental factors, but by the socio-cultural traditions of a specific place. Although history can constitute a valid product/link, however, it must be used with caution, as it can be mystified and reconstructed in an arbitrary and unfounded way. This is dangerous, because it can turn GIs into a mere marketing tool, thus damaging the origin function that distinguishes them from the broad family of quality labels.