Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan tänka oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig. Det ontologiska gudsbeviset fick kritik av Gaunilo för sin användning av begreppet ”väsen”, som denne tyckte var alltför luddigt och svårhanterligt. Andra bevis och argument som tas upp i uppsatsen är det moraliska argumentet, det kosmologiska gudsbeviset och det analoga teleologiska gudsbeviset. Det moraliska argumentet menar att den moral som vi alla har inom oss grundar sig i en objektiv moralisk lag, som i sin tur är instiftad av Gud själv. Det kosmologiska gudsbevisets främsta förespråkare är Thomas av Aquino, och arabiska filosofer som gav sin version namnet Kalams kosmologiska gudsbevis. Båda dessa har sin utgångspunkt i att universum en gång började existera, och att det därför måste ha en orsak till sin existens (kausalitetsprincipen), alltså har någon/något skapat det med en avsikt. Det analoga teleologiska gudsbeviset kallas även designargumentet, och pekar på att eftersom hela tillvaron är så delikat utformad och anpassad så att liv kan uppstå och överleva, måste det finnas en skapare, en ”designer” bakom, och denna skapare är Gud. Den mesta av kritiken dessa argument fått grundar sig i att kritikerna ansett att premisserna varit ologiska, eller att dess förespråkare använt begrepp som varit irrationella och/eller oklara. Det begrepp som jag ändå fann mest logiskt var det kosmologiska gudsbeviset, då främst Kalams version. Detta eftersom jag anser att det inte går att argumentera mot kausalitetsprincipen. På frågan om det är väsentligt med ett bevis för Guds existens, måste jag ändå svara nej. Det må var en kul tanke att leka med; går det att bevisa att han verkligen finns? Men i slutändan så är det ändå så att den kraft som tron ger, övervinner alla logiska förklaringar och bevis.

Hur världen och människan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frågor som funnits. De senaste 200 åren har man dock kunnat börja närma sig dessa frågor på ett vetenskapligt sätt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang står dock i motsats till bibelns skapelseberättelse om att gud skapat världen och människan på sex arbetsdagar. Skapelsetroende har på senare tid även de börjat arbeta på vetenskapligt sätt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang. ID beskriver världen som skapad av en intelligent designer. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och undersöka den svenska bibliska skapelserörelsen. Detta gör jag genom att studera om det finns organisationer som arbetar för skapelsetron på Internet. Jag gör även en undersökning och analys av den svenska, förespråkande litteraturen i ämnet. Mina resultat har visat att den svenska skapelserörelsen inte är så speciellt stor. Främst i ledet står den ideella föreningen Genesis som enbart koncentrerar sig på skapelsefrågan. Övriga organisationer som jag hittat arbetar allmänt för kristen apologetik och är på så vis inte specialiserade på just skapelsen. All förespråkande litteratur som jag hittar har på ett eller annat sätt någon anknytning till Genesis. Det visar sig även att all denna litteratur (som tar upp intelligent design) sätter in designteorin i ett religiöst sammanhang och bidrar så till att späda på diskussionen om ID verkligen är en vetenskaplig teori eller om det bara är en förfinad form av kreationism.

No description available.

I uppsatsen jämförs William Paleys Natural Theology : or, evidence of the Existence and Attributes of the Deity, collected from the appearances of nature från 1802 med Michale J. Behes Darwin's black box : The biochemical challenge to evolution från 1996. Jämförelsen kontextualiseras med en skiss över evolutionsteorimotståndets historia under den mellanliggande perioden, som tillsammans med själva den vetenskapliga utvecklingen, antas förklara de skillnader i tilltal och val av argument som föreligger mellan de två verken. I fråga om grundläggande budskap, idéstruktur, syfte och religiositet befinns de två verken ligga varandra betydligt  närmare än vad som initialt kan tyckas vara fallet.

The thesis is that contrary to the received popular wisdom, the combination of David Hume's sceptical enquiry and Charles Darwin's provision of an alternative theoretical framework to the then current paradigm of natural theology did not succeed in defeating the design argument. I argue that William Paley's work best represented the status quo in the philosophy of biology circa 1800 and that with the logical mechanisms provided us by William Dembski in his seminal work on probability, there is a strong argument for thr work of Michael Behe to stand in a similar position today to that of Paley two centuries ago. The argument runs as follows: In Sections 1 and 2 of Chapter 1 I introduce the issues. In Section 3 I argue that William Paley's exposition of the design argument was archetypical of the natural theology school and that given Hume's already published criticism of the argument, Paley for one did not feel the design argument to be done for. I further argue in Section 4 that Hume in fact did no such thing and that neither did he see himself as having done so, but that the design argument was weak rather than fallacious. In Section 5 I outline the demise of natural theology as the dominant school of thought in the philosophy of biology, ascribing this to the rise of Darwinism and subsequently neo-Darwinism. I argue that design arguments were again not defeated but went into abeyance with the rise of a new paradigm associated with Darwinism, namely methodological naturalism. In Chapter 2 I advance the project by a discussion of William Dembski's formulation of design inferences, demonstrating their value in both everyday and technical usage. This is stated in Section 1. In Sections 2 and 3 I discuss Dembski's treatment of probability, whilst in Section 4 I examine Dembski's tying of different levels of probability to different mechanisms of explanation used in explicating the world. Section 5 is my analysis of the logic of the formal statement of the design argument according to Dembski. In Section 6 I encapsulate objections to Dembski. I conclude the chapter (with Section 7) by claiming that Dembski forwards a coherent model of design inferences that can be used in demonstrating that there is little difference between the way that Paley came to his conclusions two centuries ago and how modem philosophers of biology (such as I take Michael Behe to be, albeit that by profession he is a scientist) come to theirs when offering design explanations. Inference to the best explanation is demonstrated as lying at the crux of design arguments. In Chapter 3 I draw together the work of Michael Behe and Paley, showing through the mechanism of Dembski's work that they are closely related in many respects and that neither position is to be lightly dismissed. Section 1 introduces this. In Section 2 I introduce Behe's concept of irreducible complexity in the light of (functional) explanation. Section 3 is a detailed analysis of irreducible complexity. Section 4 raises and covers objections to Behe with the general theme being that (neo-) Darwinians beg the question against him. In Section 4 I apply the Dembskian mechanic directly to Behe's work. I argue that Behe does not quite meet the Dembskian criteria he needs to in order for his argument to stand as anything other than defeasible. However, in Section 5 I conclude by arguing that this is exactly what we are to expect from Behe's and similar theories, even within competing paradigms, in the philosophy of biology, given that inference to the best explanation is the logical lever therein at work. / KMBT_363 / Adobe Acrobat 9.54 Paper Capture Plug-in

No description available.