This thesis presents a comprehensive research study aimed at designing an information dashboard to address the specific information needs of dairy farmers in relation to animal health and reproduction data. The research focused on answering two key research questions: (1) How can we determine which factors are most relevant in terms of farms productivity and wellbeing of its animals? and (2) How can we visualize the data and farms history in a meaningful way so that the owner can make sense of it and therefore make better decisions for future planning?To answer these questions, extensive user research was conducted within the dairy farming community, involving interviews, literature review and surveys. The findings revealed that dairy farmers required quick access to critical data related to animal health and reproduction to make informed decisions. Applying a user-centered design approach, iterative prototyping and usability testing sessions were conducted to refine the dashboard design based on feedback from farmers. The goal was to create a user-friendly tool that addressed the specific needs of dairy farmers, including clear differentiation between data pertaining to individual animals versus the entire herd.The outcome of this research was the development of an information dashboard that successfully met the information needs of dairy farmers. The dashboard provided easy access to essential data, empowering farmers to make informed decisions regarding animal health and reproduction.Further testing and refinement of the dashboard design are recommended to ensure its effectiveness and usability in real-world farming scenarios. Additionally, future investigations could explore the inclusion of breeding value information in the dashboard. This research contributes to the transformation of the dairy farming landscape, offering farmers enhanced information management capabilities and improved decision-making processes.

Hand gesture recognition (HGR) is the process of identifying and interpreting hand gestures to control or interact with electronic devices. In this project, a Frequency Modulated Continuous Wave (FMCW) radar-based HGR is developed utilising Range-Doppler maps (RDMs). For this purpose, a Convolutional Neural Network (CNN) is implemented to classify different hand gestures. Each gesture that is fed to the network, contains a maximum of 12 frames, merged into a single image with a duration of 3 seconds. The dataset for training, validation, and offline test contains five different hand gestures along with Out-of-Distribution (OOD) samples, totalling 3235 data. The dataset was gathered in a confined environment with two participants, within a distance ranging from 0.2 m to 0.5 m. During training, the proposed system attained an accuracy of 95.91%, and 95.83% during training and validation, respectively. The system was also evaluated offline, achieving an accuracy of 96.99%.  One objective of this project was to incorporate real-time functionality. In real-time testing, the system achieved 95% accuracy with a prediction time of 25 ms.

Senion AB gör idag installationer av inomhuspositionering över hela världen och idag utförs de allra flesta installationerna av personal som flyger dit. På lång sikt är det nödvändigt att kunden kan göra installationer eller i alla fall mindre justeringar utan att personal behöver skickas dit. Idag utförs installationerna med hjälp av en mobiltelefon med tillhörande installationsapplikation. Syftet med detta arbete är att utforma en ny design för installationsapplikationen med fokus på att göra den så pedagogisk som möjligt. För att få en förståelse för hur Senions applikation används idag tillämpades en uppgiftsanalys med syfte att ta fram hur användare utför de uppgifter som applikationen omfattas av, samt hur användarna når deras avsedda mål med uppgiften. Uppgiftsanalysen baserades på ett antal intervjuer med nuvarande och potentiella användare. Resultaten visar att installationen kräver att användarna har en förståelse för systemet och vågar testa sig fram till den bästa lösningen. Med stöd av resultaten och teorin bör därför en pedagogisk design utformas utifrån en gemensam mental modell och bör utformas i samspel mellan designern och användaren. Arbetet har även visat att för ett uppnå en slagkraftig och effektiv design som främjar inlärningsprocessen och som förbättrar och människors sätt att arbeta, kommunicera och interagera behövs det att disciplinerna informationsdesign, instruktionsdesign och interaktionsdesign arbetar tillsammans.

Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka vilka verktyg som medierar relationen mellan interaktionsdesigner och systemutvecklare under implementationsfasen av en produkt. Fyra interaktionsdesigners och fyra systemutvecklare har intervjuats, varav intervjuformen har varit semi-strukturerade. Svaren från intervjuerna analyserades sedan genom en tematisk analys, där fyra huvudteman och nio underteman togs fram. Analysen visade på att både muntliga och digitala verktyg används av deltagarna. Analysen visade även att de flesta deltagare var nöjda med verktygen men att det fanns vissa problem med några av de digitala verktygen. En annan del som analysen lyfte var hur verktyg ofta används som stöd för det mänskliga minnet. Dessa teman diskuterades sedan utifrån aktivitetsteorin, tidigare forskning och begrepp. Tidigare forskning stödde många av deltagarnas åsikter kring verktygen.

"Handelsbanken är en av nordens största banker med ett gott rykte och nöjda kunder, vilket studien även visat. Bankens märkesvärde grundar sig på en decentraliserad organisation, där varje kontor ansvarar för kunderna i sitt eget närområde och arbetar aktivt för att ha så nöjda kunder som möjligt. Eftersom varje kund tillhör ett visst kontor skapas ofta en relation till personalen på det kontoret och en känsla av tillhörighet uppnås. Många kunder upplever mindre och mindre av denna relation efter att många bankärenden utförs på internet. Kunder som använder internettjänsten för sina ärenden får fördelen med större kontroll och frihet över sin ekonomi, men för Handelsbankens del innebär det att de förlorar relationen med sina kunder. Istället för att med god service och professionell personal fånga kundens lojalitet till banken, upplever kunderna samma grad av service på internettjänsten som på vilken webbsida som helst. Handelsbankens märkesvärde som den trevliga och serviceinriktade banken håller på att gå förlorat. För att lösa detta problem måste Handelsbanken förmedla samma känsla av service och kundcentrering på webben som de idag enbart förmedlar på kontoren. Det är dags för Handelsbanken att nå ut till sina internetkunder och erbjuda det decentraliserade internetbankkontoret. En bra internettjänst är enligt studien en banks viktigaste konkurrensmedel. Samtidigt uppfattar bankkunderna just Handelsbankens internettjänst som sämst av samtliga studerade banker. Det är hög tid för Handelsbanken att förnya sig och med hjälp av teorier om servicescape, cyberscape, e-service och branding, visar denna uppsats ett sätt för Handelsbanken att framhäva sina främsta styrkor och erbjuda en internettjänst som lever upp till internetkundernas krav och behov."

Interaktiv konst är ett samlingsbegrepp för konstverk som är datorbaserade och där en interaktion äger rum mellan systemet och dess användare. Området har beröringspunkter med interaktionsdesign bland annat beträffande utformandet av gränssnitt. Inom interaktionsdesign finns formulerade kvalitetskriterier, men motsvarande saknas inom interaktiv konst. Sådana kriterier kan på sikt leda till att utbildning och arbetsmetoder utvecklas och förbättras. Syftet med denna studie var att undersöka vad som kännetecknar god kvalitet inom interaktiv konst enligt konstnärer verksamma i Estland. Valet av land motiverades av att studien utgjorde en del i ett Östersjöprojekt där värderingar och tillvägagångssätt hos personer som skapade produktioner inom medieteknik i denna region undersöktes. Intervjuer gjordes med åtta konstnärer. Resultatet av studien visar att god kvalitet inom interaktiv konst kan delas in i följande kategorier: material, form, syfte och process. De tre första utgör produktkvaliteter, den sista en processkvalitet. Vidare framkom att det hos konstnärerna förekommer olika uppfattningar om syftet med interaktiv konst. För vissa är det underhållning för andra reflektion. Detta talar för att det inte är önskvärt att ett enda verk uppfyller samtliga kvalitetsaspekter. Vid utformandet av ett verk bör konstnären istället fundera över vilka kvalitetsaspekter som är viktiga i det specifika fallet. / Digitala kreatörers värderingspraktik

Under 2017 spås det att de första åldersresponsiva webbplatserna kommer publiceras. En webbplats som inte bara anpassar sig efter vilken enhet besökaren kommer från, utan även användarens ålder. I denna studie finner vi vilka problem som kan knytas till just användarens ålder.

En designers främsta uppgift är att hitta lösningar på problem som är svårformulerade vilket kräver full förståelse för designsituationen. Interaktionsdesignern fungerar dessutom som länk mellan olika aktörer i en beställarprocess med syfte att tillgodose slutanvändarens behov, som ofta faller mellan stolarna. Avsikten med denna rapport är att studera hur interaktionsdesignern kan vara den kommunikatör som krävs. Detta har gjorts genom att titta på hur objekt används i kommunikationen mellan designern och dess klient. Studien är gjord genom en videoanalys som tolkats utifrån Herbert H. Clarks kommunikationsanalytiska termer. Common ground används som representation för den ömsesidiga förståelse som här önskas belysas. Videomaterialet är hämtat från ett större forskningsprojekt där olika designgrupper tillsammans med kronofogdemyndigheten arbetar i workshops för att ta fram ett nytt IT-stöd. Objekt visar sig vara viktiga verktyg för att orientera sig i ett samtal och för att representera information. De blir därmed viktiga för att hänvisa till common ground och säkra dess innehåll. Det är viktigt att lyfta interaktionsdesignerns roll för slutanvändaren och de verktyg och metoder denne kan behöva för att kommunicera och hitta lösningar på designproblem. Det finns därmed behov av fungerande ramverk för studier kring kommunikation, vilket visar sig kräva mer kunskap.

På senare år har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att användares känslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredställelsen och användarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom området och flertalet teorier om användares estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgångspunkt de teorier som siktar på att stödja designers arbete med att utforma estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsestetiska gestalt. En explorativ användarstudie har genomförts med målet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förändras genom införandet av animationer i ett gränssnitt. Resultaten visar på att toningsanimationer i övergångar i ett interaktivt system kan leda till ett långsammare och mjukare intryck av systemet men även att långsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare. Upplevelsen av väntan har identifierats som en viktig faktor i ett systems uttryck av tempo och hastighet. Studien visar också att ett systems estetiska gestalt är en komplex konstruktion där såväl attribut i interaktionen som användarnas erfarenheter och förväntningar spelar in.

Syftet med denna studie är att undersöka hur användarupplevelse förändras över tid, kopplat till receptplaneringstjänsten Plan Eat Smile. För att undersöka detta har användarintervjuer genomförts samt en enkät skapats och skickats ut till två grupper av användare, en grupp somär aktiva och en grupp som är inaktiva. Genom att jämföra dessa två grupper har målet varit att se vilka aspekter av användande som skiljer dem åt. Resultaten visar inte på någon signifikant skillnad mellan grupperna men av användarintervjuerna kunde vissa tendenser identifieras som visade på att när användares syfte med att använda en tjänst uppfylls behövs ytterligare incitament för att stanna kvar.