På uppdrag av HOW Solutions AB har användartester utförts på deras applikation NPÖ Mobil. Applikationen bygger på det webbaserade systemet NPÖ (Nationell Patientöversikt) och ger vårdpersonal (främst distriktssköterskor) tillgång till patienters journaler i sin smartphone eller surfplatta vid hembesök. Syftet med studien är att dels se om det finns någon skillnad mellan smartphone och surfplatta med avseende på lostness och tid men också att identifiera problem i systemet som behöver designas om. För att få en bra överblick över distriktssköterskors arbetssätt intervjuades två stycken. Dessa intervjuer låg sedan till grund för användartestet som utvecklades. Användartest gjordes på 8 sjuksköterskor och distriktssköterskor i Östergötland. Ingen statistisk skillnad mellan surfplatta och smartphone med avseende på lostness eller tid kunde påvisas. Däremot påvisades lostness i ett flertal funktioner i applikationen och även en del uppgifter som försöksdeltagarna inte lyckades lösa. Med grund i de resultaten togs en del designförslag fram för att förbättra applikationen.

Animal Data är ett system som ska användas på djurkliniker för att hantera alla arbetsuppgifter som kan finnas på en klinik. På uppdrag av Mon 7 Consulting AB, som har skapat Animal Data, skulle detta utvärderas utefter hur användarvänligt det var. Om det upptäcktes funktioner som inte fungerade som önskat skulle designförslag för dessa tas fram. För att se hur det nuvarande systemet fungerar så gjordes användartester vid två mättillfällen där deltagarna och uppgifterna bedömdes utifrån task success och tidtagning. Detta för att se om det fanns tecken på learnability i Animal Data. Utifrån användartesterna valdes de uppgifter som deltagarna fick låg task success på och designförslag för dessa utformades, dessa blev 1A, 4A, 3A och 1D. Designförslagen framtogs med hjälp av data som framkommit ur användartesterna och som påvisade vad det var för problem försöksdeltagarna hade med en specifik uppgift. Utifrån välkända teorier (Cooper et al, 2007, Goodwin, 2011 & Johnson, 2010) behandlades problemen och via dessa teorier framtogs de designförslag som presenteras i avsnittet resultat.

Många barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd upplever idag svårigheter med tidsuppfattning. Detta yttrar sig i svårigheter att komma i tid och svårigheter att hinna med de aktiviteter som behövs i vardagen. Detta projekt syftar till att ta fram en design för ett spel som på ett underhållande och engagerande sätt låter brukare träna på sin tidsuppfattning. Genom intervjuer med barn och ungdomar med AST i åldrarna 11-18, samt utvärdering av pappersprototyper, togs två spelkoncept fram. Projektet resulterade i intervjuteman, en föreslagen arbetsmetod, belysning av frågor, möjligheter och svårigheter med en sådan metod, två spelkoncept med olika utformning samt tillhörande resultat i form av enkätdata (User Engagement Scale och Lin et als underhållningsskala) och observerade händelser under utvärdering med användare från målgruppen. Relaterade projekt kan använda dessa resultat som informativ grund för sitt eget arbete och därmed ges möjlighet att genomföra ett bättre arbete.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm.

Detta projekt syftar till att undersöka hur man genom litteraturstudie, intervju av personer i en användares närhet samt egna erfarenheter kan genomföra en designprocess. Inom många vårdområden finns det brister då det gäller tekniska hjälpmedel. Många personer både inom äldreomsorgen och inom LSS skulle ha stor nytta av tekniska hjälpmedel. Fokus i detta projekt är vuxna personer med autism. Designprocessen genomfördes med metoden Kontextuell design och innefattade de 6 första stegen av metoden. Projektet resulterade i en design av en applikation med kommunikationsstöd som ska komma att användas då man går och handlar matvaror.

Med en befolkning som blir äldre ökar trycket på sjukhusens vårdplatser vilket medför att överbeläggning blir alltmer vanligt. Syftet med studien var att undersöka informationsflödet för vårdplatskoordinering och hur det skapas en förståelse kring den samt ge ett designförslag på ett digitalt stöd för detta. Studien utförs med kognitiv etnografi med distribuerad kognition som teoretiskt ramverk. Förslaget på lösningen har genererats med hjälp av scenario-baserad design och skisser. Studien omfattade frågeställningarna, Vilken information är nödvändig för vårdplatskoordinering och hur skapas en förståelse kring den? Hur kan digitala artefakter effektivisera informationsflödet för vårdplatskoordinering? Hur bör nödvändig information för vårdplatskoordinering visualiseras i enlighet med designprinciper? Datamaterialet analyserades med hjälp av en teoridriven tematisk analys och resulterade i sex stycken teman som beskrev hur en förståelse för informationen skapades för vårdplatskoordinering och vilka problem som kan uppstå, Tillförlitlighet, Informationskällor och hjälpmedel, Lagra information, Samarbete och attityder, Tid och Patientsäkerhet, vårdtyngd och prioritet. Med riktlinjer från scenario-baserad design skapades även fyra problemscenarion som illustrerade informationsflödet. Dessa scenarion genererade sedan krav på nödvändig information för vårdplatskoordinering. Analysen besvarade således att information som var nödvändig berörde vårdavdelningarnas beläggning nutid, dåtid och planerad framtid, sjukhus i tillhörande regionens beläggningar, inflödet från akuten både i nutid och framtid samt patienternas vårdtyngd och behov.               Från analysen skapades ett designförslag med hjälp av divergent och konvergent metod. Det resulterade i ett förslag för hur en surfplatta och platt-tv med pekskärm kan användas för att effektivisera informationsflödet genom att öka den delade situationsmedvetenheten. I enlighet med designprinciper visualiserades informationen, i förhållande till kraven om nödvändig information och informationsflödet, med hjälp av visuella hierarkier och informationsgrafik vilket bidrar till en snabbare förståelse för informationen i dåtid, nutid och framtid. Det visade sig att det fanns förbättringsmöjligheter i förhållande till de hjälpmedel som användes för att få informationen att flöda mer effektivt för vårdplatskoordineringen. Dock det fanns också sociala aspekter som påverkade informationsflödet negativt. Digitala artefakter kan bidra till att en del processer i systemet kan effektiviseras det finns sociala aspekter som måste lösas internt.

Att utforma gränssnitt och system där variationen mellan användares respektive användningsmål, ålder eller andra förutsättningar varierar, kan vara en svår uppgift och kräva förståelse för de många olika användarna. Förbundet Svensk Bridge är en organisation med över 26.000 medlemmar i åldrarna 10 till 90plus, och har således många olika typer av användare, med olika förutsättningar och kunskap, för att kunna ta till sig den information som finns på Förbundets hemsida. I den här fallstudien har det tillvägagångssätt av den designprocedur för framtagandet av en prototyp på en ny hemsida åt Förbundet Svensk Bridge utvärderats. Detta har genomförts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utvärdering och jämförelse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida. Jämförelsen mellan den framtagna designprototypen gentemot Förbundet Svensk Bridge hemsida innefattade att 12 försökspersoner fick utföra ett antal uppgifter på både designprototypen och den befintliga hemsidan, för att sedan fylla i System Usability Scale som i sin tur utvärderades. Utifrån resultatet av användartesterna drogs sedan slutsatserna huruvida tillvägagångssättet som användes, kan tänkas vara ett bra tillvägagångssätt för liknande designuppdrag, exempelvis för föreningar, organisationer eller andra förbund där användarna varierar i ålder, kompetens och förutsättningar. Studien indikerar att tillvägagångssättet för framtagandet av designprototypen är ett tillvägagångssätt som skulle kunna appliceras vid liknande designuppdrag, då den framtagna prototypen fick ett bättre resultat på System Usability Scale, samt att uppgifterna som genomfördes av försökspersonerna vid användartestningen visade på kortare tidsförbrukning vid utförandet av uppgifterna på prototypen gentemot den befintliga hemsidan.

Under den diffusa delen av ett projekt i interaktionsdeign fattas beslut om vad som ska skapas. För att strukturera denna process rekommenderar Arvola (2013) ett ramverk för beskrivning av medierad handling. Utöver ett antal informella intervjuer med personer som använt ramverket har inga undersökningar genomförts vars resultat beskriver hur ramverket används i praktiken. Studier som visar hur ramverket bör användas för att ett användbart resultat ska genereras har inte heller gjorts, förrän nu. Genom att under två workshops studera interaktionsdesigners generera designkoncept med stöd av ramverket för medierad handling, har fyra kännetecknande aspekter av hur ett bra designkoncept kan skapas med stöd av ramverket identifierats. Resultatet av studien skulle kunna rikta vidareutvecklingen av ramverket och beaktas av interaktionsdesigners som vill undvika fallgropar och istället generera initiativtagande, innovativa och välunderbyggda designkoncept.

Enligt Kirsh (2010) stärker människor sin kognitiva förmåga på ett flertal sätt vid användandet av externa representationer. Inom design används externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes två workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer användes och om tillhandahållet material påverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer används men att materialet inte nödvändigtvis påverkar skapandet av fysiska externa representationer. Andra faktorer som troligtvis också påverkar skapandet var bland andra att deltagarna var ovana vid arbetssättet och att förutsättningarna inte var till deras fördel, att tiden till förfogande var för kort och att hierarkiska strukturer uppkom vilket i det här fallet hämmade skapandet av fysiska externa representationer.

Inom bilbranchen är produktkonfguratorer, där användaren själv kan sätta samman din bil utifrån möjliga val, en tjänst som återkommer hos de festa biltillverkare. Många av konfguratorerna bygger idag på en teknik och ett föde som innebär begränsningar i fexibilitet och användbarhet. En ny teknisk lösning håller på att arbetas fram och innebär möjligheten att vidare förbättra både användbarhet och föde, vilket föranlett detta arbete. Genom att att undersöka användbarheten med hänsyn till användarens mål och den totala upplevelsen kunde således en rad möjliga förbättringsområden identiferas. Dessa ledde sedan till ett antal förslag på alternativa lösningar som hade för avsikt att skapa ett bättre föde och därmed en bättre användarupplevelse. De alternativa lösningarna ledde sedan till en prototyp som kunde testas för att undersöka hur de bidragit till ett bättre föde. Resultatet visar att det, genom utvecklingen av en ny teknisk lösning, fnns utrymme för att förbättra födet i konfguratorer och de alternativ som presenteras visar på möjligheten att använda mer fexibel och användarstyrd navigation, samt förslag på hur kan presentera val som inte är visuella. / Te product confgurator, where the user/ customer can modify the car based on predefned options, has become a staple on most automobile manufacturers websites. Many of the confgurators are built on a fow and technical framwork that somewhat limits the fexibility and usability of the confgurator. A new technical solution is being worked that presents the opportunity to further improve both the usability and fow, which is the reason for this paper. By exploring the usability and the fow in regards to the overall experience and user goals, I was able to identify a number of possible improvement areas. Tese fndings led to a number of possible alternative solutions with the intention of creating a better fow and thus a better user experience. Tese alternative solutions further led to a prototype that could be tested in order to see how the alternative solutions contributed to a better fow. Te result shows that there is, with the development of a new technical solution, room to improve the fow of confgurators. Te options presented show the possibility of using a more fexible and user-driven navigation, along with suggestions on how to present options that are not visual.