Under 2017 spås det att de första åldersresponsiva webbplatserna kommer publiceras. En webbplats som inte bara anpassar sig efter vilken enhet besökaren kommer från, utan även användarens ålder. I denna studie finner vi vilka problem som kan knytas till just användarens ålder.

En designers främsta uppgift är att hitta lösningar på problem som är svårformulerade vilket kräver full förståelse för designsituationen. Interaktionsdesignern fungerar dessutom som länk mellan olika aktörer i en beställarprocess med syfte att tillgodose slutanvändarens behov, som ofta faller mellan stolarna. Avsikten med denna rapport är att studera hur interaktionsdesignern kan vara den kommunikatör som krävs. Detta har gjorts genom att titta på hur objekt används i kommunikationen mellan designern och dess klient. Studien är gjord genom en videoanalys som tolkats utifrån Herbert H. Clarks kommunikationsanalytiska termer. Common ground används som representation för den ömsesidiga förståelse som här önskas belysas. Videomaterialet är hämtat från ett större forskningsprojekt där olika designgrupper tillsammans med kronofogdemyndigheten arbetar i workshops för att ta fram ett nytt IT-stöd. Objekt visar sig vara viktiga verktyg för att orientera sig i ett samtal och för att representera information. De blir därmed viktiga för att hänvisa till common ground och säkra dess innehåll. Det är viktigt att lyfta interaktionsdesignerns roll för slutanvändaren och de verktyg och metoder denne kan behöva för att kommunicera och hitta lösningar på designproblem. Det finns därmed behov av fungerande ramverk för studier kring kommunikation, vilket visar sig kräva mer kunskap.

På senare år har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att användares känslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredställelsen och användarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom området och flertalet teorier om användares estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgångspunkt de teorier som siktar på att stödja designers arbete med att utforma estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsestetiska gestalt. En explorativ användarstudie har genomförts med målet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förändras genom införandet av animationer i ett gränssnitt. Resultaten visar på att toningsanimationer i övergångar i ett interaktivt system kan leda till ett långsammare och mjukare intryck av systemet men även att långsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare. Upplevelsen av väntan har identifierats som en viktig faktor i ett systems uttryck av tempo och hastighet. Studien visar också att ett systems estetiska gestalt är en komplex konstruktion där såväl attribut i interaktionen som användarnas erfarenheter och förväntningar spelar in.

Syftet med denna studie är att undersöka hur användarupplevelse förändras över tid, kopplat till receptplaneringstjänsten Plan Eat Smile. För att undersöka detta har användarintervjuer genomförts samt en enkät skapats och skickats ut till två grupper av användare, en grupp somär aktiva och en grupp som är inaktiva. Genom att jämföra dessa två grupper har målet varit att se vilka aspekter av användande som skiljer dem åt. Resultaten visar inte på någon signifikant skillnad mellan grupperna men av användarintervjuerna kunde vissa tendenser identifieras som visade på att när användares syfte med att använda en tjänst uppfylls behövs ytterligare incitament för att stanna kvar.

Möjligheten att snabbt kunna utvärdera system är något som blir alltmer aktuellt och populärt. Två metoder som ofta kombineras för att kunna få svar på användares upplevelse och specifika problem med system är användbarhetsenkäter och prototyptestning. Frågan är dock om det finns någon användbarhetsenkät som utvärderar lo-fiprototyper bättre än andra, och hur pass lika lo-fiprototyper utvärderas av olika användbarhetsenkäter. Denna uppsats handlar om hur pass lika användbarhetsenkäterna System Usability Scale (SUS) och Post-Study System Usability Questionnaire (PSSUQ) utvärderar en lo-fiprototyp och om det finns några praktiska skillnader med enkäterna som underlättar eller försvårar när man utvärderar en lo-fiprototyp. Lo-fi-prototypen som testades var en tidig, pappersbaserad version av en att-göralista för handläggare. Testdeltagarna fick först testa att utföra ett par scenarion och interagera med prototypen under 10-15 min, de fick sedan fylla i båda enkäter. Resultaten visade på indikationer att poängen som produceras av SUS och PSSUQ vid lo-fiprototyptestning är lika, men att det skulle behövas vidare studier med fler testdeltagare för att kunna säga detta säkert. Vidare hittades även frågor i PSSUQ som i regel inte testas i lo-fiprototyper, men PSSUQ:s möjlighet till blanksvar kan vara en fördel när tiden som användaren haft med systemet varit begränsad.

I aktuellt arbete undersöks nya metoder och tekniker som kan användas för att skapa användarvänlig design i mobila enheter. Det har efterfrågas metoder och verktyg för att kunna skapa användarvänlig design i mobila gränssnitt, då det finns ett behov inom detta unga område som binder samman mobila gränssnitt, användarvänlighet och design. Därför har teorier studerats som behandlar områden inom interaktionsdesign och exempelvis innehållande användarvänlighet, skrivna av inflytelserika interaktionsdesigners som Alan Cooper . En sammanställning av designprinciper och användarvänlighetsprinciper baserades på en omfattande litteraturstudie, och har härefter lätt fram till en operationalisering som i undersökningen bildar, agerar och definieras som ett designverktyg. Detta verktyg har funktionaliteten att utgå från ett webbaserat gränssnitt och med hjälp av verktyget kan designern få hjälp att omforma detta till ett gränssnitt för mobila enheter. Designverktygets funktionalitet och pålitlighet har sedan genom en fallstudie test körts och genererat goda resultat. Arbetet har således visat att genom att sammanställa teori från området interaktionsdesign till en operationalisering så har ett välfungerande och pålitligt designverktyg för mobil design skapats. Detta designverktyg kan härefter användas av designern att omforma och anpassa design för mobila gränssnitt. Undersökningen bidrog också till en ökad förståelse för användarens deltagande i designprocessen. Med hjälp av verktyget genererades genom en fallstudie för en mobilwebbapplikation dessutom ett designförslag till en design för ett mobiltgränssnitt, denna fallstudie styrker hur väl fungerande designverktyget faktiskt är.

När digitala produkter ska utvecklas, egentligen alla typer av produkter, måste dess användbarhet utvecklas av någon behörig i området. Vad som är bra design är dock delvis subjektivt, beroende på bland annat faktorer som tidigare erfarenheter och kunskap. Något som ibland blir bortglömt är de yttre faktorerna som påverkar användbarheten. Det är precis vad kontext handlar om, de faktorer som normalt sett inte faller under användbarhet, utan mer som ett extra tillbehör. Vikten av kontextuell förståelse får dock aldrig underskattas, och det är precis vad den här studien är ämnad för. Vad krävs när ett gränssnitt ska utformas för en kontext som faller långt utanför vanligare kontexter som hemma, kontor eller mobilt? Ett projekt genomförs där målet är att ta fram ett användbart gränssnitt till styrning av undervattensrobotar (förkortas ROV). I studien genomförs datainsamling med hjälp av metoder som kontextuella enkäter, där svarande befinner sig i sin rätta kontext under tiden som de skriver svar på öppna frågor kring deras arbetsuppgifter, fysiska- och sociala miljö. Prototyper skapas och diskuteras med beställaren för att ge insikt i användningsmönster och ge svar på användbarhetsfrågor. Det visar sig vara utmanande att arbeta som ROV-pilot, det kräver stor koncentration och de jobbar i långa pass vilket resulterar i trötta huvuden efter en arbetsdag. Detta ställer stora krav på utformningen att få till de visuella byggstenarna på ett sätt som hjälper piloterna utföra sitt arbete så smidigt som det går. Resultatet blir en visuell prototyp som är anpassad efter analyserad data, tillsammans med välkänd teori inom användbarhet från namn som Alan Cooper och Donald Norman.

Denna studie har resulterat i en design av en webbplats som ämnar informera om tjänstedesign. Uppsatsen beskriver arbetsgången och diskuterar även projektmetoden scrum som använts under projektets designfas, för att utröna dess lämplighet i interaktionsdesignprojekt. Särskilt fokus läggs på hur projektmetoden påverkat användbarheten i den designlösning som producerats. Information om användarna har inhämtats genom intervjuer med praktiserande tjänstedesigners och tjänstedesignstudenter i olika Europeiska länder. Datainsamlingen och analysen av denna har följt metoden måldriven design. Analysen har gett upphov till personor, scenarior och krav, som använts under designprocessen för att säkerställa att användarnas mål låg till grund för de designbeslut som togs. Själva designprocessen har genomförts i enlighet med projektmetoden scrum, dock med vissa modifikationer av arbetsperiodens längd och gruppens storlek. Studien visar att flera nya insikter om användarnas behov och mål uppkommit under datainsamlingen och analysen, varför användarstudien kan anses ha bidragit till ökat användbarhet i den slutgiltiga designen. Användningen av projektmetoden scrum medförde en arbetsgång som gav positiva resultat och bidrog till att undvika problem som ofta uppstår då traditionella projektmetoder används. Slutsatsen blir därför att scrum lämpar sig väl för designprojekt men att den bör kombineras med en förstudie av målgruppen för att säkerställa resultatets användbarhet.

Arbetet gick ut på att skapa designförslag på informationsstöd för infanterisoldater. För att åstadkomma detta samlades data in genom observation och intervjuer på militärövningsområdet Kvarn i Östergötland. Utifrån det insamlade materialet framställdes en kravlista som i sin tur låg till grund till designprocessen.Tre designförslag framställdes varav ett var på en handleds- eller vapenmonterad display, till största del riktad åt gruppchefer, och de övriga två förslagen huvudmonterade, dessa tänkta att kunna användas av alla soldater i fält. Fokus låg på att på ett så enkelt sätt som möjligt ge tillräcklig information om omgivningen och övriga gruppmedlemmars position för att öka soldatens situationsmedvetenhet och minska belastningen på arbetsminnet.

I och med att informationsteknologin (IT) har utvecklats så har det uppkommit nyamöjligheter att kommunicera över allt längre avstånd. Samtidigt har marknaden förmånga IT-företag blivit allt mer global vilket innebär att produkter behöver anpassasoch utformas så de kan användas i flera olika länder. Inom interaktionsdesign försökerman jobba nära de presumtiva användarna för att utvärdera produkter, genom såkalladeanvändbarhetstester, innan de lanseras. Syftet med denna uppsats är att undersöka omkommunikationen mellan deltagare som befinner sig på samma fysiska plats somtestledare skiljer sig stort från kommunikationen mellan deltagare och testledare sominte gör det och hur detta påverkar användbarhetstestet och dess tolkning. Dettaundersöks genom kommunikationsanalys av inspelningar av två användbarhetstest, tvådär testledare och deltagare befinner sig på samma plats och två då de inte gör det. Detvisar sig att kommunikationsmissar uppstår vid alla test men att de delvis skiljer sig åtoch dessutom kan tänkas påverka utgången av användbarhetstest, genom attanvändaren exempelvis missförstår testledaren eller att denne i sin tur inte lyckaskommunicera att den inte förstår, till testledaren.