Mobil informationsteknik har på senaste tiden fått mer uppmärksamhet inom industriella applikationer, inte minst inom underhåll och reparation där teknisk dokumentation förekommer i stor utsträckning. Scania har tagit fram ett nytt koncept för interaktion med teknisk dokumentation i verkstaden där en viktig del av konceptet är mobilitet. Scanias förhoppningar är att en ökad möjlighet till mobilitet ska kunna förbättra användarupplevelsen. I detta arbete har en observationsstudie genomförts för att identifiera användarnas behov av mobilitet vid reparation och underhållsarbete samt de kontextuella faktorer som påverkar val av mobil interaktionsteknik. Fyra olika behov av mobilitet kunde identifieras efter analysen och till dessa kunde olika krav knytas för att skapa ett underlag för bedömning av olika teknikers potential att uppfylla de aktuella behoven.

<p>Vi har gjort en användbarhetsanalys på MiniQ, ett webbaserat datorprogram som är ett beslutsstöd för läkare och sjuksköterskor gällande medicinering. Vi utförde en användbarhetstest där 6 deltagare utförde förutbestämda uppgifter i programmet. Vi upptäckte en del problem, och påstår att orsaken för det flesta av problemen är en lucka mellan användarens mentala modell av programmet och hur programmet och gränssnittet är uppbyggt. Min egen mer detaljerade forskningsstudie var att tillämpa färgteorier för att göra gränssnittet mer attraktivt samt göra programmets färgkod mer intuitiv. Vi presenterade för företaget QPMedtech ett designförslag som vi skapat genom att följa en användarfokuserad designprocess.</p>

<p>På uppdrag av Jönköpings kommun har studenterna vid Tekniska Högskolan i Jönköping utvärderat kommunens intranät, Kompassen, med fokus på användbarheten.</p><p>Jönköpings kommun har i dag ca 10 000 tillsvidareanställda och består av nio förvaltningar som har olika ansvarsområden. Målgruppen för intranätet är kommunens samtliga anställda.</p><p>Visionen med intranätet är att det ska fungera som ett verktyg i det dagliga arbetet och därför är Kompassen idag anpassat för de behov som de olika förvaltningarna har. Grundprincipen är att intranätet skall göra information och nyheter tillgängligt för de anställda samt vara en plattform för interna e-tjänster.</p><p>Syftet med arbetet är att ta reda på hur användarna uppfattar systemet idag och i vilken utsträckning Kompassen används i verksamheten.</p><p>Målet är att komma med relevanta förbättringsförslag som uppdragsgivaren kan ha användning för i framtida arbete med Kompassen. Frågeställningarna för arbetet är:</p><ul><li>Är Kompassen användarvänligt?</li><li>Vilka eventuella förbättringar kan göras för att uppnå bättre användbarhet?</li></ul><p> </p><p>Teorier som har använts i arbetet bygger på Jakob Nielsens 10 heuristiska regler då han är en erkänd profil inom interaktionsdesign, samt professor Ben Schneidermans 8 gyllene regler. Arbetet innehåller även teori om hur en utvärdering går till samt tillvägagångssätt för datainsamlingar.</p><p>Utvärderingen inleddes med en enkät som skickades ut till ett urval bland de anställda inom kommunen. Baserat på de frågor som resulterade i skilda åsikter eller starka negativa åsikter, utformades ett användbarhetstest för att få förståelse för eventuella bakom­liggande faktorer. Resultaten från de båda undersökningarna har sammanställts i diagram samt tabeller.</p><p>På frågan om vad de anställda anser om användarvänligheten i dag, blev medelvärdet 2,87 på en 5-gradig skala. Enkätundersökningen visade att användarna hade mest åsikter om sökfunktionen samt svårigheter att hitta önskad information. Användbarhetstestet gav skilda resultat och det märktes en markant skillnad mellan anställda som använder Kompassen i sitt dagliga arbete, jämfört med de som inte använder systemet lika ofta.</p><p>Baserat på teorier, samt resultaten från enkätundersökningen och användbarhetstestet, presenteras förbättringsförslag. Dessa har anpassats till den varierande datorvanan som de anställda på kommunen har.</p><p>Arbetet har avslutats med en diskussion och slutsats. Slutsatsen blev att vissa avsnitt av systemet behöver en hel del justeringar för att öka användbarheten. Förhoppningsvis kan detta arbete vara till hjälp för kommunens framtida arbete med Kompassen.</p> / <p>Jönköping municipality has given students at the Jönköping School of Engineering a project to evaluate the municipality's intranet, Kompassen. The students have focused on its usability</p><p>The municipality of Jönköping has about 10 000 employees and is divided into 9 administrations with different spheres of responsibility. The target group of the system is all the employees within the municipality.</p><p>The vision is that the intranet should be used as a tool in their daily work and therefore Kompassen is adapted to the administrations' needs. The basic principle is that the intranet should make information and news available to the employees and be used as a platform for internal e-services.</p><p>The purpose of the project is to find out how the users perceive the system today and how well the intranet is used in their daily work.</p><p>The aim of the project is to give relevant suggestions for improvement, which the municipality can use in future work with the intranet. The issues that the report focuses on are:</p><ul><li>Is Kompassen user friendly?</li><li>How can the system be improved to achieve a higher usability?</li></ul><p> </p><p>The theories used in the report are based on The 10 Heuristic Rules by Jakob Nielsen, a well known figure within interaction design, and The 8 Golden Rules by Professor Ben Schneiderman. This thesis also includes information about evaluations and methods of data gathering.</p><p>A questionnaire was designed and was sent to a cross section of employees from the different administrations within the municipality. Based on questions that the users had different opinions about or strongly negative opinions about, a usability test was designed to obtain an understanding of possible underlying factors. The results from the investigations are shown in diagrams and tables.</p><p>On the question about what grade the users would give the usability of the intranet, the mean grade was 2,87 using a 5-grade scale. The questionnaire revealed that the users had the most opinions about the search function and had difficulties in finding information.</p><p>The results in the usability test differed from each other. There was a noticeable difference between employees which use Kompassen in their daily work and the employees that use it more rarely.</p><p>Based on theories and the results from the questionnaire and usability test, suggestions for improvement are presented. These suggestions are adapted to the varying computer skills among the employees.</p><p>The conclusion is that some parts of the system need some adjustments to increase its usability. This report will be helpful in the municipality's future work with Kompassen.</p>

Intresset för friluftsliv ökar och de flesta människor har idag förutsättningar att regelbundet vistas i alpin miljö där lavinrisker förekommer, exempelvis på semesterresor. En av de grupper som vars vistelse ökar mest är är offpist skidåkare, men även ett ökat antal av skoteråkare, bergsklättrare och andra utövare av friluftsliv vistas i den alpina miljön. Skidåkning i alla former har länge varit en folkkär sport i Sverige och idag är offpist skidåkning och att “gå på tur” de grenar som fått ett stort uppsving speciellt bland yngre utövare. Det finns idag goda förutsättningar att hantera den alpina miljön med de risker den innebär genom att ha korrekt lavinutrustning, ha genomgått en lavinutbildning och ta del av de hjälpmedel som erbjuds i realtid. SVELAV, Sveriges lavinutbildningar som leds av Naturvårdsverket anordnar de svenska lavinutbildningarna för allmänheten och yrkesverksamma och håller internationell kvalité. Där det brister idag för många är utbildningsmomentet som uppfattas som svårtill-gängligt och många väljer på sin höjd att delta vid någon enstaka föreläsning i tron om att man därefter har den kunskap som behövs för att vistas säkert i lavinterräng i kombination med lavinutrustning. Detta medför en falsk trygghet och omedvetet utsätter de sig för onödiga risker i terrängen. Sedan 2000 talets början har ett 30-tal svenska skidåkare omkommit i lavinterräng och det ser i dagsläget inte ut att bli bättre. Syftet med examensarbetet är att öka riskmedvetenheten genom en interaktiv designlösning som får skidåkarna att uppmärksamma situationen de försätter sig i och därmed minska antalet lavinolyckor och dödsfall i Svenska fjällen. Tillsammans med SVELAVs experter och målgrup-pen har arbetet utforskat den nuvarande kommunikationen av risk i lavinterräng och potentiel-la designlösningar och kommit fram till att den analoga utbildningarna behövde bli digitala. Att hitta en mer attraktiv och lättillgänglig digital lösning är en förutsättning för att effektivare nå aktuell målgrupp som då kan få en medvetenhet om de risker de utsätter sig för, anpassa sitt beteende därefter och förhindra att skidåkare och andra som vistas i alpin miljö invaggas i en falsk trygghet i framtiden och genom detta minska antalet tillbud och dödsfall. Arbetet har resulterat i en informativ digital prototyp av SVELAVs introduktions utbildning till risker i lavinterräng, SVELAV Intro. Fokus ligger på funktionalitet, tillgänglighet till informationen och användarvänlighet som kritiska faktorer för att få den önskade effekten. I arbetet har den grafiska utformningen varit en viktig del för att tilltala målgruppen och få dem intresserade av utbildningen. Målet med den här webbaserade utbildningen är att den i det här fallet ska öka riskmedvetenheten och förståelsen om vikten av kunskap hos friluftsmänniskor för säkrare vistelser fjällvärlden.

Syftet med det projekt som beskriv i denna uppsats är att undersökta möjligheterna med att implementera en chatbot i Siemens verksamhet. Fokuset för chatboten skulle vara att den på något sätt skulle implementeras som ett hjälpmedel för supportteknikerna på Siemens. Supportteknikerna arbetar dygnet runt med kundärenden som kommer in rörande deras maskiner. Därmed behöver supportteknikerna ibland hitta dokumentation och information kring dessa maskiner för att kunna ge rekommendationer till kund om hur det eventuella problemet ska lösas. I denna studie gjordes en litteraturundersökning kring chatbotar i allmänhet, tekniken kring chatbotar idag och hur en chatbot bör designas. Dessutom genomfördes en datainsamling i form av kontextuella intervjuer som sedan strukturerades till ett affinitetsdiagram. Detta affinitetsdiagram var i sin tur grunden för den persona och det kontextscenario som skapades. Affinitetsdiagrammet och de kontextuella intervjuerna beskrivs i mer detalj i arbetet skrivet av Linn Olsson (2019). Utifrån personan, kontextscenariot, affinitetsdiagrammet samt bakgrundslitteraturen skapades en uppsättning krav. Dessa var krav kring hur chatboten skulle se ut och fungera. Det som eftersöktes mest var något som kopplade samman alla system de använde sig av för att hitta information kring de olika maskinerna, samt en enklare sökfunktion för att hitta specifik dokumentation kring ett visst taggnamn. Kraven blev sedan poängsatta och prioriterade av supporttekniker på Siemens. De prioriterade kraven var utgångspunkten i designandet av en prototyp av en chatbot. Detta implementerades sedan i en interaktiv prototyp. Den prototyp som skapades är ett första utkast på hur en chatbot skulle kunna se ut för just uppgiften att hitta specifik information. Denna uppgift var som tidigare nämnts något de uttryckte sig vara i störst behov av. Detta förslag på användningsområde för en chatbot i Siemens system hade troligtvis underlättat supportteknikernas arbete i ganska stor grad. Det minskar tiden de lägger på att försöka hitta informationen så att de snabbare kan lösa kundärenden. Det här visar på att det finns möjligheter att implementera en chatbot i deras system. Dock krävs ytterligare undersökningar kring exakt vad för information supportteknikerna vill åt, samt hur det ska möjliggöras att de kan få tag på denna information, för att kunna implementera en chatbot. Dessutom skulle de behöva undersöka fler uppgifter som denna chatbot skulle vara användningsbar för. Detta för att chatboten får ett större användningsområde och kan på så vis få en större avgränsning från att likna en begränsad sökmotor. På så vis skulle detta vara ytterligare argument för att en chatbot bör implementeras.

No description available.

Ljud i spel är en essentiell del av den kompletta spelupplevelsen och vikten av att ha god förståelse för vilken typ av ljud som ska existera i spelvärlden är därför kritiskt för spelutvecklare. Främst för ljuddesigners, men även för hela spelutvecklingsteamet för att kunna mötas och tillsammans utveckla idéer som slutligen resulterar i spelet med en sammanhängande ljuddesign. Examensarbetet baseras på tidigare forskning om att visualisera och strukturera ljud, bland annat Murch konceptuella modell (Murch, 2005), IEZA-ramverket (Huiberts och van Tol, 2008) och den kombinerade modellen (Wilhelmsson och Wallén, 2011). Undersökningen har genomförts med hjälp av en prototyp av ett program som sedan har testats genom intervjuer. Resultatet visar att det finns ett intresse att vidareutveckla ett verktyg som stöd för när man organisera och presenterar spelljud. Det mest rimliga framtida arbete av studien är att vidareutveckla ett produktionsvänligt verktyg för att strukturera och presentera spelljud. Sedan får verktyget testas i reella spelutvecklingsmiljöer i både kortare- och längre produktionscyklar, exempelvis i game jams eller inom större speltitlar.

Purpose: The purpose of the study was to compare two visually opposite design techniques: skeuomorphic design, recognizable for its realistic presentation, and flat design, an abstract design option that has gained popularity in the last years. The two designs were compared using two generations of Internet users to find out what the preferences were for each generation. A knowledge gap was found in which design that would be the most beneficial to use for each generation. Methodology: To fulfill the purpose of the study, two methods were used; a literature study and an empirical study. The empirical study included experiments, interviews and questionnaires. The participants were contacted personally or via social media. All participants were in the age of 20-30 or 65+. Findings: Based on the collected literature and empirical evidence, it was concluded that the older generation of users might tend to prefer the skeuomorphic, realistic design online. Bright colors and a pedagogical style creates a good visual for elderly eyes and inexpert of using internet. The younger generation might tend to prefer the flat and abstract way of design online. A modern appeal with less clutter compared to the skeuomorphic style is considered beneficial. This opens up for further investigation. Implications: The empirical study included 20 people, who all participated in the experiment, interviews and answered questionnaires. The study groups consisted of 10 persons at the age span 20-30 years and 10 persons at the age span of 65+ years. Limitations: The study was only focused on two specific age groups with a small population found through convenient sampling. This means that in the future, the research could be conducted in a broader matter including more age groups and a larger population with a more specific sampling. The study's extent was affected by the time period in which it was executed. A longer period of time could have contributed to a more extensive study, perhaps with additional age groups and more participants in each group.

Det finns många företag som väljer att använda internet som marknadsplats, där de kan sälja allt online. Det kan vara vissa företag som tror att det räcker med att webbplatserna finns uppe på nätet och fungerar vilket det inte gör. Det är viktigt att e-handelsplatserna är användbara, annars kan kunderna lämna webbplatsen utan att handla varor.Det finns vissa regler för att kunna bygga en användbar e-handelsplats. För att kunna förbättra användbarheten på e-handelsplatser har jag valt att göra en undersökning på vissa flyghemsidor och se om de följer de regler som finns under teoretiska referensramen i denna studie. För att kunna göra denna undersökning har jag fått hjälp ut av åtta testdeltagare. De åtta testdeltagare består av fyra vana dataanvändare och fyra ovana dataanvändare. Syftet med denna studie blir att se vilka designprinciper som påverkar vilka användbarhetskriterier samt ta fram principer och se vilka principer som hindrar mot en användbarsida.Studiens slutsats är baserad på analysen som kommer ifrån av teorin och empirin. Under slutsatsen besvaras huvudfrågan, vilka designprinciper påverkar vilka användbarhetskriterier? Huvudfrågan besvaras genom att besvara på delfrågorna. / Program: Systemvetarutbildningen

Informationsskärmar återfinns idag på en mängd olika platser: i butiker, bibliotek, buss- och tågterminaler och liknande. Informationsskärmar är på frammarsch och spås bli en ännu vanligare syn framöver. Oftast är dessa skärmar helt statiska, det vill säga det går inte att interagera med dem och i de fall de tillåter interaktion handlar det främst om pekskärmar. Pekskärmstekniken har dock vissa tillkortakommanden och det finns ett behov av att undersöka nya sätt att interagera med datorer och informationsskärmar. En teknik som funnits länge i olika former men fram tills nyligen varit relativt otillgänglig för vanliga konsumenter är eye tracking (ögonspårning), en teknik för att spåra ögonrörelser hos människor.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur eye tracking kan kombineras med en informationsskärm. Denna uppsats inriktar sig i första hand på hur detta kan användas för kommersiella ändamål; närmare bestämt eye tracking och informationsskärmar i ett slags reklamsammanhang. Detta har innefattat konstruerandet av en prototyp i form av en applikation som illustrerar reklam av en produkt i vilken användare kan få fram information om själva produkten bara genom att titta på dess olika delar. Iterativa tester har därefter genomförts där testdeltagare interagerat med två separata applikationer genom eye tracking. Testdata från dessa tester har tillsammans med teori främst från HCI-området använts för analysering och till sist har en slutsats presenterats.Studien visar att eye tracking har mycket stor potential att vara användbart tillsammans med informationsskärmar men att vissa utmaningar kvarstår med tekniken. Studien redogör även för dessa utmaningar och även möjligheter som finns med eye tracking. Slutligen presenteras även förslag till framtida forskning inom området som kan vara av intresse för dess fortsatta utveckling som HCI-teknik. / Program: Systemvetarutbildningen