De digitala tjänsterna växter och tar allt mer plats i vår vardag, näst intill 100 procent av den svenska befolkningen besöker internet och många av dem gör det via mobiltelefonen. Samhällsutvecklingen blir således att tjänster som tidigare ägt rum i det fysiska förflyttas till det digitala. DL Systems AB grundat 1995 med kontor i Söderhamn, har utvecklat bokningssystemet DLBOOKIT som i sin tur används av kunder inom besöksnäringen av skidorter och stugbyar i Sverige. Bokningssystemet var ett av det första i sitt slag, men inom en ständigt utvecklande bransch står DL Systems AB inför nya utmaningar. Detta examensarbete handlar om att undersöka och utvärdera det nuvarande bokningssystemet och därefter utveckla ett nytt användargränssnitt för mobilanpassad webb, där användarens upplevelse ligger i fokus. Den initiala researchen tyder på att många föredrar att boka och genomföra stora köp via en dator, eftersom denna enhet inbringar pålitlighet och ger god översikt. Men den mobila enheten har dold potential som detta examensarbete ämnar att utforska. Ett förslag på användargränssnitt presenteras visuellt och till grund för utformningen ligger värdeorden översikt, jämföra och trygghet som genomsyrar det slutgiltiga konceptet.

Augmented reality (AR), eller förstärkt verklighet, är variation av virtuell verklighet. AR är ett relativt nytt medium och har på senare tiden blivit allt vanligare i applikationer för mobilen. Då AR är så starkt kopplat till den verkliga världen har det blivit allt vanligare att integrera 3D objekt som man kan manipulera. I och med att AR är ett så pass ungt medium har man inte satt alla riktlinjer än för hur utformningen av en AR-applikation ska se ut vilket, kan komma att resultera i vissa hinder. Ett sådant hinder som vi har sett är hur man fysiskt utför gester och interagerar med 3D objekt. Vi har därför valt att arbeta med hur man på ett så effektivt sätt som möjligt ska kunna utföra dessa interaktioner, då det idag inte finns någon riktigt standard och olika applikationer använder sig av olika gester för olika interaktioner, vilket inte är användarvänligt utan förvirrande. Med hjälp av teoretiska ramverk har vi fått förståelse för mediet och har även lagt en grund för den övriga studien. Vi har även utfört en kartläggning av interaktioner i redan existerande applikationer, vi har gjort en workshop med yrkesverksamma och ett användartest där vi har undersökt hur användaren själv vill utföra interaktionerna. Med hjälp av dessa har vi kommit fram till ett antal rekommendationer på gester som intuitivt kopplas till en särskild interaktion och särskilda interaktioner. Vi har även definierat problem kopplade till dessa.

Att ha en bra användarupplevelse i ett system är viktigt för att hålla användarens intresse vid liv. Utan det skulle ingen vilja använda produkten eller tjänsten. Uppnås alltid en bra användarupplevelse vid lansering av ett nytt system? Vilka problem kan uppstå vid byte av system? Är det lönt att byta ut ett system? Denna uppsats gräver djupare kring dokumentationssystemet Ladok och deras nya uppdatering, samt vad användarupplevelse, interaktionsdesign och användbarhet innebär och hur allt har en koppling mellan sig. Med hjälp av intervjuer från administrationer på Karlstads Universitet kom det fram till att även om ett system saknar viktiga och bra funktioner så minskas effekten av detta med hjälp av andra funktioner som uppskattas av användarna, vilket gjorde att användarna blev positivt inställda till bytet av system.

E-handelns utveckling har förändrat hur vi ser på och handlar allt från kläder och böcker, till hemelektronik. Medan stora delar av dessa branscher idag drivs online, finns det en bransch som oavsett välfungerande alternativ, ändå inte följt e-handelns utveckling - livsmedelshandeln. Tidigare forskning och litteratur brister i att presentera någon tydlig bild av varför konsumenten fortfarande inte köpt idén med livsmedelshandel online, och denna studie syftar således att undersöka vilka faktorer, ur konsumentens perspektiv, ligger till grund för livsmedelshandelns underrepresentation inom e-handel. Ett område som ämnar att just förstå sig på användarens eller kundens perspektiv är användarforskning. Användarforskning används i studien som metodologiskt angreppssätt, där den kvalitativa intervjun används som datainsamlingsmetod. Genom en tematisk analys av den insamlade datan kunde flertalet teman rörande motivation, beteende, uppfattning och oro identifieras, som sedan presenteras i form av en persona.  Studiens resultat tyder på att det finns en tydlig anledning för konsumenten att handla livsmedel online istället för i traditionell butik, men att det finns ett antal orosmoment unika till livsmedelshandeln online som avskräcker. Dessa är delvis kopplade till leverans av livsmedel, en oro kring att behöva ta emot varor samt att leveransen tar för lång tid vilket inte stöttar deltagarnas spontana handelsbeteende. Utöver leverans visade sig även bristen på kontroll över val av färskvaror vara en oroande faktor unik till livsmedelshandeln online.

Denna rapport handlar om två heuristiska metoder vars fokus är att utvärdera spel. Studien som utförts har undersökt på vilket sätt dessa metoder adresserar flow i ett strategispel. Det underliggande syftet med rapporten har varit att klargöra metodernas skillnader i adressering av flow för användare av metoderna för att dessa ska ha en bättre förståelse för när metoderna ska användas. Frågeställningen i rapporten besvarades genom att låta totalt 7 deltagare genomföra utvärderingar med hjälp av metoderna vilket sedan analyserades både kvalitativt och kvantitativt. En semistrukturerad intervju genomfördes även för att ta del av deltagarnas åsikter kring metoderna. Den generella slutsatsen som kunde dras var att båda metoderna adresserade de förhållanden som måste vara uppfyllda för att en spelare ska hamna i flow, men endast gameflow-heuristikerna adresserade kännetecknen för flow. Data från de kvalitativa delarna av undersökningen som analyserades beskrev hur deltagarna ansåg att användarupplevelseheuristikerna var enklare att tolka och även få mer ut av till skillnad från gameflowheuristikerna som tvärtom var svårtolkade. Det genomfördes också en kvantitativ jämförelse mellan de heuristiker som hade en partner med samma betydelse i motsvarande metod där 4 av 31 par av heuristiker visade på en signifikant skillnad baserat på deltagarnas svar i den heuristiska utvärderingen.

In this thesis we are exploring the possibilities to use new and modern interfaces to control industrial robotic hardware, in specific a single water cannon system called TARGA. Using a iterative Design-Build-Test cycle we have been able to build three different prototype interfaces for controlling this robotic water cannon. One touch based, one gesture based and one gamepad interface has been designed, built and tested on users. We found that with modern interfaces, touch, gestures and gamepads we are able to create user experiences easier to use than the standard physical water cannon joystick. Although our user tests showed that the standard joystick still was the preferred interface to use by the users we did find that these modern interfaces can act as great complements to the already existing interface for increased usability.

Teckenspråket är ett visuellt språk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för språket är handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt på sitt modersmål. Tidigare har de i många situationer varit hänvisade till sitt andraspråk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten på kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckenspråket viktiga faktorerna får tillräckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner. Studien är av kvalitativ art och metoden som använts är framför allt intervju. Resultaten visar att kvaliteten upplevs som sämre än vid kommunikation öga mot öga, bland annat till följd av att vissa teckenspråkliga element inte kan kommuniceras med dagens teknik. Språket anpassas på så vis att enklare tecken används, de utförs långsammare och upprepas oftare. Av studien framgår att det finns ett behov av vidare forskning inom området, för att mobil teckenspråkig kommunikation ska fungera på ett för döva tillfredsställande sätt.

För att på ett effektivt sätt kunna konstruera komplexa lösningar för webben krävs det tekniker med stora krav på förändringsbarhet. Det gäller att de tekniker som används ger utrymme till att dynamiskt modifiera sidor, och att alltför statiska lösningar undviks då dessa oftast resulterar i att senare uppdateringar försvåras. Andra krav som ställs är kraven på hastighet. För att en teknik skall accepteras räcker det sällan med att den endast bidrar till en dynamisk lösning. Den skall även öka prestanda hos applikationen. En teknik som stämmer väl in på dessa krav är CSS. CSS är ett språk som kompletterar HTML på de punkter där HTML är som svagast, nämligen designdelen. I det här arbetet används en exempelsida helt konstruerad med HTML. Genom arbetet konverteras denna sida till en lösning innehållande en HTML-del och en CSS-del. Syftet är att studera vilka fördelar en sådan konvertering resulterar i. Rapporten visar att CSS fungerar mycket väl som en komplettering av HTML.

Detta examensarbete analyserar huruvida en användare behöver medverka när ett XSLT-skript, med syfte att transformera textfilsdatabaser till XML-dokument, genereras. XSLT-skripten skapas med hjälp av en XSD-fil och en textfilsdatabas samt att användaren mappar dessa värden till XML-dokumentet för att bygga XML-dokumentets struktur. För att utvärdera detta har en prototyp tagits fram som en ”proof-of-concept”. Prototypsystemet visar att en transformering från en textfilsdatabas till ett XML-dokument med hjälp av en XSD-fil inte går att automatgenerera fullt ut. Det medför att en användare måste göra en mappningen mellan textfilsdatabasen till XML-dokumentet. Nyttan av prototypen är att en användare aldrig behöver förstå XSLT-skriptning utan behöver bara mappa värderna i en grafisk miljö som sedan genererar XSLT-skriptet

This project investigates if a Microsoft Kinect has the potential to be used in healthcare as an assisting tool for doctors in their work to diagnose patients or by supporting rehabilitation patients with their exercise training. To test its potential, the accuracy in the skeleton data it produces has been investigated, and two different computer programs making use of the Kinect has been created and evaluated. The results suggest that the Kinect has the potential to be used in some fields in healthcare as long as one takes its strengths and weaknesses into consideration.