Syften med projektet är att presentera tankar och åsikter kring gränssnittsutformning i kontrollrum från fem olika informanter med erfarenhet inom kärnkraftsindustrin; och diskutera dessa utifrån dagens teorier för att se en möjlig framtida utveckling av gränssnitt i kärnkraftverk. Studien utfördes genom kontextuella intervjuer över fyra intervjutillfällen. Rapporten följer en progression av exempel från vad som kan ses som grundläggande kunskaper kring gränssnittsutformning till vad som är en mer komplex diskussion då gränssnitten är en del av en komplex miljö. Studien har sagt en del om var man varit, var man är och vart man eventuellt är på väg inom gränssnittsutformning samt pekat på en del möjligheter och problem man ställs inför. Detta rör främst fyra punkter och diskuteras i rapporten: (1) Hur ska flexibla och adaptiva gränssnitt utnyttjas på bästa sätt? Möjliga områden är larmhantering och kommunikation mellan operatör och automation samt bestämma när något ska visas på en stor skärm. (2) Ljudmiljön i kontrollrummet har få riktlinjer och det finns kända problem av ljudkaskader och ljudnivåer som bara kan lösas genom att se till hela larmsystemets utformning. (3) Digitalisering av gränssnitt kommer med för- och nackdelar. Nackdelar som denna studie berört rör interaktionen med ett traditionellt digitalt gränssnitt (mus och tangentbord). Att använda kroppen för att trycka på en knapp kan ha ett större värde än att använda en mus. (4) Gränssnitt ute i verken har inte fått lika stor uppmärksamhet och en diskussion fördes kring hur man kan se dessa i relation till gränssnitt i kontrollrum. Sammanfattade för samtliga punkter är att studien har pekat på värdet av ta till vara på kunskap som den historiska utvecklingen av gränssnitt skapat. Detta diskuteras i rapporten.

Syftet med rapporten är att, på uppdragsgivare BRP systemsönskan, utvärdera en del av ett bokningssystem och ge förslag pådesignförbättringar. Utvärderingen gjordes i form av användbarhetstest och begränsades till att undersökaanvändares tillfredställelse och prestation. Inom ramen för utvärderingen harändamålsenlighet, en aspekt av användbarhet, undersökts med avseende på mätning av ändamålsenlighet,brister i mätning av ändamålsenlighet samt hantering av dessa brister. Vidarehar ett nytt sätt att mäta föreslagits och använts i den utvärdering somgenomförts. Resultat visar att användares mål och behov lätt frånses i mätningav ändamålsenlighet men kan fångas upp genom att intervjua användare för attidentifiera dessa. Hos användare av systemet upptäcktes behov och mål som inte uppfylls av bokningssystemet och detta kan innebära att måttet har betydelse för användbarhetstestning. Resultat från användbarhetstestbeskriver deltagares subjektiva upplevelse av interaktion med bokningssystemetsom enkelt att använda. Trots detta upplevde deltagare förvirring kring menyval, svårigheter med att fåen översikt samt en avsaknad av information.

Då användare av någon produkt använder sig av dess manual, är det vanligt han eller hon hoppar över stycken som verkar irrelevanta eller för mödosamma att ta till sig i för hållande till den nyttan som informationen kan tänkas ge. Då kan användaren också missa information, som är nödvändig för att en uppgift/problem skall lösas. Denna studie har undersökt och jämfört tre olika sätt att markera ut ett stycke information i en manual. Med manualens hjälp har försöksdeltagarna sorterat kanaler på en TV. De olika sätten att markera informationen skiljer sig åt i den grad av relevans de har till uppgiften. Resultatet antyder att de som haft manual där informationen märkts ut gjorde fler fel än då ingen markering skett men det beror troligtvis mer på tolkning av innehåll och struktur, snarare än att den utmärkta informationen uppmärksammades i mindre grad än den icke utmärkta.

Dagens monteringsarbete skiljer sig nämnvärt från det monteringsarbetet som utfördes för 50 år sedan. En stor skillnad är dels att produktionssystemet skiljer sig men även att en montör i dag måste ha ett sätt att förhålla sig till den information som finns om monteringsarbetet. Om inte montörer har ett informationsbeteende som är anpassat till det produktionssystem som är aktivt så föreligger det stor risk att kassaktioner uppstår. För att undersöka hur montörers informationsbeteende ser ut så har en observation genomförts i form av en fallstudie på Volvo Powertrain i Skövde. Observationen gick ut på att studera de montörer som arbetar på en arbetsstation och undersöka hur de förhåller sig till den information som finns tillgänglig om deras arbetsuppgifter. Observationerna har påvisat vilket vikt det är av att montörernas informationsbehov sammanfaller med organisationens mål. Som ett resultat av arbetet så har även ett förslag om ett signalsystem påvisats för att stödja montörernas informationsbehov.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om musiken i datorspel kan påverka användarens problemlösningsförmåga. Ämnet är nästintill outforskat, så musikstudier från ämnesområden som t.ex. reklam, film och bilkörning har studerats för att bygga upp en teoretisk grund. Där framkom att bland annat tempo och ljudklang är avgörande för hur ett musikstycke skall påverka användarens kognitiva processer. För att ta reda på om musik påverkar problemlösningsförmågan i datorspel gjordes en kvantitativ undersökning i ett labb där försökspersoner fick spela ett enklare pusselspel med varierande bakgrundsmusik. Tre nivåer av musik användes; hård musik, klassisk musik och tystnad. Resultatet visar på en signifikant bättre problemlösningsförmåga hos dem som fick spela datorspelet med klassisk musik i bakgrunden jämfört med dem som lyssnade på hård musik. Att spela datorspelet utan musik fick de olika försökspersonerna att prestera kraftigt varierande resultat vilket bör tyda på att människor påverkas olika av tystnad.

I denna rapport talas det om användbarhetsexpertens roll som representant för användaren,medlare av termen användbarhet samt medlare mellan användaren och andra yrkesroller i en systemutvecklingsprocess. Denna roll har många gånger en tendens till att inte få tillräckligt med gehör av andra yrkesroller i utvecklingsprojekt. Det finns flera olika faktorer som kan bidra till detta. Vad som framkom i resultatet var en bekräftelse på att användbarhetsexpertens roll är viktig i fråga om representering och medling. Vad gäller faktorn samarbete anser respondenterna att samarbetet för det mesta fungerar bra mellan dem och andra yrkesroller. Samarbete ses därmed inte som en faktor som påverkar gehöret för en användbarhetsexperts roll i systemutvecklingsprocesser. Respondenterna tycker däremot att de inte alltid får gehör för sin roll som användbarhetsexpert fast att de tycker att samarbetet med andra yrkesroller fungerar bra. En faktor som bidrar till detta är den svårdefinierade termen användbarhet.

Denna studie har avsett undersöka hur ett lämpligt gränssnit för en expert ska se ut. En expert utvecklar enligt Soloway, Adelson & Ehrlich (1988) kognitiva scheman vilka används vid problemlösning. När dessa scheman inte stämmer, och inte kan användas, sjunker expertens prestation till samma nivå som hos en novis. Detta gör att man när man utvecklar gränssnitt för experter måste ta hänsyn till den kunskap som experten besitter. I studien genomfördes en observation där man kunde dra slutsatserna att experter vill ha överblick över koden när de programmerar, samt att det är viktigt att använda etablerade begrepp i gränssnittsdesignen.

Huruvida informationsspridning i en organisation är effektiv eller inte kan bero på många olika faktorer. Detta examensarbete behandlar kommunikation och informationsspridning via elektroniska medier. Mänsklig kommunikation som involverar överföring av elektroniska signaler mellan datorer benämns ofta som "Computer Mediated Communication", denna disciplin beskrivs och relateras till användandet av intranät och e-post. Syftet med detta examensarbete är att komma fram till om intranät eller e-post bör användas för att en effektiv informationsspridning skall uppnås. En undersökning för att jämföra dessa båda informationskanaler genomfördes på Volvo PV med hjälp av enkäter och intervjuer. Inga signifikanta resultat påvisades vid jämförelsen och det är därmed inte möjligt att statistiskt säkerhetskälla vilket sätt som fungerar bäst. Det framkom dock aspekter som kan tolkas som att en effektiv informationsspridning kan uppnås om båda kanalerna fungerar tillsammans och kompletterar varandra.

JG Communication som är en av Sveriges störta kommunikationsbyråer kom till en insikt att företagets webbplats inte listas tillräckligt högt upp när användare gör sökningar på relevanta sökord genom Googles sökmotor. Detta resulterar i få unika besökare varje vecka vilket i slutändan också gör att det etableras låg kundkontakt genom webbplatsen. Företaget tyckte att åtgärder behövde vidtas för att försöka komma till rätta med detta problem. Ett projekt startades upp för att uppdatera, sökmotorsoptimera och för att försöka få en mera leads genom sin externa webbplats. Min roll i detta projekt har varit att skapa design och layout för webbsidor till JG Communication. Denna rapport dokumenterar och redogör för hur arbetet kan gå till när ett arbete av denna karaktär utförs. Dokumentationen går igenom relevant litteratur, genomförandet av designarbetet och vad arbetet resulterade i.

Patientövervakning och rondmöten är centrala aktiviteter i all sjukvård. Teknik som tagits fram för patientövervakning och rondmöten är relativt underutvecklad vad gäller överblick och mötesstöd. En fallstudie genomfördes med två observationer och en fokusgruppintervju på intensivvårdskliniken vid Linköpings universitetssjukhus. Syftet med fallstudien var att ta fram grundläggande informationskrav för att stödja sjukvårdspersonal vid möten och ronder i en intensivvårdssituation. Målet var att utveckla en övergripande design för ett digitalt arbetsbord. Designperspektivet utgick från Activity-centered design. Studien visar att sjukvårdspersonalen som stöd vid rondmöten behöver övergriplig information om patienten. En lägesvy för rond har därför utvecklats för ett digitalt arbetsbord.