Research about morality heavily relies on using questionnaires and moral dilemmas when answering different research questions. Despite this very little focus has been put on how the order of presentation alters response frequencies. A test was put forth to test if there is any effect based on order of presentation, and despite that it has been found before, no such effects were found. Why no order effects were found here are not clear, but it shows that it is something that needs to be controlled for in research on moral dilemmas. Secondly, in moral research a lot of focus is put on moral principles to use as explanation for whole groups of respondents, such as deontology, utilitarianism and the DDE. To see if these are strong indicators of what humans will do in these moral dilemmas, two versions of the trolley and footbridge dilemma was put together, where all three response alternatives were presented at once, that is push the stranger, pull the switch or do nothing. In one of these conditions one person are on the side tracks in the switch condition, and in the second three workers are on the side tracks. It was found that although individuals motivate their actions in line with utility and the DDE, less people decide to act when three alternatives are presented. This shows that people are not consistent with their moral evaluation, and that it might be hard to predict what one will do in these situations.

To fence in pastures for sheep today is a major cost, especially because of the time required when using current methods. What takes most time is starting to fence off a new area, but to maintain a fence is also a continuous effort. The main function is to keep the sheep at the field.! ! By interviewing and observing sheep farmers on how they work with fence today and what their problems was, I got a better understanding of the problem. Also looking at a number of other things like the context, statistics on sheep farming, laws and competition mapping gave a wider image. But the most important part in my research occurred when I talked to experts about sheep behavior. The main characteristic is the flocking behavior which the final result is based on. ! By stressing a sheep with a sound as it is on its way out of the given area the sheep will, cos of flocking behavior, stop and move back to the other sheep.

Team cognition är en teori som beskriver gruppers beslutsfattandeprocesser. Detta arbete utvärderaren modell för team cognition baserat på mutual belief samt analyserar ett kodningsschema som ärbaserat på denna modell. Modellen utvärderades med hjälp av en högpresterande grupp dataspelare(World of Warcraft) vars kommunikation analyserades. Dataspelarnas kommunikation transkriberades och kodades enligt kodningsschemat. Analysen visade att mycket av spelarnas verbala kommunikation berör visuella cues exempelvis andra spelares positionering och aktiviteter. Team cognition-modellen kan ge ett nödvändigt djup och insyn i hur aktörerna tar hänsyn till varandras mentala modeller. Det analyserade kodningsschemat tycks dock inte följa modellen vad gäller aktörernas implicita hänsynstaganden till varandra, exempelvis vad det gäller tillit.

I den här slutreflektionen kommer ni att kunna läsa om vårt kandidatarbete i sin helhet. Ni får ta del av det koncept vi arbetade fram och strävade efter att realisera. Ni kommer att få följa med i arbetsprocessen där vi låter er få inblick i hur vi gick från idé till färdig produkt inom de tre avdelningarna programmering, grafik och ljud. Avslutningsvis kommer vi att reflektera över kandidatarbetstiden, både som grupp och på individnivå. Några av de frågeställningar vi tar upp handlar om hur vi har lyckats genomföra projektet trots bristande planering och utan någon hierarkisk ordning samt hur det har varit att arbeta i en grupp där majoriteten av medlemmarna har haft en ny roll för första gången i ett projekt. Throughout this final reflection you'll be able to read about our graduation project as a whole. You'll take part of the concept we developed and strived after trying to realize it. An insight of our work process where we describe how we transfered our idea from paper to a final product will be given. You will read about the work process from the programmers, sound designers and graphical artists perspective. Toward the end of the document thoughts about how we worked as a team and at an individual level are discussed. Some of the questions we bring up is about how we managed to complete the project despite the lack of planning, hierarchic structure and at last, how it was like working in a new area of expertise for the first time. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

The new information society has revolutionised almost the entire world. But the new technique does not only bring good. That which was before only available on paper may today only be available on a computer system. This makes it possible to send data electronically. In the wrong hands that information can become a threat against the security of an individual, a company or even a nation. The possibility to protect oneself against attacks from the outside becomes increasingly difficult. There are a lot of factors involved but a major factor is the fast technical development we now see within this area. Our defence minister, Björn von Sydow, writes in an article that it is almost impossible to protect one self against the unexpected. Björn Andersson (SÄPO) says as well that there are no secure systems, only more or less easy penetrable systems for the attacker to attack. The threat against Sweden is quite diffuse. The old threat of invasion is no longer which can make it difficult to identify a specific threat. The word of the governments today is terrorism. The purpose of our paper, considering this background, is to take a look at the possible threats against swedish information systems and to see the seriousness of the threats these systems are facing. It mainly consists of systems for ensuring we are provided with power and water and that finance and communication works. The questions that we ask ourselves are if information warfare indeed is a threat ? Who are the attackers and what drives them to perform the actions they perform ? Which are the targets they aim their attacks against ? Are the techniques behind information warfare realistic and is there really a threat, or is it all just blown out of proportions ? To get answers to our questions we have gone through a lot of material. A lot of it was downloaded from the Internet and has been of varying character. We have also been given a lot of material from our government and we have read some literature about the area of interest. We have finally done some interviews with staff from Lunds Energi, Skanova Networks and Säkerhetspolisen.

Gränssnitt finns överallt i vår vardag. Du finner dem i hemmet, i biblioteket, i affären, på tågstationen och till och med i din ficka. Hur kan utvecklingen av ett gränssnitt se ut och vad kan göras för att effektivisera utvecklingen? Ett gränssnitt kan alltid utvecklas och bli bättre. En gräns måste emellertid sättas för när gränssnittet är redo att komma ut på marknaden. När ska denna gräns sättas? I uppsatsen analyseras utvecklingen av ett gränssnitt från dess begynnelse fram till första leverans till kund. Utvecklingen av gränssnittet sker iterativt och delleveranser sker till kunden. För att kontrollera gränssnittets användbarhet testas gränssnittet av potentiella användare. Därefter analyseras testerna och utifrån dem presenteras sedan en sista version. De slutsatser som kunde dras är bland annat att det är bra att så fort som möjligt ta reda på av vilka systemet kommer användas och hur det kommer användas. Det är också bra att ge en känsla av hur systemet kommer fungera redan innan implementationen finns tillgänglig för att på så sätt effektivisera utvecklingen och undvika missförstånd.

The notion of service design as a design field has emerged during the last 10-15 years and seems to be growing more and more; a 2007 textbook on interaction design states: “The new frontier of interaction design is services” (Saffer, 2007, p. 174). Since the field is so young, there still are areas which hardly have been explored. One of these is cultural effects on service expectations. This thesis aims to help to fill in the knowledge gap by applying a model of cultural differences. The model used is the one developed by Geert Hofstede, which has been proved to be valid within a large number of varyingfields. This was done through the research question “Is Hofstede’s model applicable to service design in general, and individualization of services in particular?”. The question was explored through two parallel research processes; a quantitative questionnaire distributed via the web and a qualitative evaluation of 47 different service web sites. The qualitative evaluation was done through a new method called Cultural Walkthrough. Four key countries were chosen; the questionnaire was aimed at natives of these countries and the web sites all came from these countries. The countries in question were Germany, India, the United Kingdom and the USA. The results indicate that Hofstede’s model can’t be applied to service design straight off. Neither can they be used as a basis to deem the want for the possibility to individualize services, which seems to be dependent on the individual. The results indicate a large number of interesting questions for further research.

Teknologins utveckling de senaste åren har lett till att barn i allt yngre åldrar interagerar med teknologiska system. Exempelvis har pekskärmar blivit alltmer tillgängliga vilket har gjort det betydligt enklare för barn att börja använda teknologier. Tidigare forskning inom Barn-datorinteraktion (BDI) har främst fokuserat på att utvärdera teknologiers användbarhet och användarupplevelse med barn i åldrarna 5 till 12 år. Nu behövs forskning om hur teknologi kan utvärderas med barn under fem år. Syftet med studien är att verifiera tillämpbarheten hos två återkopplingsmetoder i ett användbarhetstest med barn under 5 år genom att utföra ett användbarhetstest och sedan utvärdera om återkopplingsmetoderna kan användas för att erhålla återkoppling om användbarhetsproblem och barns användarupplevelse. Samtliga användbarhetstest utförs i en förskola med 12 deltagare i åldrarna 3–4 år. Observationer och intervju används för att undersöka tillämpbarheten hos respektive återkopplingsmetod. Resultatet visar att båda återkopplingsmetoderhar begränsad tillämpbarhet med barn under 5 år, i relation till de aspekter som efterfrågas i frågeställningen.

SOS-operatörer tar varje dag beslut om nödsituationer och prioriterar ärenden beroende på hur livshotade de bedöms att vara. Beslutsfattningen är en komplex uppgift som påverkas av kontext, tiden och tidigare erfarenhet av liknande beslut. Eftersom beslut tas på den information som tillges operatörerna från uppringaren är det svårt att bedöma situationen och hur trovärdig informationen är. Innan det är möjligt att studera vilken information som är trovärdig är det viktigt att studera hur personer ser på skadeplatser idag och vilken information de väljer att delge operatören. Studien har jämfört visuell uppmärksamhet mellan experter (ambulanspersonal och brandmän) med noviser samt studerat vilken information de ger till SOS-operatören. Studiens tillvägagångsätt har utförts med hjälp av mäta ögonrörelser hos 17 experter och 20 noviser när de tittar på skadeplatser. Deltagarnas uppgift har varit att besluta om de skulle ringa SOS om de befann sig sig på platsen. Om deltagarna beslutade sig att ringa SOS blev de ombedda att muntligt framföra en rapport om situationen till en fiktiv larmcentral. Resultatet visade att det var skillnad mellan experters och novisers visuella uppmärksamhet. Det förelåg även en skillnad i vilken information grupperna valde att tillge den fiktiva larmcentralen. Studiens resultat indikerar att det är av relevans att ta hänsyn till den kunskap som ambulanspersonal och brandmän bär på för att studera vilken information som är viktig att rapportera in vid en olycka, men även för att studera vad trovärdig information är och hur den ser ut.

Denna studie ämnade att föreslå hur en möjlig digitalisering skulle kunna ske inom räddningsdykning genom att undersöka yrket, vilka befattningar som finns, hur de arbetar och hur olika arbetssituationer kan skilja sig åt. Digitalisering innefattar i detta fall en befintlig dykdator vilken kan kopplas till en skärm ovan ytan. För att kartlägga arbetet samlades kvalitativ data in genom sex semistrukturerade intervjuer med räddningstjänstpersonal och en semistrukturerad observation av ett övningstillfälle. Detta kompletterades med en sorteringsuppgift där deltagare från intervjuerna fick skatta påståenden vilka ansågs vara viktigt att veta för varje befattning i arbetslaget. Resultatet från dessa tre metoder ger en översikt av hur arbetet ser ut i dagsläget. Detta ligger i sin tur till grund för en kravspecifikation vilken beskriver vad ett digitalt hjälpmedel skulle kunna medföra, vilka kvaliteter denna digitala produkt bör ha och vilka begränsningar i arbetet dessa grundas på. Totalt ställdes tre kravlistor upp där den första utgår ifrån arbetet rent generellt och de andra två representerar när dykning sker med lina mellan två dykare respektive med lina mellan en dykare och personal på land. Vidare diskuteras det kring huruvida en digitalisering kan påverka arbetet och vad en utvecklare i så fall bör tänka på vid utveckling av en design. Studien visar flera fördelar med en möjlig digitalisering. Denna nya form av koppling mellan dykare och personal ovan ytan kan fungera som en kompletterande informationskanal. Detta kan leda till förbättrad situationsmedvetenhet för både individen och gruppen.