<p>Mälsåkers slott utanför Strängnäs saknar information för sina spontana besökare som kommer när slottet är stängt. Riksantikvarieämbetet som förvaltar slottet efterlyste fem informationsskyltar med text och bild som skulle placeras ut i slottets park. Texterna skulle bygga på slottets forna ägare och göra avstamp i fem olika tidsepoker. Vi har utifrån litteratur, undersökningar och egna erfarenheter konstaterat att många utställningstexter inte blir lästa. Genom detta examensarbete har vi försökt förändra detta och skapa texter som inte bara blir lästa utan även upplevs som intressanta och spännande. Skyltarnas bild och layout skulle passa väl in i slottets miljö och anpassas efter en given målgrupp. Våra metoder har bestått av litteraturstudier, studiebesök, intervjuer och utprovning med fokusgrupp för att få en tydlig bild av målgruppens önskemål. Under utprovningen visade det sig att konceptet med fokus på människor och vår skönlitterära stil fångade läsaren och gjorde texterna lättsmälta och intressanta. Vårt arbete bygger inte på någon förundersökning av målgruppen eller någon föranalys av utställningstexter utan grundar sig på litteratur och fältstudier. Vi har inte heller utfört någon utvärdering av slutresultatet då skyltarna vid examensarbetets deadline ännu inte placerats ut i sin miljö.</p>

<p>Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig – alltså din identitet. Konsumtion och identitet är det vår antologi handlar om.Den här antologin består av fyra olika delar som alla belyser några olika typer av konsumtion. Det första bidraget belyser hur några unga kvinnor har klädkonsumtion som ett sätt att umgås. Den andra delen handlar om hur en grupp killar och tjejer uppfattar reklam och trender vad gäller mode och kläder. I del tre kan du läsa om hur några unga kvinnor tänker kring sitt val att handla kläder i second-handaffärer. Till sist kan du läsa om några människor som handlar i butiker som säljer utländska varor och hur dessa människor på detta sätt väljer att konsumera det som de upplever som annorlunda. Gemensamt för delarna är att fokus ligger på identitetsskapande genom konsumtion i dagens postmoderna samhälle.</p>

<p>Förhoppningar har sedan flera år tillbaka funnits både från miljöcertifierade företags och certifieringsorganens sida att ett certifierat miljöledningssystem skulle ge skäl till lättnader i den operativa tillsynen. Det finns även en resursbrist hos tillsynsmyndigheterna så att tillsynspersonerna inte har möjlighet att utföra tillsyn i den omfattning man önskar. Det har under senare år vuxit fram frivilliga åtaganden inom miljöarbetet. Miljöledningssystem är ett av dem. För att kontrollera miljöledningssystemens funktion revideras dessa periodiskt återkommande av certifieringsorganen. Revisionerna skulle kunna utgöra ett komplement till tillsynsmyndigheternas tillsyn. Ett resurseffektivare tillsynsarbete skulle kunna nås om det då gick att frigöra resurser hos tillsynsmyndigheterna genom att införa lättnader i tillsynen vid miljöcertifierade företag. Vilket skulle kunna ge tillsynsmyndigheterna en möjlighet att lägga sina resurser där det bäst behövs.</p><p>Syftet med denna studie är att öka kunskaperna om och hur miljörevision och miljötillsyn kan samverka för ett resurseffektivare tillsynsarbete. Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tillsynspersoner, revisorer och miljöansvariga personer.</p><p>Studien visade på att det finns möjligheter till ett resurseffektivare tillsynsarbete eftersom de teoretiska skillnaderna mellan den operativa tillsynen och underhållsrevisionen är få och små. Denna studie visar även att det finns förutsättningar i praktiken för att den operativa tillsynen och underhållsrevisionen ska kunna samverka till ett resurseffektivare tillsynsarbete samt att det finns skäl till lättnader i tillsynen hos miljöcertifierade företag.</p>

<p>Den här studien behandlar hur två stora företag ser på kunskap,kommunikation och möjligheten att med kommunikationens hjälp överföra miljökunskap från en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks både från företagens synvinkel och från utbildarhåll. Undersökningen baseras dels på kvalitativa intervjuer med två miljöansvariga som deltagit i en ettårig miljöutbildning på konsultbasis, och dels på enkäter besvarade av medarbetare i företagen.</p><p>Utbildning förväntas ge den miljöansvarige nya synsätt som på sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid kommunikation använda ett språk som förstås av de berörda. Miljöarbetet bör präglas av enkelhet, tydlighet och lättåtkomlighet. Både företag och utbildare måste ta ställning till vilket mål respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna välja vilken typ av kommunikation som ska användas. Den enskilde miljöansvariges roll är tillsammans med synen på kommunikation de viktigaste delarna i företagets möjlighet att lyckas med miljöarbetet.</p>

<p>Denna rapport är en del av mitt examensprojekt och beskriver två praktiska projekt som jag genomfört</p><p>i kurserna TMTR 72, 5p och TMTX 11, 10p. Jag påbörjade mitt exjobb i den kortare kursen för att kunna fördjupa mig i ämnet och angripa min utgångspunkt, Exponera, från två håll. Jag har under min studietid på Malmstens funderat mycket kring förvaring och exponering. Det har varit ett tema som varit återkommande under studietiden och kändes därför som en spännande utgångsläge för exjobbet.</p><p>Jag tror att de saker vi omger oss med har stor betydelse vad gäller vår identitet och känslan av samhörighet. Jag har funderat mycket över detta och på hur vi väljer att visa upp de ting vi har i våra hem. Köket har fått en central plats där vi umgås och det trendiga minimalistiska köket</p><p>visar rena, blanka ytor. Jag ville skapa en nätt förvaringsmöbel som får ta plats med sitt själv-</p><p>ständiga uttryck. En solitär som påminner om en tradition vilken med stolthet vårdar och visar upp våra vardagsting. Rapporten beskriver hur jag genom skissande arbetat mig fram till skåpets form och uttryck. Resultatet blev ett nätt litet vitrinskåp som vågar ta plats och som sticker ut. Skåpet är inte stort i sin storlek men det drar till sig uppmärksamhet med sina glada färger och osymetriska form. Jag vill gärna jobba vidare med skåpet och känner att det behövs “öppnas upp” och ha mer genomarbetade detaljer.</p><p>Mitt andra angreppshåll på ämnet Exponera var att driva Malmstens Vårutställning. Jag har försökt sätta mig in i hur möbler exponeras eller ställs ut på ett bra sätt. Jag aldrig tidigare drivit ett så stort projekt och inte heller hade jag mycket erfarenhet av att göra en utställning; det har varit en stor utmaning. Den stora arbetsinsatsen har varit att driva genomförandet men jag har lagt ner mycket tankar kring att tydliggöra för mig själv vad jag tycker att skolan står för och hur jag kände var ett lämpligt sätt att göra Vårutställningen. I projektet inledde jag ett samarbete med Beckmanseleven Carl-Henrik Wrethman. Han tog fram den grafiska profilen, det vill säga affisch, vernissagekort och katalog för utställningen. Studenterna på Malmstens kommer gemensamt genomföra utställningen vilken börjar den 24 maj 2006.</p><p>För mig har detta projekt varit oehört lärorikt. Det har varit spännande och givande att arbeta utifrån en specifik lokals förutsättningar och driva ett projekt där det finns så många olika parametrar att ta hänsyn till. När jag skriver denna rapport har utställningen ännu inte börjat och jag har därför valt att denna rapport beskriva min arbetsgång.</p> / <p>This paper is a description of my final project at Malmsten’s Furniture Design program. I have been working from the topic Expose, and I have done this out of two different angles. Thru my three years at Malmstens I have thought a lot about storage and what we wanna show and hide in our homes. Since these thougths have influenced a lot of my projects, I felt that it was a proper topic for my final thesis.</p><p>I believe that the things we choose to surround ourselves with, have great importance for our</p><p>identity and how we connect with others. What is it in our homes that is of greater importance and how do we choose to expose this? The kitchen is a central room for being social and the trendy kitchen shows large, shiny, minimalistic surfaces. I wanted to create a small solitary piece that would store our most valuable dishes and glasses. A piece that would be a reminder of tradition at the same time as it proudly shows off the things we carefully select. This paper explains how I worked my way towards the result.</p><p>From a different angle I wanted to explore how pieces of furniture best are shown in an exhibition. I have been working with Malmstens Spring exhibition which has been a very big challenge, since I have never done anything like this before. The greatest part of my work was to arrange the</p><p>exhibition but I have put a lot of thought into how I experience the school and how I believe it should be exposed to be attractive. I have been working with Carl-Henrik Wrethman who is a graphic design student at Beckmans. He has done the catalog and the poster for the exhibition. The students at Malmstens will create the exhibition which starts on May 24th 2006.</p>

<p>Under året 2006 exporterades krigsmateriel från Sverige för närmare 10,4 miljarder kronor. Mottagarländer av krigsmateriel från Sverige under det året var bland annat Sydafrika, Pakistan och USA.</p><p>Detta kan ses på olika sätt. Vissa ser på detta som ett sätt att bland annat höja Sveriges teknologiska status. Detta, menar dem, bidrar således till att främja en framtida säkerhet för Sverige, vilket är en av huvudriktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Andra aktörer, å andra sidan, ifrågasätter det moraliska i att samarbeta med länder vilka befinner sig i en eller flera väpnade konflikter, vilket strider mot en annan av dessa riktlinjer för denna exportform. De är av den åsikten att fred skapas genom goda internationella relationer och samarbeten, vilka inte inkluderar export av krigsmateriel, och de menar att det faktiska användningsområdet för dessa krigsmateriel är vad som skall stå i fokus.</p><p>Med diskursanalys som verktyg belyser denna uppsats olika aktörers tolkningar och ageranden kring de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Att en och samma text ges olika innebörder av olika aktörer, vilket i samband med aktörens inställning till krigsmaterielexport kan få olika konsekvenser, både för Sverige och för världen i sin helhet, är resultatet av denna uppsats.</p>

<p>This paper studies how the “Swedish model” has influenced the Swedish community during the first half of the twentieth century and how living with this model was like in the 1960s. During the ‘60s the laws and reforms created by the ruling socialistic party, SAP, dominated the Swedish society. Their goal was to build Per Albin Hansson’s vision of a welfare state. From the time of his presentation of the idea in 1928 up to the ‘60s, Sweden’s transformation from an agricultural society to an industrialized one was a fact. In analysing the society of this time we have used various consumer theories as well as focused on Raymond Williams’s interpretation of hegemony. Hegemony is an organic notion that symbolizes the consensus within a society at a given point in time. After having created a picture of the society and made a preparatory analysis we have moved on to our film analysis to study how the actual Swedish society was portrayed in contemporary films. We have studied the films, Do You Believe in Angels?, Swedish Punks and Sten Stensson Returns. In our study of the films we have laid our focus on things like gender, age and product placement. We found that the films paint an accurate picture of the Swedish society. That is to say, as accurate a picture a film can paint without being a documentary. We have come to this conclusion as the surroundings and the norms of the Swedish society of the time are accurately portrayed. We have also come to the conclusion that even though product placement exists in the films, it is mainly used to create an authentic milieu.</p> / <p>Denna uppsats undersöker hur den svenska modellen har influerat det svenska samhället under första halvan av 1900-talet och hur det var att leva under dess inflytande på 1960-talet. Under 60-talet dominerades det svenska samhället av de lagar och reformer som skapats av Socialdemokratiska Arbetarepartiet, SAP. Målet var att bygga upp Per Albin Hanssons vision av välfärdssamhället. Från det att han presenterade sin idé 1928, till och med 60-talet, genomgick Sverige en förvandling från ett agrart samhälle till ett industrialiserat. I vår analys av det svenska samhället under den här tidsperioden har vi använt oss av ett flertal konsumtionsteorier samt fokuserat på Raymond Williams tolkning av hegemonibegreppet. Hegemoni är ett organiskt begrepp som symboliserar den konsensus som råder inom ett samhälle vid en given tidpunkt. Efter att ha målat upp en bild av samhället och genomfört en förberedande analys har vi gått vidare med vår filmanalys för att studera hur det faktiska svenska samhället representeras i filmer från sin samtid. Vi har analyserat filmerna; Änglar, finns dom…? , Raggargänget och Sten Stensson kommer tillbaka. I analysen har vi lagt fokus på aspekter såsom kön, ålder och produktplacering. Vi har kommit fram till att filmerna i fråga presenterar en korrekt bild av det svenska samhället, det vill säga en så korrekt bild en film kan visa av ett samhälle utan att ha dokumentära intentioner. Vi har kommit till denna konklusion då miljöerna och normerna som existerade i det svenska samhället vid denna tidpunkt presenteras på ett korrekt sätt. Vi har också kommit till slutsatsen att även om produktplacering förekommer i filmerna, är detta främst i syftet att skapa en autentisk miljö.</p>

<p>I föreliggande uppsats har jag undersökt hur flyktingsmuggling framställs i media. Jag presenterar och analyserar flera olika skildringar av flyktingsmuggling, flyktingsmugglare och flyktingar.</p><p>Uppsatsen är inspirerad av diskursanalys, och till grund för analysen ligger ett urval av tidningsartiklar hämtade ur svenska nyhetsmedier.</p><p>Jag visar i uppsatsen på hur betydelserna av flyktingsmugglare och flyktingar förutsätter varandra, och hur skildringarna av vilka flyktingsmugglarna och deras motiv är, skiljer sig åt beroende på om det är myndigheter, flyktingsmugglare eller flyktingar som ges tolkningsföreträde. Vidare diskuterar jag hur bilden av de Andra kan utgöra en grund för dagens flyktingpolitik.</p>

<p>En uppsats som via bland annat diskursanalys försöker ta reda på varför det är så starka känslor och åsikter i ämnet remakes, eller nyinspelningar av gamla filmer. Uppsatsen tar reda på vilka mönster som finns i diskursen och följer dessa spår i ett försök att analysera just varför det är så pass starka åsikter som vädras exempelvis på internetforum och som dessutom underbyggs av kända recensenter. Uppsatsen försöker även svara på frågor som exempelvis varför är vissa remakes mer okej än andra, vad är det egentligen som irriterar med remakes och hur hänger alla dessa remaketankar egentligen ihop.</p>

<p>I dagens samhälle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgångspunkter i förväntningar utifrån kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgångspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel.</p><p>Etnicitet påverkar våra liv överallt. Det är något som är påtagligt på alla nivåer i samhället, såväl på individnivå som på strukturell nivå, således går det att urskilja att etnicitet är tätt knutet till maktstrukturer. Etnicitet är närvarande i vår vardag och är idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att använda för att få ökad kunskap om vårt samhälle och de individer och grupper som lever i det.</p><p>Johanna Köpséns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att även svenskhet är etnicitet. Günay Dogans bidrag diskuterar hur föräldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhåller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund. Johan Engkvists bidrag handlar om hur gymnasieungdomar med utländsk bakgrund ser på teman som utbildning, arbete och etnicitet. Adisa Handzic belyser identitetsskapande hos unga vuxna med invandrarbakgrund ur ett invandrarperspektiv. Jennie Ignbergs bidrag behandlar hur utlandsfödda vuxna upplever diskriminering. I alla dessa bidrag belyser vi alltså hur etnicitet är närvarande i individers och gruppers identitetsskapande.</p>