Vi har gjort en studie som handlar om den interkulturella kommunikationen mellan nyanlända och socialtjänsten. Sverige tar emot 5000 kvotflyktingar varje år och segregeringen har under lång tid ökat och klyftorna har blivit större. Det har dessutom pågått en desinformationskampanj på nätet där svensk socialtjänst anklagas för att de omhändertar muslimska barn. Syftet med denna studie var därför att undersöka nyanländas kommunikation med socialtjänsten och innebörden av det interkulturella mötet. Vi vill med detta öka kunskapen för att främja det interkulturella mötet och integration. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer där sju nyanlända fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter av kommunikationen med socialtjänsten. Genom våra kvalitativa intervjuer har studiens frågeställningar besvarats. Dessa handlar om hur kommunikationen med socialtjänsten upplevs och vad kultur har för betydelse i mötet med socialtjänsten. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och fem teman som analyserats utifrån tidigare forskning samt utifrån ett sociologiskt, psykologiskt och interkulturellt perspektiv. Resultatet visar att kultur enligt respondenterna inte har en stor betydelse i kommunikation med socialtjänsten. Många upplever att anpassningen till den svenska kulturen är svår och upplever inte någon förståelse från socialtjänsten kring detta. Samtliga respondenter har inga förväntningar på men önskar att socialtjänsten ska besitta en interkulturell kompetens. När vi analyserade resultatet kom vi fram till slutsatsen att den första tiden i Sverige styrs av att tillgodose grundläggande behov så som att komma i trygghet och att det kan vara en anledning till att kultur initialt inte har en sådan stor betydelse för nyanlända i kommunikationen med socialtjänsten. Vi kunde även se utifrån ett interkulturellt perspektiv att det finns brister i den interkulturella kommunikationen mellan nyanlända och socialtjänsten men att respondenterna la lite eller ingen vikt vid det. / We have done a study that deals with the intercultural communication between newcomers and social services. Sweden receives 5,000 quota refugees every year and segregation has for a long time increased, and the gaps have become larger. There has also been an online disinformation campaign where Swedish social services are accused of taking Muslim children into care. The purpose of this study was therefore to investigate newcomers' communication with social services and the meaning of the intercultural encounter. With this, we want to increase knowledge to promote the intercultural meeting and integration. To achieve the purpose, qualitative interviews were conducted where seven new arrivals were given the opportunity to share their experiences of communication with social services. Through our qualitative interviews, the study's questions have been answered. These are about how communication with social services is perceived and what culture means in the meeting with social services. The empirical data has been processed through thematic analysis and five themes that have been analysed based on previous research and from a sociological, psychological, and intercultural perspective. The results show that, according to the respondents, culture does not have a great importance in communication with social services. Many feel that adaptation to Swedish culture is difficult and do not experience any understanding from social services about this. All respondents have no expectations but wish the social services to possess more intercultural competence. When we analysed the results, we came to the conclusion that the first time in Sweden is governed by meeting basic needs such as getting in safety and that this may be one reason why culture initially does not have such a significance for newcomers in communication with social services. We could also see from an intercultural perspective that there are shortcomings in the intercultural communication between newcomers and social services, but that the respondents paid little or no importance to it.

This thesis examines Swedish values from the perspectives of international and Swedish students residing in Sweden, with the collaboration of the Swedish Institute—a public agency focused on enhancing Sweden’s global image and attractiveness to researchers, students, and talents. The research explores the field of nation branding, public diplomacy, and soft power. The study aims to analyze the interpretation and understanding of Swedish values among individuals with international backgrounds and compare it to the perspective of local students. Drawing upon the framework of Joseph Nye’s concepts of public diplomacy and soft power, the paper emphasizes the importance of understanding how international students perceive Swedish values and how these perceptions are influenced by their experiences. The research questions address the values associated with Sweden before and after students’ arrival, the valence attributed to these values, and the opinions and perceptions of international students regarding the values promoted through studyinsweden.se channels, particularly the concept of "The Swedish Way." A qualitative study employing thematic analysis was conducted, including two focus groups and a survey. Five main themes emerged from the analysis: (1) The Democratic way of Sweden, (2) The Image of Swedes, (3) Conflicting values in Swedish society, (4) Differences in values across regions and over time, and (5) The Idealization of Sweden. Notably, values strongly associated with Sweden were connected to democracy, including Equality, Freedom, Socialism, Individualism, and Collectivism. Other values perceived as Swedish encompassed sustainability, Jante Law, Lagom, calmness, diplomacy, conflict-avoidance, friendship, understanding, politeness, tolerance, and open-mindedness. The findings reveal that international students often hold an idealized view of Sweden, leading to a shift in their perspective upon arrival. Swedish students, on the other hand, note changes in Swedish values over time, with increased perceptions of bigotry and racism and decreased emphasis on inclusivity and openness. While participants generally held positive perspectives on Swedish values, there were also indications of negative perceptions, such as bigotry and racism. Participants expressed some agreement with the values promoted by the Swedish Institute but also pointed out instances where the promotion did not align with the reality of Sweden. This research contributes to understanding how international students perceive Swedish values both before and after their arrival, filling a gap in international students’ perceptions of Sweden. The findings highlight the importance of balancing the promotion of Sweden’s attractive aspects with a realistic portrayal, utilizing milder expressions and focusing on factual evidence of sustainability and equality. By actively examining and addressing perceptions, Sweden can enhance its nation branding efforts and attract a diverse pool of talented individuals. / Den här uppsatsen undersöker svenska värderingar ur perspektivet hos internationella och svenska studenter som vistas i Sverige, i samarbete med det Svenska Institutet - en offentlig myndighet inriktad på att förbättra Sveriges globala bild och attraktivitet för forskare, studenter och talanger. Forskningen utforskar området nation branding, offentlig diplomati, och mjuk makt. Studien syftar till att analysera tolkningen och förståelsen av svenska värderingar hos studenter med internationella bakgrunder och jämföra detta med perspektivet hos lokala studenter. Med utgångspunkt i Joseph Nyes ramverk för public diplomacy och soft power betonar avhandlingen vikten av att förstå hur internationella studenter uppfattar svenska värderingar och hur dessa uppfattningar påverkas av deras erfarenheter. Forskningsfrågorna behandlar de värderingar som associeras med Sverige före och efter studenternas ankomst, valensen som tillskrivs dessa värderingar, samt internationella studenters åsikter och uppfattningar om värderingarna som främjas genom studyinsweden.se kanalerna, med fokus på konceptet "The Swedish Way". En kvalitativ studie med tematisk analys genomfördes, inklusive två fokusgrupper och en enkätundersökning. Fem huvudteman framkom genom analysen: (1) Den Svenska Demokratiska Vägen, (2) Bilden av svenskar, (3) Värderingskonflikter i det svenska samhället, (4) Skillnader i värderingar mellan olika regioner och över tid, samt (5) Idealiseringen av Sverige. De värderingar som var starkt förknippade med Sverige var kopplat till demokrati, till exempel, Jämlikhet, Frihet, Socialism, Individualism och Kollektivism. Andra värderingar som uppfattades som svenska var hållbarhet, Jantelagen, Lagom, lugn, diplomati, undvikande av konflikter, vänskap, förståelse, artighet, tolerans och öppenhet. Resultaten visar att många internationella studenter har en idealiserad syn på Sverige, vilket leder till en förändring i deras perspektiv vid ankomsten. Svenska studenter noterar däremot förändringar i svenska värderingar över tid, med ökad uppfattning om fördomar och rasism samt minskad betoning på inkludering och öppenhet. Även om deltagarna generellt hade positiva perspektiv på svenska värderingar fanns det även indikationer på negativa uppfattningar som fördomar och rasism. Deltagarna uttryckte viss samstämmighet med de värderingar som främjas av det Svenska Institutet men påpekade också situationer där främjandet inte överensstämde med verkligheten i Sverige. Denna forskning bidrar till förståelsen av hur internationella studenter uppfattar svenska värderingar både före och efter deras ankomst och fyller en kunskapslucka kring internationella studenters syn på Sverige. Resultaten understryker vikten av att balansera främjandet av Sveriges attraktiva sidor med en realistisk framställning, genom att använda mildare uttryck och fokusera på konkreta bevis för hållbarhet och jämlikhet. Genom att aktivt undersöka uppfattningarna kan Sverige förbättra sina ansträngningar inom nation branding och locka till sig en mångfald av talangfulla individer.

Interactions are formed and shaped differently from culture to culture. This thesis focuses on this phenomenon and in the first part deals with (from a theoretical view) the question, how the interplay between language-use and culture can be described. A cross-disciplinary approach within the scope of cross-cultural communication research is developed as is a semiotic concept, based on mainly linguistic, interactional and anthropological theories and methods. In order to describe different culture-specific interactional styles the semiotic field called embedding culture is outlined as an important resource for participants organizing talk-in-interactions. In the second part of this book the relevance of this approach is applied and tested. With the aid of various video recordings of ‘lunch-talks’ among colleagues at a restaurant in Sweden and Germany, this specific type of action and their cultural patterns are analyzed in order to describe cultural-specific styles in face-to-face-interaction. The methodological problem of recorded interaction is pointed out and the role of the camera highlighted. As the analyzed data is mainly based on interactions between men also gender-aspects are discussed. Furthermore, the scenario, time aspects and the customs and rituals of interactions at table are taken into account as relevant features of the embedding culture, all going into a culture-specific style of interaction. The results of the empirical study are, finally, correlated with other, not interaction-based analyses in the field of cross-cultural communication, and the specific national-cultural dimensions are critically discussed. / Interaktioner utformas och gestaltas olika från kultur till kultur. Avhandlingen fokuserar på denna aspekt och behandlar först ur ett teoretiskt perspektiv hur detta fenomen kan beskrivas. Med en tvärvetenskaplig ansats inom ramen av den s.k. interkulturella kommunikationsforskningen (cross-cultural communication) kombineras kulturanalytiska med lingvistiska och samtalsanalytiska teorier och metoder. Ett semiotiskt koncept utarbetas med hjälp av vilka olika kulturspecifika interaktionsstilar kan beskrivas. Det semiotiska fältet som koncipierats kallas för Einbettungskultur (’inbäddningskulturen’). I den andra delen används och prövas detta koncept. Med hjälp av ett flertal videoinspelade lunchsamtal i Sverige och Tyskland analyseras konkreta exempel på kommunikativ praxis och deras kulturella mönster i jämförbara interaktionssituationer. Det beskrivs hur den kulturspecifika interaktionsstilen vid lunchen bland svenska arbetskollegor kan skilja sig från det tyskspråkiga sättet att gestalta samma interaktionstyp. Inspelningssituationen problematiseras och kamerans roll i interaktionen diskuteras. Eftersom analyserna huvudsakligen baseras på samtal mellan män tas genusperspektivet upp. Vid sidan av själva samtalen analyseras även scenariot, tidsaspekten och ritualiseringen av interaktionen vid bordet som tre aspekter av inbäddningskulturen som tillsammans bidrar till en kulturspecifik interaktionsstil. Resultaten av den kulturella analysen som tar sin utgångspunkt i en konkret och jämförbar interaktionssituation i olika kulturer relateras avslutningsvis till andra, icke-interaktionsbaserade analyser inom den interkulturella kommunikationsforskningen och nationalkulturella beskrivningar problematiseras.