Låggradiga gliom (LGG) är långsamt växande, maligna hjärntumörer som ofta infiltrerar områden hjärnan som står för olika viktiga funktioner, exempelvis tal och språk. Vid vakenkirurgi av LGG kan patientens funktioner testas fortlöpande, vilket ger förutsättning för bevarande av funktion samt en mer aggressiv resektion. Graden av resektion är en viktig prognostisk faktor för överlevnad. Vid språktestning under vakenkirurgi används vanligen visuell objektsbenämning. Det finns dock patienter som får en bestående postoperativ språkstörning, varför frågor väckts om visuell objektsbenämning är ett tillräckligt sensitivt test för intraoperativ kartläggning av språkliga funktioner. Syftet med denna studie var att vidareutveckla dagens intraoperativa testförfarande, baserat på kunskaper inom logopedi, psykolingvistik, neurologi och neurokirurgi. Litteraturgenomgången och erfarenhet från praktiska observationer resulterade i ett intraoperativt språktestförfarande som innebär att patienten ska producera en mening med SVO-struktur (subjekt-verb-objekt) utifrån en bild. Till skillnad från visuell objektsbenämning, som bara eliciterar den fonologiska och lexikala nivån av språket, testar SVO-konstruktion även den syntaktiska nivån samt benämning av verb, vilket bland annat har visats ge en mer utbredd kortikal aktivering än benämning av substantiv. Meningar med SVO-struktur utformades och illustrerades med ritade bilder, vilka sedan pilottestades intraoperativt. Baserat på teoretisk kunskap bör elicitering av SVO-konstruktion vara ett mer sensitivt intraoperativt testförfarande, men metoden behöver valideras och vårt test standardiseras. Eftersom elicitering av SVO-konstruktion ställer högre krav på språklig kompetens hos testledaren bör en logoped genomföra den intraoperativa språktestningen.

Low-grade gliomas are brain tumours that grow slowly and infiltrate brain tissue. The tumours often infiltrate tissue that is responsible for important functions such as language and motor skills. Resection of tumours in eloquent areas is done during awake surgery, which means that the patient is awake and undergoing testing during the operation. Depending on the area being subjected to surgery and what functions are expected to be affected, different tests are used, which allows a more extensive resection. In language testing during awake surgery, the patient's linguistic abilities can be tested and accordingly be preserved to a greater extent. At Akademiska sjukhuset in Uppsala the language tests currently in use are tests for example visual object naming, sentence production and reading aloud. There has been a growing demand for a greater variety of tests to allow a closer linguistic assessment during surgery. The aim of this thesis is to create a word repetition test based on the Dutch test battery DuLIP, and to conduct a pilot test to evaluate the quality of the test. This resulted in a Swedish word repetition test. A pilot test, conducted on 15 participants, established which words to be included in the test. This test will be used at Akademiska sjukhuset in Uppsala, but can also be used throughout Sweden if desired. / Lågmaligna gliom är hjärntumörer som växer långsamt och ofta infiltrerar områden i hjärnan som ansvarar för viktiga funktioner som exempelvis språk och motorik. Resektion av tumörer i elokventa områden kan göras med vakenkirurgi, vilket innebär att patienten är vaken och genomgår testning av relevanta funktioner under operationen. Beroende på vilket område som är aktuellt för operation och vilken funktion som förväntas kunna vara påverkad används olika test, vilket möjliggör en mer omfattande resektion. Vid språktestning under vakenkirurgi kan patientens språkliga förmågor testas för att i större utsträckning kunna bevara den aktuella funktionen. På Akademiska sjukhuset i Uppsala används idag språktest som testar bland annat bildbenämning, meningskonstruktion och högläsning. Det finns en efterfrågan på ett större urval av test för att möjliggöra en noggrannare språklig bedömning under det operativa ingreppet. Syftet med detta examensarbete var att skapa ett ordrepetitionstest med utgångspunkt från det nederländska testbatteriet DuLIP, samt att genomföra en pilottestning för att bedöma testets kvalitet. Examensarbetet resulterade i ett svenskt ordrepetitionstest. En pilottestning, som genomfördes på 15 deltagare, fastställde vilka ord som skulle ingå i testet. Detta test planeras att användas på Akademiska sjukhuset i Uppsala men kan även användas i hela Sverige.

Vårdrelaterade infektioner är en av de största säkerhetsriskerna inom sjukvården och drabbar patienterna. Att drabbas av detta leder till stora kostnader för sjukvården men även stort lidande för patienten med smärtor och många behandlingar som följd. Operationsrummet är en speciell vårdmiljö med en unik infektionsprevention som ställer höga krav på operationsteamets medlemmar. Det är av vikt att personalens följsamhet till basala hygienrutiner är korrekt utifrån de riktlinjer som finns för att patienter inte ska drabbas av en vårdrelaterad infektion utan återfå hälsan efter sin operation. Syftet var att belysa riktlinjer och faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner hos vårdpersonal i operationsrummets vårdmiljö. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och totalt inkluderades 16 stycken vetenskapliga original artiklar publicerade mellan 2008–2018 i resultatet. Resultatet visade att följsamhet till riktlinjerna gällande hygienrutiner var låg i operationsrummet av den vårdpersonal som inte ingick i den direkta kirurgiska operationen. Faktorer till den låga följsamheten av riktlinjerna har sammanställts inom olika kategorier. Dessa är att vårdpersonalens kunskap om basala hygienrutiner var bristfälliga, tillämpning av handhygien utfördes inte utifrån WHO:s fem moment inom handhygien, användning av osterila handskar utfördes utan strukturerad rutin som att desinfektera händerna före samt efter användning. Resultatet visade också att beteenden och attityder till handhygien kan förändras efter utbildning i basala hygienrutiner. Slutsatsen är att följsamheten till basala hygienrutiner i operationsrummet var otillräcklig. En patientsäker omvårdnad bygger på goda kunskaper hos vårdpersonalen om faktorer som påverkar basala hygienrutiner och det är av största vikt att dessa kunskaper tillämpas i det preventiva arbetet mot vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund: Hypotermi är ett allvarligt problem som kan drabba patienten under den intraoperativa fasen, och kan leda till en rad olika konsekvenser såsom ökad blödningsrisk, ökad infektionskänslighet och förlängd återhämtningstid. Det finns flera metoder för att förebygga intraoperativ hypotermi, men dessa metoder har varierande effekt. Det är därför viktigt att anestesisjuksköterskan har tillräcklig kunskap om hur olika uppvärmningsmetoder optimerar kroppstemperatur intraoperativt.Syfte: Syftet var att beskriva åtgärder för att förebygga intraoperativ hypotermi hos vuxna patienter i generell anestesi.Metod: Studien är genomförd som en systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna CINAHL, PubMed och The web of Science.Resultat: Studiens resultat baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultatet delades i två olika kategorier: aktiva uppvärmningsmetoder och passiva uppvärmningsmetoder. Aktiva uppvärmningsmetoder delades vidare i flera underkategorier: forcerad aktiv varmluft, termiska textilier, termisk madrass och uppvärmda infusioner. Resultatet visar att aktiva uppvärmningsmetoder har bättre effekt mot intraoperativ hypotermi jämfört med passiva åtgärder.Slutsats: Uppvärmningsmetoder har varierande effekt mot intraoperativ hypotermi, men aktiva uppvärmningsmetoder var mest effektiva för att förebygga intraoperativ hypotermi. Anestesisjuksköterskan måste ha kunskap om eventuella problem som kan drabba patienten under operation och vidta rätta åtgärder för att skydda patienten när patienten inte kan förmedla sig.

Sammanfattning Bakgrund: Operationssjuksköterskor tillhandahåller intraoperativ omvårdnad till kirurgiska patienter. I den högteknologiska miljön som är på operationssalen kräver varje patient individualiserad omvårdnad. Personcentrerad vård är ett förhållningssätt där den unika individens behov sätts i fokus och omvårdnaden utformas gemensamt med patienten. Operationer kan genomföras antingen under generell eller regional anestesi där patienten är vaken under operationen. Genom att ta del av dessa erfarenheter kan en djupare förståelse och kunskap erhållas. Syfte: Att sammanställa patienters erfarenheter av att vara vaken under operation. Metod: En strukturerad litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats har genomförts. Resultatet som framkommit har analyserats med hjälp av en tematisk syntes. Resultat: Resultatet som framkom genom analysen av de 16 inkluderade artiklarna genererade fyra kategorier; ”Operationsmiljöns påverkan”, ”Personalens betydelse”, ”Fysiska reaktioner ” och ”Psykiska reaktioner”. Slutsats; Operationer under regional anestesi är en individuell upplevelse som påverkas av olika faktorer. Att patienten känner sig trygg och delaktig är av yttersta vikt under operationen. Studien belyser både positiva och negativa aspekter av att vara vaken under operation och kan användas för att förbättra vården för patienten. Vidare forskning behövs för att utforska patienters specifika upplevelser beroende på typ av ingrepp.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Under den intraoperativa perioden, det vill säga från att patienter anländer till operationsavdelningen tills att de överlämnas till postoperativ vård, upplever de vanligen oro och ångest. Detta kan minimeras genom att anestesisjuksköterskan tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt. Studier inom vården visar att genom ett gott kommunikativt samspel kan personcentrering uppnås, men också attvälbefinnandet ökar både hos patienter och sjuksköterskor. Orlando (1990) har utarbetat en omvårdnadsteori, som beskriver hur sjuksköterskor kan uppnå ett gott kommunikativt samspel och därmed personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva det kommunikativa samspelet mellan patient och anestesisjuksköterska från det initiala mötet tills patienten sövts. Metod: En icke-deltagande observationsstudie genomfördes på två olika operationsavdelningar på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Tjugo parvisa observationstillfällen analyserades med en kvalitativ-deduktiv innehållsanalys. Ett analysprotokoll baserat på Orlando’s teori användes. Resultat: Intraoperativt präglades det kommunikativa samspelet antingen av: 1) ömsesidig interaktion, där både patient och anestesisjuksköterska uppmärksammade varandras verbala och icke-verbala signaler, eller 2) förbisedda behov, som en konsekvens av bristande kommunikativt samspel där patienternas signaler feltolkades eller inte uppfattades. En ömsesidig interaktion och därmed ett gott kommunikativt samspel uppnåddes på flera sätt. Orlando’s reflekterande omvårdnadsprocess var inte nödvändig för att skapa ett gott kommunikativt samspel. Däremot, om omvårdnadsprocessen inte följdes, blev vården och det kommunikativa samspelet inte alltid personcentrerat och det hände att patientens behov förbisågs helt. Slutsats: Anestesisjuksköterskor måste bemästra konsten att personcentrera både kommunikation och vård. Resultatet i denna studie beskriver det kommunikativa samspelet intraoperativt och kan därmed skapa medvetenhet hos anestesisjuksköterskorna om hur de kommunicerar. Examensarbetet bidrar till ökad förståelse av det kommunikativa samspelet med en mer personcentrerad, bättre och säkrare vård som följd. / ABSTRACT Background: Patients commonly experience anxiety and distress intraoperatively, which is the period from patient arrival at the theatre department till they are discharged to a postoperative unit. This can be eased, if a person-centered approach is applied by the nurse anesthetist. Studies show that good nurse-patient interactions lead to person-centered care and increases well-being for both patients and nurses. Orlando’s (1990) nursing theory, describes how to achieve good nurse-patient interaction and consequently person-centered care. Objective: The objective was to describe nurse-patient interactions, from the initial encounter until the patient was under sedation. Method: Non-participating observations were performed at two separate theatre departments at a university hospital in central Sweden. Twenty paired observations were analysed using qualitative-deductive content analysis. A protocol based on Orlando’s theory was used. Result: Intraoperative nurse-patient interaction was characterised by either: 1) mutuality, where both patient and nurse were attentive to each other’s verbal and non-verbal signals. This resulted in good nurse-patient interaction, or 2) unmet needs, a consequence of insufficient nurse-patient interactions where the patient’s signals were being misinterpreted or not perceived. This study shows that good nurse-patient interactions can be achieved in different ways. Implementing the reflective nursing process was not necessary to engender good nurse-patient interactions. Although, if not implemented, then a good nurse-patient interaction and person-centered care could not be guaranteed, even to the point where the patients’ needs were completely missed.  Conclusion: It is crucial for the nurse anesthetist to master the ability to apply person-centered care and communication intraoperatively. The result of this study describes the intraoperative nurse-patient interaction and can therefore bring enlightenment to the nurse anesthetist about how the communicate. This thesis contributes to an increased understanding regarding the nurse-patient interaction with a augmented person-centered care and therefore leading to higher quality and safety in care provided.

No description available.

Bakgrund: Patienter som genomgår kirurgiska operationer i ett vaket tillstånd kan uppleva känslor såsom oro och ångest. Operationssjuksköterskan ansvarar för att skapa en trygg miljö för patienter och ansvarar även för att förebygga eventuella vårdskador under ingreppet. För att främja operationssjuksköterskans kunskap och därmed förbättra patientens vård behövs mer forskning som beskriver patienters upplevelser av att vara vaken under operation. Syfte: Syftet var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver den vakna patientens upplevelse av den intraoperativa vården i samband med elektiv kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen användes för att analysera studiernas resultat. Resultat: Det framträdde fyra teman utifrån analysen av tio vetenskapliga artiklar. De fyra teman var; upplevelse av kontrollförlust och att känna sig objektifierad, upplevelse av trygghet och tillit till teamet, upplevelse av operationsmiljö samt upplevelse av information. Slutsats: Examensarbetet visar att patienter som är vakna under operation upplever olika känslor. Dessa känslor är beroende på operationssjuksköterskan och operationsteamets arbetssätt. För att kunna skapa en trygghet hos patienten behöver operationssjuksköterskan ta hänsyn till patientens integritet genom att låta patienten känna sig delaktig under operation. Operationssjuksköterskan behöver även ha god kommunikationsteknik med patienten.

Bakgrund: Operationssjukvården kännetecknas av en högteknologisk arbetsmiljö där operationssjuksköterskan har ett stort ansvar för patienten. Fokus är att se och skydda hela patienten för att förebygga vårdlidande till följd av vårdskada. Genom att ha ett vakande öga på omgivningen kan olika riskfaktorer förebyggas. Det finns omfattande forskning som berör området, men det är sparsamt studerat utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter och hur hen anser att olika faktorer pre- och intraoperativt kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter synliggöra  faktorer som påverkar patientsäkerheten pre- och intraoperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). För att få en djupare tolkning och förståelse av valt problemområde användes en induktiv och kvalitativ ansats. I analysen ingick tolv stycken vetenskapliga artiklar som sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för patientsäkerheten, både pre- och intraoperativt. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet; arbetsmiljöns betydelse, teamets betydelse, planering och förberedelse och yrkesspecifik kompetens. Slutsats: Att arbeta som operationssjuksköterska innebar att ha fullt fokus på både patienten och omgivningen för att på så vis förebygga riskfaktorer. Det fanns flera faktorer som påverkade patientsäkerheten pre- och intraoperativt, både positiva och negativa. En faktor var att arbetsmiljön speglades av hög arbetsbelastning och stress vilket var ett stort bekymmer. En annan faktor visade att samarbetet inom operationsteamet påverkades av hur vi bemöter varandra. Genom att bemöta varandra med respekt främjades ett gott samarbete och därmed en säkrare vård. / Background: The surgical care is characterized by a hich-tech work environment where the operating theatre nurse has a great responsibility for the patient. The focus is on seeing and protecting the entire patient in order to prevent suffering of the patient as a result of adverse event. By keeping a watchful eye on the environment various risk factors can be prevented. There is a lot of research that concerns the area, but it is very sparingly studied on the basis of the operating theatre nurse experiences and how they consider that different factors pre- and intraoperatively affect patient safety. Purpose: The purpose was to make visible factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, based on operating theatre nurse experiences. Method: A systematic literature review was conducted in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). In order to get a deeper interpretation and understanding of the chosen problem area, an inductive and qualitative approach was used. The analysis included twelve scientific articles that were compiled into a result. Result: The result showed that there were many different factors that played a considerable role in patient safety, both pre- and intraoperatively. Four main categories emerged from the result; the importance of the working environment, the importance of the team, planning and preparation and professional-specific skills. Conclusion: Working as an operating theatre nurse meant having full focus on both the patient and the environment in order to prevent risk factors. There were several factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, both positive and negative. One factor was that the working environment was characterised by high workload and stress, wich was a major concern. Another factor showed that the cooperation within the operation team was influenced by how we respond to each other. By responding to each other with respect, good cooperation and thus a safer care was promoted.

Bakgrund: I en operationssal arbetar ett multiprofessionellt team. För att effektivt kunna bedöma och utvärdera kvaliteten på det intraoperativa teamarbetet, samt stärka patientsäkerheten, är det av stor betydelse att få en djupare förståelse för operationssjuksköterskors upplevelser kring begreppet teamarbete. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors uppfattningar om det intraoperativa teamarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 operationssjuksköterskor från två sjukhus i mellersta Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Operationssjuksköterskans upplevelser av sin roll i teamet, Interaktionen mellan de olika yrkeskategorierna i teamet och Betydelsen av att utveckla och förbättra teamet. Att planera arbetet och ligga steget före beskrevs som att ha kontroll över situationen. Ett väl fungerande teamarbete präglades av tydlig kommunikation och att bekräfta varandra stärkte teamkänslan. Slutsats: Studien belyser en rad faktorer kring operationssjuksköterskornas uppfattningar om vad som kan bidra till ett väl fungerande intraoperativt teamarbete. Mer forskning av kvalitativ ansats behövs för att tydliggöra och få en större förståelse av operationssjuksköterskans upplevelser i samband med detta. / Background: The operating room is a place where multidisciplinary teamwork is carried out. In order to effectively assess and evaluate the quality of intraoperative teamwork, and enhance patient safety, it is of great importance to gain a deeper understanding of operating room nurses’ perceptions around the concept of teamwork. Aim: The purpose of the study was to describe operating room nurses’ perceptions of the intraoperative teamwork. Method: Semi-structured interviews were carried out with 14 operating room nurses at two hospitals in north central Sweden. Collected data was analyzed using qualitative content analysis. Result: Three categories and ten sub-categories emerged from the analysis. The three categories were: Operating room nurses’ perceptions of their professional role in the team, Interaction between professionals in the team and, The importance of building and improving the team. To plan work and stay ahead were described as achieving control of the situation. Effective teamwork was characterized by clear communication and, team spirit was strengthened by acknowledging each other. Conclusion: This study demonstrates a number of factors surrounding the operating room nurses’ perceptions of what may contribute to a high functioning intraoperative teamwork. Further research with a qualitative approach is needed to clarify and gain a greater understanding of operating room nurses’ perceptions in the context of teamwork.