<p>Sammanfattning</p><p>Vår studie bygger på sex intervjuer av elever från två yrkesförberedande program på gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan påverka deras motivation till lärande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som påverkar motivationen.</p><p>För att nå detta mål genomförde vi utöver intervjuerna även en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vår empiriska undersökning utgick vi från en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.</p><p>Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna visade att det är främst sex faktorer som påverkar elevers motivation, dessa är: läraren, arbetssättet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för ämnet. I våra intervjuer framkom även att de elever som hade ett mål med sin utbildning också hade en högre grad av motivation. Studien visade även vikten av att lärarna betraktar eleven ur ett helhetsperspektiv och möter eleven utifrån dennes aktuella förutsättningar.</p><p>Avslutningsvis har vi genom undersökningen kommit fram till att en väg för att bibehålla och höja elevers motivation är att få dem aktiva och delaktiga i undervisningen.</p><p>Nyckelord: elever, motivation, lärarens roll, delaktighet, aktiva, arbetssätt, intresset och</p><p>nyttan med kunskapen.</p>

Sammanfattning Vår studie bygger på sex intervjuer av elever från två yrkesförberedande program på gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan påverka deras motivation till lärande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som påverkar motivationen. För att nå detta mål genomförde vi utöver intervjuerna även en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vår empiriska undersökning utgick vi från en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering. Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna visade att det är främst sex faktorer som påverkar elevers motivation, dessa är: läraren, arbetssättet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för ämnet. I våra intervjuer framkom även att de elever som hade ett mål med sin utbildning också hade en högre grad av motivation. Studien visade även vikten av att lärarna betraktar eleven ur ett helhetsperspektiv och möter eleven utifrån dennes aktuella förutsättningar. Avslutningsvis har vi genom undersökningen kommit fram till att en väg för att bibehålla och höja elevers motivation är att få dem aktiva och delaktiga i undervisningen. Nyckelord: elever, motivation, lärarens roll, delaktighet, aktiva, arbetssätt, intresset och nyttan med kunskapen.

This bachelor thesis studies female local politicians’ views on representation and the existence of a women’s interest. The thesis uses a qualitative method in the form of semi structured interviews. The interviewees are five female politicians from a municipality in Småland. The study bases on Hanna Pitkin’s theory of representation and Virigina Sapiro and Anne Phillips views on women’s interests. Pitkin views representation as acting in the interests of the represented in a manner responsive to them. The interview questions are based on the theories and are used to explore the female politicians’ views on representation, women’s interests and their own ability to influence local politics. The theories are used to analyze the results and as a point of comparison to see if the politicians’ views align with the theorists’ views. The thesis finds that the female local politicians’ thoughts on representation has several similarities with Pitkin’s theory, but they focus more on the independence of the representative and two of the politicians differ from Pitkin by viewing the social characteristics of the representative as the most important aspect of representation. All the politicians see their ability to influence the politics in the municipality as good. They agree that women share experiences that can create a mutual women’s interest, specifically in the question of childbirth, but based solely on the interviews it is difficult to say that there’s a mutual women’s interest that cover several areas of society. The politicians agree that women’s experiences are important when making political decisions regarding questions like childbirth, but male politicians can also successfully create policy in these areas. The results from the interviews are not enough to give a fair answer to the question of the existence of a mutual women’s interest.

Syfte Studiens syfte var att undersöka om det finns skillnader mellan damlag- och herrlagsspelares intresse, motiv och hinder till att anta en tränarroll.     Metoden En kvantitativ enkät baserad på resultat från kvalitativa studier togs fram för att undersöka intresset att anta olika tränarroller samt olika faktorer som påverkade detta intresse. Totalt deltog 61 respondenter i studien, varav 39 damlagsspelare och 22 herrlagsspelare.   Resultat Det fanns inga könsskillnader i intresset att bli tränare, men det fanns statistiska signifikanta (p=0,001) skillnader i vilken typ av tränaruppdrag som spelarna kunde tänka sig. Damlagsspelarna hade ett större intresse för att bli assisterande tränare (p=0,048), samt barn- och ungdomstränare (p=0,007) än herrlagsspelarna. Bland en rad påverkansfaktorer som undersöktes fann studien att damlagsspelarna i högre grad anser att barnpassning skulle underlätta ett tränaruppdrag och att tidsbrist och svårigheter att kombinera tränaruppdraget med familjen var faktorer som hindrade möjligheten att anta tränaruppdrag.    Slutsats De stora skillnaderna mellan antalet kvinnor och män som är fotbollstränare verkar inte bero på skillnader i intresset att bli tränare utan på upplevda hinder. Insatser för att få fler kvinnliga tränare bör därför riktas mot dessa faktorer. Om fler kvinnliga tränare gavs möjligheter att engagera sig som tränare skulle antalet tränare kunna öka drastiskt vilket förväntas öka kvalitén på tränarkåren i alla sektioner och minska tränarbristen inom föreningslivet. / Purpose The purpose of the study was to investigate whether there are differences between female and male team players' interest, motives, and barriers to adopting a coaching role.    Method A quantitative survey, based on the results from qualitative studies, was developed to examine interest in adopting various coaching roles and different factors influencing this interest. A total of 61 respondents participated in the study, including 39 female team players and 22 male team players.   Results There were no gender differences in the interest in becoming a coach, but there were significant differences (p=0.001) in the type of coaching roles players could envision. Female team players showed a greater interest in becoming assistant coaches (p=0.048) and coaches for children and youth (p=0.007) compared to male team players. Among several influencing factors examined, the study found that female team players were more likely to consider childcare as facilitating a coaching role, while time constraints and difficulties combining coaching with family were factors hindering the possibility of taking on coaching roles.   Conclusion The significant differences in the number of women and men who are football coaches do not seem to be due to differences in the interest in becoming coaches but rather perceived barriers. Efforts to increase the number of female coaches should therefore be targeted at these factors. If more female coaches were given opportunities to engage as coaches, the number of coaches could increase dramatically, which is expected to improve the quality of coaching across all sections and reduce the shortage of coaches in community sports. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p><p>  </p>