Syftet med arbetet är att undersöka vilka uppfattningar kring introduktion finns bland åtta förskolor i samma kommun och hur väl dessa går i linje med anknytningsteorin. För att kunna undersöka detta har vi genomfört samtalsintervjuundersökningar med åtta stycken förskollärare som arbetar på olika förskolor i samma kommun. I arbetet utgår vi från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring barns introduktion i förskolan? Vilka tankar och erfarenheter har förskolläraren kring kontakten och samarbetet med föräldrarna innan och under introduktionen? Hur resonerar förskollärare kring barns anknytning under introduktionen? Intervjusvaren har därefter analyserats utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Resultatet pekar på att förskollärares sätt att resonera kring barns introduktion i förskolan kan se ut på olika sätt. Samtliga intervjuade förskollärare betonar barnets trygghet vid introduktionen, men vart de anser att trygghetens tyngdpunkt bör vara varierar. Några av de intervjuade förskollärarna menar att det är hos pedagogen som tryggheten bör vara medan några menar att det är tryggheten till miljön som är viktig. På liknande sätt sker resonemanget kring barnets anknytning. Några av förskollärarna menar att det är barnets anknytning till pedagogen som är det mest centrala under introduktion medan några av dem menar att det är barnets anknytning till miljön som är det centrala.

No description available.

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats. Något som även framkom utifrån de intervjuer som genomfördes med lärare/förskollärare var en 3dagars-introduktionsmetod

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur introduktion av nyanställd personal genomförs på två förvaltningar inom en kommun. Undersökningen syftar även till att ta del av de nyanställdas upplevelser av sin introduktion. För att uppnå syftet har undersökningens utgångspunkt varit att besvara frågeställningarna: Hur ser förvaltningarnas introduktion av nyanställd personal ut? samt hur har de nyanställda på förvaltningarna upplevt sin introduktion? Genom kvalitativ metod har material samlats in med hjälp av intervjuer, observation och dokumentanalys. Intervjupersonerna bestod av en introduktionsansvarig samt tre nyanställda på vardera förvaltning och sammanlagt har åtta intervjuer genomförts. Observationen genomfördes under en introduktionsdag som anordnades av kommunen och dokumentanalys gjordes på förvaltningarnas dokument om introduktion av nyanställd personal.     Enligt förvaltningarna är introduktion av nyanställd personal viktig för att ge den nyanställde en helhetsbild av kommunen och den aktuella förvaltningens verksamhet samt för att förstå sin del i dess sammanhang. Vidare menar de introduktionsansvariga att det är viktigt att den nyanställde känner sig hemma på arbetsplatsen för att kunna utföra ett bra arbete. De nyanställda anser att förvaltningarnas introduktion av nyanställd personal fungerar bra men det framkommer en del bristande områden som skulle kunna förbättras för att förvaltningarna ska lyckas ännu bättre med sin introduktion av nyanställd personal.

Byggbranschen präglas framöver av stora pensionsavgångar vilket kommer kräva rekryteringen av ny arbetskraft. Många av de rutinerade tjänstemännen handplockas till de stora konsultföretagen där arbetsvillkoren och förmånerna i vissa fall upplevs bättre än hos entreprenadföretagen. Därför måste de mindre entreprenadföretagen anställa nyexaminerade byggnadsingenjörer i allt större utsträckning. Introduktionsprocessen för en nyanställd, och i synnerhet en nyexaminerad tjänsteman kan ta lång tid och ta upp resurser som mindre företag inte alltid kan avvara. Denna studie syftar därför till att försöka hitta faktorer och tips som leder till en lyckad introduktion gällande första arbetsuppgifter, socialisation och motivation för bibehållandet av arbetskraft. Denna studie är baserad på teori kring ämnet som sedan backats upp av empiri i form av sammanlagt åtta intervjuer av tjänstemän på företagen, Byggentreprenören AB och Stångebro Bygg AB.

Denna studie har som syfte  att  beskriva, tolka och förstå ungdomsjobbarnas upplevelser  av  sin introduktion som  nyanställd inom särskilt boende. Frågeställningar i studien är  ”Hur beskriver ungdomsjobbarna den formella introduktionen?” samt ”Beskriver ungdomsjobbarna någon form av informell introduktion och i så fall hur beskriver de den?”. Metoden är kvalitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av intervjuer. I studien deltog 6 ungdomsjobbare som anställdes inom särskilt boende året 2012 i Umeå kommuns projekt ”ungdomsjobbare”. Resultaten i denna studie visar att ungdomsjobbarna efterlyser förbättringar inom bemötandet från ordinarie personal och enhetschef, strukturering kring introduktionens uppbyggnad, information och tydlighet kring vilka arbetsuppgifter som är aktuella. Det som verksamheterna genomfört som en bra formell introduktion enligt denna studie är bland annat schema, sjukanmälan, ledighetsansökan, städ, tvätt, regler samt rutiner. I litteraturen menas att vid en väl genomförd introduktion gynnar det organisationen, ordinarie personal och den nyanställde. Detta genom att den nyanställde trivs bättre, upplever engagemang, trygghet, god arbetsförmåga, är mindre utsatt för olycksfall och belastningsskador.

No description available.

I Sverige är skolan en av de största arbetsplatserna där det är av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det är arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lärare. Jag önskade även undersöka vilken betydelse de såg sig själva ha påintroduktionen. Mina frågeställningar var hur sker introduktionen av nyanställda enligt rektorerna?Vilka är de uppfattningar som rektorerna har om värdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt rektorerna? Det var sex rektorer som blev intervjuade. Vad gällerhur introduktionen av nyanställda sker så visade det sig att det fanns brister i de gamla rutinerna somrektorerna var medvetna om. Därför såg man positivt på att de nya föreskrifterna skulle ge enförbättring i rutinerna kring introduktion. Samtliga av de rektorer jag intervjuade tyckte attintroduktionen var viktig men hade uppenbarligen inte lagt kraft på att förbättra sinaintroduktionsrutiner trots att de innehöll brister. Vid ett par av mina intervjuer uppgavs till exempel attrutiner för introduktion inte fanns nedskrivna. Hinder för att genomföra en god introduktion varramfaktorer som tid och ekonomi. Tid både för den lärare som blir utsedd till mentor och för dennyanställde läraren som får nedsatt tjänst (lektionstid) under sitt introduktionsår. Men även tid för rektorsom skall ha uppföljningssamtal och ansvara för dokumentation av introduktionsåret. Det visade sigockså att rektorerna inte var pålästa vad som står i de nya föreskrifterna, och som orsak till detta uppgavde tidsbrist. Ekonomi som ramfaktor påverkar i den mening att rektorerna inte visste ännu om de fårersättning i budget för den kostnad som kommer av att ha en nyanställd lärare under ett introduktionsår och till mentor för dennes uppdrag. Som redan antytts i texten ovan så använde jag mig avramfaktorteorin som teori och den visade sig passa bra då det handlade mycket om tid och ekonomi. Jag såg även tradition som en ramfaktor då det handlade om hur lärare för vidare sin kunskap till nya lärare.

Syftet med studien var att undersöka vilken upplevelse föräldrar har av sina barns förskoleintroduktion. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi valt att genomföra intervjuer med föräldrar. Resultatet talade för att de flesta föräldrar hade en positiv upplevelse av introduktionen men anser att det finns två faktorer som behöver utvecklas. Dessa var informationen inför och under introduktionen samt att det bör finnas möjlighet för introduktionen att vara mer flexibel. Den flexibilitet föräldrarna vill se gällde speciellt introduktionens längd. Våra slutsatser av det resultat vi fått fram är att förskolorna skulle behöva utveckla ett informationsmaterial de ger ut inför introduktionen, samt föra en dialog med föräldrarna kring deras förväntningar och önskemål inför barnets förskoleintroduktion.

Denna studie inriktar sig på att undersöka hur förskolepersonal förhåller sig till och arbetar med  introduktionen i förskolan. Studien är en kvalitativa studie som grundar sig i sex stycken semistrukturerade intervjuer, som gjort på olika förskolor. Intervjupersonerna som deltog i studien är pedagoger som i sin verksamhet arbetar med att introducera små barn i förskolan samt har erfarenhet av olika introduktionsmetodik. Baserat på tidigare forskning som nämns i studien, har man upptäckt att introduktion är en komplex process. För att uppnå trygg introduktion samt för att barnen ska få en bra tid på förskolan krävs det tid och engagemang från de vuxna. Tidigare forskning lyfter också att barnets trygghet i förskolan skapar möjligheter för barnet att utforska och leka vilket i sin tur leder till ett livslångt lärande. Det insamlade materialet analyserades utifrån den sociokulturella teorin och anknytningsteorin som gav oss både sociala och psykologiska aspekter. Vår tolkning av resultaten i studien gav oss insyn att det finns vissa aspekter som väger tyngre än andra. Introduktionen är en individuell process och bör anpassas efter varje enskilt barn. Att bygga tillitsfulla relationer är avgörande för att skapa en trygghet på förskolan. Genom en god samverkan med vårdnadshavare samt tydliga strategier, förhållningssätt och rutiner grundar en god introduktion i förskolan.