No description available.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskollärare och vårdnadshavares uppfattning kring föräldraaktiv introduktion. Vår studie bygger på fyra olika förskolors arbete kring föräldraaktiv introduktion. Dessa förskolor är verksamma i samma kommun. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där semistruktuerade intervjuer av förskollärare och vårdnadshavare legat till grund för resultatet för studien. Resultatet visar att både förskollärare och vårdnadshavare ser positivt på den föräldraaktiva introduktionen och kan inte tänka sig introducera eller introduceras till förskolan på något annat sätt. Det framkom enligt respondenterna att det blir lättare att observera och skapa relationer mellan barn, vårdnadshavare och pedagoger då de tillsammans vistas i förskolans verksamhet under längre tid under dagen. Vi kan tydligt se att det inte finns några klara direktiv på hur föräldraaktiv introduktion bör se ut.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser av vilka förutsättningar introduktionen ger. Studiens frågeställning är: hur uppfattar förskollärare arbetet med föräldraaktiv introduktion. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och den kvalitativa metod som använts för att samla in empirin är sex semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är det relationella perspektivet och begreppen mellanmänskliga möten och tillit har beaktats. Resultatet visar att förskollärare upplever den föräldraaktiva introduktionen som positiv, både för barnet, vårdnadshavare och förskolans verksamhet. Respondenterna upplever ibland en osäkerhet i sin profession i närvaro av vårdnadshavare men uttrycker samtidigt att det är i samarbete med vårdnadshavare de lär känna barnet bäst. Den föräldraaktiva introduktionen som arbetssätt introducerar inte bara barnet in i förskolan utan även deras vårdnadshavare. Detta medför goda förutsättningar för barnets befinnande på förskolan och en hållbar relation mellan förskola och hem, både under introduktionen och i framtiden.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning föräldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingår att samverka med föräldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge föräldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra föräldrasamarbete är avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick från en kvalitativ hermeneutisk ansats där verktyget self report användes. Tjugofyra föräldrar svarade på en enkät bestående av åtta frågor. Inga bortfall förekom. Resultatet av studien visade att föräldrarna ville ha inflytande över sitt barns inskolning men var osäkra på hur de skulle uppnå det. Resultatet visade även att föräldrarna uppfattade det som viktigt att pedagogen har ett gott bemötande och visar lyhördhet. Vidare klargjordes att samarbetet kring det egna barnet var viktigt för föräldrarna. De ville kunna diskutera vad deras barn kan, vill och behöver och de förväntade sig att pedagogerna så långt som möjligt skulle tillgodose detta. Nyckelord:

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.</p>

<p>Uppsatsen heter ”Som nyutexaminerad är man väldigt…man är lite skör och så” och är skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrätta på sin första arbetsplats. Frågeställningarna behandlade även skillnaden mellan att ha praktiserat på samma ställe eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen användes en kvalitativ intervjumetod. Vi intervjuade åtta nyutexaminerade socionomer. Studien utgick från rollteori och socialisationsteori.</p><p>Resultatet visade att det fanns en diskrepans mellan det som socialhögskolan lär ut och vad arbetet kräver av teoretiska kunskaper. Vissa delar av utbildningen sågs som irrelevanta medan andra delar var betydligt mer i fas med arbetsuppgifterna. Positiva moment i utbildningen sades juridiken vara vilket de allra flesta hade en omedelbar nytta av i sitt arbete. Även utredningsmomentet ansågs ha praktiskt värde. Däremot de första två terminerna i utbildningen ansågs vara mindre relevanta för nuvarande arbetsuppgifter. De teoretiska kunskaperna som förmedlades då ansågs inte ha mycket med socialt arbete att göra. Vidare menade de intervjuade att vissa praktiska kunskaper saknades och då speciellt när det gäller möten med klienter, som är påverkade av alkohol eller narkotika eller i någon form av psykiskt kristillstånd. Trots kritiken av vissa delar av utbildningen, var alla nöjda med sitt arbete och ansåg att utbildningen i sin helhet var relevant för yrket.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver inskolnings­processen i förskolan. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Teoretisk utgångspunkt i studien är ett norm­kritiskt perspektiv och anknytningsteorin. Analysmetoden i studien är tematisk. Fokus i ana­lys­metoden är centrala teman och subteman. I resultatet lyfter deltagarna tre områden kring inskolningsprocessen. Dessa är hur förskollärare förhåller sig till olika inskolningsformer, familjer med annat modersmål och hur de ser på föräldra­samverkan. Slutsatserna av denna studie är att förskollärarnas förhållnings­­sätt är viktigt för hur inskolnings­processen gen­omförs. Vårdnads­havares delaktighet och inflytande under inskol­nings­­­­­processen är också beroende av förskollärarnas förhållningssätt, och vilket normsystem för­skolan har.

<p>Syftet med denna studie var dels att undersöka hur ett antal kliniskt verksamma psykoterapeuter beskriver sitt sätt att introducera patienter i psykodynamisk psykoterapi, dels att undersöka psykoterapeuternas reflektioner och resonemang kring detta. För detta syfte valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta legitimerade psykoterapeuter, vilka alla hade en utbildning med psykodynamisk inriktning. Psykoterapeuterna var verksamma både inom offentlig och privat verksamhet. Deras beskrivningar av hur de introducerar patienter rörde två huvudområden. Dels vägledning inför terapi och dels att berätta om arbetssättet i terapi. Psykoterapeuternas resonemang kring introduktion av behandlingsmetoden bestod dels av sådana reflektioner som gav uttryck för ambivalens avseende introduktion och dels sådana som gav uttryck för tydlighet. Samma psykoterapeut gav ofta uttryck för båda typerna av reflektioner. Det framkom att undersökningsdeltagarna hade format sitt sätt att introducera patienter utifrån den kliniska erfarenheten. De hade inte med sig något tydligt förhållningssätt från den psykodynamiska skolningen.</p>