Studier från Amerika och Storbritannien visar att introduktionsprocesser fokuserar för mycket påprocesser, policys och värderingar och mindre på de nyanställdas upplevelser när det gäller stress,stöd till att knyta kontakter med medarbetare och otydliga arbetsbeskrivningar (Andersson, N. R,Cunningham-Snell, N. A. & Haigh, J., 1996 & Klubnik, J. P., 1987).En kvalitativ undersökning har utförts på AniCura Falu Djursjukhus. Undersökningen har genomförtsmed hjälp av intervjuer och mailkonversationer. Syftet med undersökningen är att utforska omde tidigare studierna överensstämmer med upplevelser som nyanställdas på AniCura Falu Djursjukhushar kring arbetsintroduktionen och dess påverkan angående stress, möjligheter till stöd och arbetsbeskrivningar.Nio respondenter med olika ansvarsområden deltog. Resultatet från undersökningenbekräftade att empirin överensstämde med studierna. Exempelvis fick de nyanställda självaansvara för att lära känna sina medarbetare. Undersökningen visade också att organisationen intehade någon strategi för att hantera nyanställdas stress. Det förekom heller ingen återkopplingen påintroduktionen.Undersökningsresultaten kommer i detta arbete diskuteras, analyseras och ställas mot en relevantteoretisk referensram med avseende på de aktuella ämnena för undersökningen. Slutprodukten är ettförbättringsförslag som kan ligga till grund för framtida introduktionsprocesser och vidare forskning. / Studies from America and Britain shows that the introduction processes focus too much on processes,policies and values and less on the new employees experiences when it comes to stress, supportfor establishing contacts with employees and unclear job descriptions (Klubnik 1987 & Andersson,N. R Cunningham-Snell, NA & Haigh, J., 1996).A qualitative case study has been conducted on AniCura Falu Animal Hospital. The study has beenperformed with the help of interviews and e-mail conversations. The purpose of the study is to explorewhether the earlier studies are consistent with the experiences of new employees on AniCuraFalu Animal hospital has about labor induction and its impact regarding stress, opportunities forsupport and work descriptions. Nine respondents with different responsibilities participated. Theresults of the case study confirmed that the empirical data were consistent with the studies. For example,did the new employees themselves responsible for getting to know its people and that theorganization had no strategy to cope with stress. Furthermore there was no feedback regarding theintroduction.The results will in this work be discussed and analyzed, and set against a relevant theoreticalframework around current topics of this study. The final product lands in an improvement proposalthat can form the basis for future introduction processes and future research.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisationssocialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen.

Företagsförvärv har blivit allt mer förekommande i Sverige eftersom konkurrensen och betydelsen av ekonomisk tillväxt och effektivitet ökat under de senaste åren. Företagen behöver vara uppmärksamma samt förutse konsumenternas kommande behov. Denna studie fokuserar på att belysa vikten av introduktionen hos konsultverksamheter som genomför förvärv. Detta då personalen inom denna typ av verksamhet spelar en viktig roll när det kommer till kompetens och kundrelationer. Tidigare forskning kring förvärv har, till största del, fokuserat på ekonomiska aspekter där de hårda värdena är det som mäts. Det finns på så vis ett mindre utforskat område inom organisationskultur relaterat till organisationsförändringar där det finns en problematik med att inte lyfta fram den mänskliga sidan av förvärv. På uppdrag av ett konsultföretag, som kallas Företaget i denna studie, undersökte vi hur förvärvade medarbetare upplevde introduktionen och inkludering samt organisationskulturen på Företaget efter att ha blivit uppköpta. Denna studie är en induktiv, kvalitativ studie där empirin består av data från intervjuer. Resultatet av denna studie visar att övergången till Företaget varit svår och att den interna introduktionen på kontoren är bristfällig. Det har även funnits en avsaknad av stöd under den första tiden och att inkluderingen med nya kollegor varierat från kontor till kontor. En egen tolkning av krav, kontroll- och stödmodellen har skapats som förslag under introduktionen.

Studiens syfte var att belysa hur förskollärare beskriver och arbetar för att skapa trygghet för barnen under introduktionen till förskolan. Förskollärares syn på vad som är viktigt för att barnet ska bli trygg i verksamheten påverkar val av introduktionsmodell samt hur introduktionen läggs upp. Genom en kvalitativ studie där intervjuer och observationer har använts framkom olika perspektiv på vad som är viktigt för att barnet ska bli trygg i verksamheten under introduktionen. Samtliga respondenter lyfter vikten av att skapa goda relationer till vårdnadshavare under introduktionen, däremot går deras åsikter isär då det kommer till betydelsen av relationen till vårdnadshavarna i förhållande till barns trygghet i verksamheten. Slutsatsen är att de olika introduktions-modellerna genererar olika arbetssätt där förskollärarna får en mer aktiv eller passiv roll i relationsskapandet till barnet.

Studiens syfte var att belysa hur förskollärare beskriver och arbetar för att skapa trygghet för barnen under introduktionen till förskolan. Förskollärares syn på vad som är viktigt för att barnet ska bli trygg i verksamheten påverkar val av introduktionsmodell samt hur introduktionen läggs upp. Genom en kvalitativ studie där intervjuer och observationer har använts framkom olika perspektiv på vad som är viktigt för att barnet ska bli trygg i verksamheten under introduktionen. Samtliga respondenter lyfter vikten av att skapa goda relationer till vårdnadshavare under introduktionen, däremot går deras åsikter isär då det kommer till betydelsen av relationen till vårdnadshavarna i förhållande till barns trygghet i verksamheten. Slutsatsen är att de olika introduktions-modellerna genererar olika arbetssätt där förskollärarna får en mer aktiv eller passiv roll i relationsskapandet till barnet.

Sociokulturellt lärande, samlärande och T-pack är de övergripande teorierna i studien. Under studiens gång har det framkommit att det finns lite forskning kring lärplattan i förskolan och än mindre forskning till lärplattans påverkningar på barnens lärande. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod har denna studie ämnat besvara vad fyra förskollärare anser om lärplattans implementering i förskolan och delta i forskningen kring lärplattan i förskolan. Studien visar på att det är det pedagogiska syftet som en förskollärare har med lärplattan som gör den till en lärplatta och att en grundläggande tydlig introduktion för personalen i förskolan är viktig för att den ska användas i lärande syfte. Min slutsats är att denna studie skrapat på ytan av ett forskningsområde som ligger i tiden och som behöver lyftas mer.

Syftet med studien är att undersöka och få förståelse för hur förskolechefer tolkar läroplanens begrepp “en god introduktion i förskolan”. Studien omfattar 44 förskolechefer från skilda delar av landet. Läroplansteorin ger insikt i hur och av vilka läroplanen utformas och utvecklas. Den sätter även förskolan i ett större perspektiv och hjälper till att ge förståelse för att förskolechefernas tolkningar är beroende av kontexten de befinner sig i samt politiska beslut. Studien utgår från anknytningsteorin för att synliggöra sambandet mellan anknytning och barns utveckling och lärande. I studien används både en kvantitativ och en kvalitativ metod då empiri samlats in genom en webbenkät som i sin tur har analyserats med hjälp av innehållsanalys som metod. En slutsats som kan skönjas är att begreppet “en god introduktion i förskolan” innebär att skapa och utveckla goda relationer mellan personal, barn och vårdnadshavare. Förskolechefernas tolkning av begreppet medför att det under introduktionen ska skapas trygghet för både barn och vårdnadshavare samt möjlighet för anknytning att ske mellan barn och pedagoger. Andra vanliga aspekter av ”en god introduktion i förskolan” är att personal och vårdnadshavare informerar och kommunicerar på varierande sätt med varandra. Att välkomna, bemöta, anpassa och göra familjerna delaktiga i verksamheten med utgångspunkt i värdegrunden är också viktiga aspekter av introduktionen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur introduktionen av nyanställda chefer inom en specifik organisation upplevts och genomförts. För att nå detta syfte har vi utformat två frågeställningar vi hoppas kunna besvara. Dessa är: Vilken betydelse har organisatorisk socialisering och introduktion av nya chefer? och Kan test- och analysresultat från en rekryteringsprocess användas vidare i introduktionsprocessen och i så fall hur? Utgångspunkten för uppsatsen är vedertagen forskning och teori som är uppdelad i tre centrala områden: organisatorisk socialisering, introduktion och rekrytering. Inom området för organisatorisk socialisering berörs fem steg; processen, innehållet, resultatet, beteendet och metoder för att skapa en förståelse för hela händelseförloppet från att en individ blir anställd tills dess att hon eller han är produktiv i sitt arbete. Vi har också utgått från en modell av Van Maanen och Schein (1979) och Jones (1986) som beskriver den organisatoriska socialiseringen utifrån sex dimensioner som bildar två olika strategier; institutionaliserad- och individualiserad socialisering. Genom introduktionen av en nyanställd kan organisationen påskynda socialiseringen och ge personen förutsättningar för att lyckas och bli framgångsrik i sin nya tjänst. Denna process ämnar att ge personen kunskap om organisationen, information om rådande policys, värdegrund och organisationskultur samt vara relationsskapande. Det tredje område är rekrytering och kopplas framförallt till den andra frågeställningen- om test- och analysresultat kan användas för att underlätta den första tiden i arbetet för cheferna.    Denna studie har genomförts kvalitativt genom att vi har intervjuat sex personer som idag har en chefsbefattning och där ingen har en anställningstid som överstiger ett år för deras nuvarande tjänst.    Utifrån vårt material har vi sedan analyserat resultatet och kopplat dem till våra teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar på att den organisatoriska socialiseringen och introduktionen är av stor betydelse för upplevelsen av den första tiden i arbetet. Vilket skapar förutsättningar för Organisationen att fortsätta arbeta aktivt med att förbättra företagets introduktionsprocess.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavarnas erfarenheter av anknytning och omsorg i introduktionsprocessen i förskolan. Introduktion är en av förskolans största områden och vi är nyfikna på vårdnadshavarnas erfarenheter gällande ämnet. Vi utgår från tre frågeställningar, varav en frågeställning är övergripande som följs av två underfrågor. Frågeställningarna berör arbetet med introduktion, vårdnadshavarnas erfarenheter av anknytning och omsorg samt introduktionsmetoder. Studien har genomförts på två förskolor i samma kommun och vi har samlat in enkätsvaren som vårdnadshavare har besvarat på de respektive förskolorna. Empirin samlades in genom kvalitativ metod och kommer analyseras utifrån Brobergs, Hagströms, Brobergs (2012) tolkning av anknytningsteori och relationell pedagogik som Aspelin och Persson (2011) beskriver.  Det framkommer i resultatet att introduktionsmetoderna känns tillräckliga för att bidra till barnets trygghet på förskolan. Vårdnadshavarnas erfarenheter med anknytning och trygghet är att det är betydelsefullt i arbetet med introduktionen. I vår studie kan det ses som att vårdnadshavarna upplever att samarbete och en tydlig kommunikation är en förutsättning för ett lyckat omsorgsarbete i förskolan.