Bakgrund och syfte: Introduktion är viktigt för att nyanställd personal ska lära sig arbetsuppgifter och socialiseras in i organisationen. Forskning kring introduktionens utformning är ofta baserad på tillsvidareanställda och därför fokuserar denna undersökning på alternativa anställningsformer. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer på företag i en säsongsbetonad bransch och som anställer mycket ny personal, upplever och arbetar med introduktionsprocessen. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod där åtta butikschefer intervjuats. Resultat: Introduktionsprocesserna är utformade på olika sätt i de undersökta butikerna. Vidare visar resultatet att kommunikation och informationsdelande är viktigt för alla inblandade parter vid en nyanställning. Slutsatser: En stor majoritet av introduktionsprocessen kan med fördel struktureras vid introduktion av säsongsanställda. Respondenterna i denna studie påpekar vikten av en god introduktionsprocess men avsaknandet av tydliga riktlinjer har gjort att processen blivit informell samt ostrukturerad.

För att nya medarbetare ska få så bra förutsättningar som möjligt då de kommer till en ny arbetsplats så har arbetsgivaren en skyldighet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) att genomföra en introduktion - även kallad onboarding. En onboardingprocess handlar om att på ett effektivt sätt slussa in nyanställda i verksamheten tills dess att de levererar sin fulla kapacitet. I dagsläget använder sig många företag av denna välklingande process men det går att ställa sig frågan om den är anpassad efter organisationen eller den nyanställdas behov. Vid effektiviserade onboardingprocesser finns det en risk att mjuka värden i processen hamnar i skymundan och det går att fundera på om detta har någon påverkan på den nya medarbetarens känsla av tillhörighet. Med hjälp av bland annat Bauers (2010) framtagna modell The four C’s som delar upp onboardingprocessen i olika nivåer ville vi studera detta närmre. Syftet med denna studien är således att undersöka vad det finns för samband mellan onboardingprocessen och nyanställdas känsla av tillhörighet på arbetsplatsen, samt vilka andra variabler som kan vara av betydelse. Genom en digital enkät undersöktes 67 stycken tjänstemän som anställts inom de senaste tre åren. Bearbetning av materialet utfördes i IBM SPSS Statistics 27 där korrelationsanalyser och multipla linjära regressionsanalyser togs fram. Resultatet visade att det krävs olika typer av onboardingprocesser för att uppnå tillhörighet respektive nöjdhet med onboardingprocessen hos nyanställda. För att uppnå tillhörighet krävs i många fall en onboardingprocess på Culture-nivå, medan nöjdhet i de flesta fall uppnås redan på Clarification-nivå.

Den här studien syftar till att undersöka socialisation i relation till deltagande i ett traineeprogram. Med utgångspunkt i Lave och Wengers lärteori om praktikgemenskap ämnar studien besvara i vilka sammanhang som identitetsskapande sker, hur traineer utvecklar kunskaper om genomförande av arbete genom praktik, närmare förstå vilka områden som utvecklar tillhörighet samt vilka sammanhang som bidrar till meningsskapande för traineer. Studien baseras på åtta intervjuer med traineer på en svensk myndighet. Studien visar att lärande äger rum i varierande grad utifrån resultatet som visar att traineerna både är insiders och outsiders i olika praktikgemenskaper, upplever problematik som förändringsledare, att värderingar styr karriärvalet och svårigheten i hur de förhåller sig till implicit kunskap i organisationen. Dessutom framkommer det att traineerna har stor makt att själva utforma sin utbildning vilket upplevs både bidra till en känsla av tillhörighet och meningsskapande. / This study aims to investigate socialization in relation to participation in a traineeprogramme.  Based on Lave and Wenger's theory of communities of practice this study intends to answer in which contexts identity is formed and how trainees develop knowledge about the implementation of work through practice. Furthermore the study intends to create a better understanding in which areas a sense of belonging developes and which contexts contribute to meaning-making for trainees. The study is based on eight interviews with trainees at a Swedish government authority. The results show that learning takes place to varying degrees through the formation of practice, identity, belonging and meaning-making. The study also reveals that trainees are both insiders and outsiders in different communities of practice but also that they experience problems as leaders for change. The study also shows that values ​​steers the career choice and that there is a difficulty in how trainees relate to hidden knowledge in the organization. In addition, trainees have great power to design their own programme and that it is perceived to contribute to both a sense of belonging and meaning-making.

Studien syftar till att undersöka huruvida tillverkande företag introducerar och integrerar utrikesfödda medarbetare i det svenska arbetslivet. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och undersökte ansvariga chefer, HR-, samt utrikesfödda medarbetares upplevelser av introduktions- och integrationsprocessen, detta gjordes på företaget LKAB.  Resultatet visade att ökandet av mångfalden ibland beror på att täcka kompetensluckor och är därmed inte inriktat som ett mål för att öka den etniska mångfalden. Vidare visade resultatet att LKAB:s generella introduktionsprocess är i behov av utveckling för att kunna anpassas efter individens behov. Till sist framkom det att organisationskulturen kan hjälpa individer att bli integrerade, men att språkbarriärer kan försvåra denna integration.

Denna studie är till för att få en fördjupad kunskap om hur medarbetarna på Espresso House upplever sin arbetsmiljö, på vilket sätt de är delaktiga och vad som kan förbättras inom arbetsmiljön enligt medarbetarna. I studien har en kvalitativ metod använts där det genomförts sju semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som skiftledare, platschef, distriktschef eller inom HR. Den teoretiska referensramen som legat till grund för studien benämner arbetsmiljö, stress, socialt stöd, introduktion, motivation och implementering. Sedan användes denna teori för att analysera det material som framkommit genom intervjuerna. Resultatet visar att respondenterna är relativt nöjda med sin arbetsmiljö. Det som verkar bidrar mest till respondenternas upplevelse av arbetsmiljön är stödet från kollegor och chefer. Delaktigheten kring arbetsmiljön ser väldigt olika ut beroende på vilken roll man har. De på kontoret arbetar mycket med arbetsmiljön medan skiftledarna i driften har svårare att veta hur man kan vara delaktig i alla delar inom arbetsmiljön. Det saknas även möjligheten att vara delaktig i personalmöten då de oftast prioriterad bort. Det som kan förbättras inom arbetsmiljön enligt respondenterna är feedbacken och introduktionen för de som arbetar i driften.

Syftet med studien är att bidra till fördjupad kunskap om hur förskollärare planerar och genomför introduktion av barn med annat modersmål än svenska. Syftet är också att få en större förståelse för vilka aspekter som är viktiga att beakta vid introduktion av barn med annat modersmål än svenska. Tio förskollärare har deltagit i studien och metoden som använts är kvalitativa intervjuer. På grund av rådande situation med Covid-19 så har intervjuerna genomförts via mail. Det insamlade materialet har analyserats ur ett anknytningsperspektiv samt ur ett interkulturellt kommunikationsperspektiv. De intervjuade förskollärarna har beskrivit trygga relationer till både barn och vårdnadshavare som en förutsättning och en grund för barnets fortsatta utveckling i förskolan. Resultatet av studien visar att återkommande begrepp var anknytning, trygghet och kommunikation. Respondenterna lyfter förberedelse och tydlighet som viktiga aspekter vid introduktion av barn med annat modersmål än svenska. Slutsatsen är att förskollärarna eftersträvar ett interkulturellt förhållningssätt och viljan att ge alla barn goda förutsättningar till en trygg start.

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om den påverkan Coronapandemin kan ha haft på introduktion av de yngsta barnen i förskolan ur ett anknytningsperspektiv Tidigare forskning, det vill säga forskning publicerad före Coronapandemin, visar att kontinuitet, trygghet och närhet är faktorer som bidrar till lyckade introduktioner. Vi vill ta reda på om dessa kunnat uppnås även under Coronapandemin med de restriktioner kring närhet som myndigheterna gått ut med till Sveriges befolkning. Denna studie har utförts som en kvalitativ intervjustudie där deltagarna var förskollärare med minst fem års yrkeserfarenhet. Detta för att kunna täcka in tiden före och under Coronapandemin. Vårt resultat har därefter genomgått såväl en tematisk som en anknytningsteoretisk analys. Resultatet visar hur Coronapandemin påverkat introduktionen i förskolan både positivt och negativt. Till exempel upplever förskollärare att de fått mer tid till relationsskapande men också upplevt en svårighet i att hålla distans till barnen.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om några olika erfarenheter förskollärares har av att introducera nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska i förskolan. Detta intresse tar sin grund i mina erfarenheter från min verksamhetsförlagda utbildning (VFU), där majoriteten av barnen på förskolan har ett annat modersmål än svenska. Metoden som användes för datainsamling var intervjuer med sex förskollärare. Materialet har analyserats och tolkats med inspiration från det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen kommunikation, verktyg, mediering, proximala utvecklingszonen och scaffolding. Som stöd i analysarbetet har även tidigare forskning och förskolans läroplan använts. Resultatet visar att introduktionen kan göras på olika sätt, enligt informanternas erfarenheter beroende på olika förutsättningar såsom familjers behov och barns ålder. Informanterna beskriver att de tar hjälp av flerspråkiga kollegor, språkliga verktyg och tolk under introduktionen. Studien visar även att introduktionen med nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska kan ses som ett komplext arbete där kommunikationen mellan förskollärare, vårdnadshavare och barn är en viktig faktor. Nyckelord: Introduktion, förskollärare, vårdnadshavare, b

Studien baseras på intervjuer av fyra nyanställda sjuksköterskor vid en vårdcentral. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av introduktion vid nyanställning, med särskilt fokus på introduktionens funktion av att bli en länk mellan personens nya arbetsuppgifter och tidigare erfarenheter, samt för att se om det finns en koppling mellan introduktionen och viljan att arbeta kvar i verksamheten. Metoden som använts i studien har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med fenomenologisk och hermeneutisk utgångspunkt. I resultatet kan vi se den progressiva pedagogiken inom ramen för det pedagogiska problemet, att kommunikationen är viktig samt att det finns ett behov av särskilt fokus på introduktionens funktion av att bli en länk mellan personens nya arbetsuppgifter och tidigare erfarenhet.

Studiens syfte var att få insikt i möjliga faktorer som kan upplevas betydelsefulla för en individ som påbörjar en ny tjänst som produktionsledare. En kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär genomfördes på en industri i södra Sverige. Urvalet bestod av nio deltagare, fyra kvinnor och fem män, med en medelålder på 41 år. En majoritet av deltagarna påbörjade sin roll som produktionsledare under de senaste tolv månaderna före intervjutillfället. Intervjuguiden innehöll 28 färdigformulerade frågor varav majoriteten av intervjufrågorna var av öppen karaktär för att låta deltagare dela med sig av sina upplevelser och tankar. Rollskapande, känslor, stressorer samt upplevt stöd framkom som teman vilka vidare har tillhörande kategorier. Resultatet framhävde vikten av att introduktionen upplevs både kvantitativ och kvalitativ vilket vidare skapar en god grund för individen i det fortsatta arbetet och trygghet i rollen. Stöd och ett brett kontaktnät var funna nyckelfaktorer för individens välmående och förmåga att utvecklas vilket skulle kunna generaliseras till andra företag och branscher. Ett utmärkande fynd var den upplevda tidsbristen vilken av deltagarna upplevdes samverka med flera kategorier. Resultatet bidrar till en ökad förståelse för faktorer som kan underlätta eller försvåra övergången till en ny roll som produktionsledare och hur dessa faktorer kan variera beroende på individens tidigare ledarerfarenheter samt hur individen har rekryterats.