Denna uppsats handlar om hur man som lärare kan arbeta med massage i klassrummet. Frågor som behandlas i arbetet: Hur kan man introducera massage i skolan?, Vad visar studier på för nackdelar och fördelar?, Hur påverkas kroppen av massage? Arbetet bygger på litteraturstudier, en empirisk undersökning i form av intervjuer samt egna erfarenheter efter att introducerat massage på slutpraktiken. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med två lärare som håller på med massage i skolan och tio elever samt hur vi genomförde vår egen massageintroduktion. Genom detta arbete har vi kommit fram till massage och beröring är mycket viktig för barns välbefinnande och att man med enkla medel kan introducera kompismassagen i skolan.

Det finns i huvudsak tre olika metoder för inskolning av små barn i förskolan, men inte mycket forskning i ämnet. Utifrån populärvetenskaplig litteratur och facktidskriftsartiklar kan man sammanfatta de metoder som finns som föräldraaktiv introduktion, traditionell inskolning och individuell inskolning. Det övergripande syftet med undersökningen är att kartlägga hur inskolningen går till i ett antal kommuner i Sverige. Till grund för undersökningen ligger tre frågeställningar. Dessa rör vilken metod man använder vid inskolning, hur inskolningen går till, vem som bestämmer och vad som avgör att en viss metod används. Ansatsen i studien är kvantitativ och frågorna ställs genom en enkätundersökning. Undersökningsgruppen består av 43 förskollärare och 43 förskolechefer som arbetar vid huvudsakligen kommundrivna förskolor i Stockholm, Malmö, Norrköping, Skellefteå, Mariestad och Uppsala. Undersökningen tittar på trender och tendenser i svaren från de tre huvudfrågorna. Resultaten visar både likheter och olikheter mellan kommunerna och mellan förskollärares och chefers svar. Huvudresultatet är att den föräldraaktiva introduktionen är den mest frekventa i hela landet. Det vanligaste är att man skolar in flera barn åt gången, att man har en utsedd ansvarspedagog för inskolningen och att man skickar ut information till föräldrarna innan inskolningen börjar om hur den kommer att gå till. Arbetslaget och förskolechefen är de som oftast bestämmer vilken metod som används. Informationskällor till beslutet är oftast litteratur och beprövad erfarenhet för förskollärarna, och facktidskrift, litteratur och beprövad erfarenhet för cheferna.

Bakgrund: Det är ett stort steg att gå från sjuksköterskestudent till att börja arbeta som sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan befinna sig i en situation som de genom utbildning är förberedda inför men inte alltid känner sig redo för. Sjuksköterskeyrket är både stimulerande och stressigt. Det är viktigt med en bra introduktion för att komma in i yrket. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta som sjuksköterska. Metod: En induktiv, kvalitativ studie genomfördes. Sex sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser av att börja arbeta. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Efter att intervjuerna analyserats framkom sex kategorier; sjuksköterskeutbildningen ger en grund, introduktion på arbetsplatsen, blandade känslor under den första tiden, ansvaret upplevs både positivt och negativt, faktorer på arbetsplatsen och faktorer utanför arbetet.  Slutsatser: Utbildningen ger en grund men förbereder inte nyutexaminerade sjuksköterskor tillräckligt. Mer medicinska kurser och mer praktik skulle förbereda dem bättre. Introduktionerna skiljer sig åt och alla får inte det stöd de behöver. Tydliga riktlinjer skulle göra det möjligt för alla nyutexaminerade sjuksköterskor att få en bra introduktion. Samtidigt måste nyutexaminerade sjuksköterskor acceptera att det inte går att kunna allt i början.

SAMMANFATTNING Sjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll. Resultatet visade att sjuksköterskorna över lag varit nöjda med den bredvidgång de fått och att kvaliteten är viktigare än den tid de gått bredvid. Sjuksköterskorna ansåg att mentorer är viktiga och stöd från medarbetare betydelsefullt för upplevelsen av trygghet i den nya yrkesrollen. Informanterna hade höga krav på sig själva som nyutbildade och var rädda för att begå misstag samtidigt som ett högt arbetstempo bidrog till osäkerhet. Sjuksköterskorna efterlyste mer medicinska kunskaper från utbildningen och mer praktik i utbyte mot mindre vårdvetenskap och omvårdnad.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några olika lärare väljer att introducera matematikämnet i skolår 1 och vad de väljer att lägga fokus på. Enligt flera forskare kan den första kontakten med matematik vara avgörande för det fortsatta intresset för matematiken hos eleverna. Det är lärarens uppgift att introducera matematiken på ett roligt och lustfyllt sätt. Läraren bör därför inte glömma bort att koppla samman elevernas tidigare kunskaper med det nya som de får lära sig i skolan. En koppling bör även finnas mellan teori och praktik. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och till viss del observationer för att finna svaret på mitt syfte. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som alla undervisar i skolår 1. Resultatet av min studie visar att matematikundervisningen hos samtliga lärare var varierande i olika grad och att matteprat samt konkret material var en del av vardagen. Antalsuppfattning, sifferträning och begreppsuppfattning var något som lärarna la stor vikt på vid den första introduktionen.

Att vara chef är en mycket kravfylld uppgift. Genom en organiserad introduktion kan arbetsgivaren se till att alla nytillsatta chefer får relevant information och stöd som gör det möjligt för dem att kunna utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att ge underlag till en rutin kring chefsintroduktion för nytillsatta chefer inom en studerad koncern. Denna studie fokuserar således på processen från att vara nytillsatt chef till slutet på det första året då den nytillsatte fått genomgå verksamhetsårets alla händelser. Problemformuleringen lyder: Vad kan chefsintroduktion som process innehålla för kritiska beståndsdelar? Elva nytillsatta chefer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Tydliga målbilder, en klar ansvarsfördelning och rättvisa förutsättningar är kritiska beståndsdelar för att kunna utföra arbetet och således viktiga element att beakta under chefsintroduktionen. Bland annat organiserade nätverk och en komplett informationsbank att tillgå ökar möjligheterna att underlätta för cheferna att bli hemmastadda i sin nya roll som chef.

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten är att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjälp av en kvalitativ fenomenografisk ansats där sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgångspunkterna. Studien utgår från barn som aktiva medskapare av sina barndomar och sin förskola. Slutsatserna vi drar är att pedagogernas roller i interaktionen med barn och föräldrar är nära sammanlänkade med vad de uppfattar att ett förskolebarn kan vara. Genom sina roller bidrar de till barnets anpassning till institutionen förskolan. Vidare ser vi att pedagogernas bild av barnet påverkar deras beskrivna handlingar.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några olika lärare väljer att introducera matematikämnet i skolår 1 och vad de väljer att lägga fokus på. Enligt flera forskare kan den första kontakten med matematik vara avgörande för det fortsatta intresset för matematiken hos eleverna. Det är lärarens uppgift att introducera matematiken på ett roligt och lustfyllt sätt. Läraren bör därför inte glömma bort att koppla samman elevernas tidigare kunskaper med det nya som de får lära sig i skolan. En koppling bör även finnas mellan teori och praktik.</p><p>Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och till viss del observationer för att finna svaret på mitt syfte. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som alla undervisar i skolår 1.</p><p>Resultatet av min studie visar att matematikundervisningen hos samtliga lärare var varierande i olika grad och att matteprat samt konkret material var en del av vardagen. Antalsuppfattning, sifferträning och begreppsuppfattning var något som lärarna la stor vikt på vid den första introduktionen.</p>

Uppsatsens utgångspunkt var en förfrågan från en division vid ett framgångsrikt industriföretag. Företaget genomförde nyligen en omorganisation och ett antal nya mellanchefer rekryterades. Det fanns inget introduktionsprogram för chefer vid Divisionen, vilket skulle kunna bidra till en tryggare och bättre start för de nya cheferna ur ett lärperspektiv. För organisationen kan ett sådant program medverka till att chefer med utvecklingspotential väljer att stanna kvar vid företaget och gör karriär. Syftet med uppsatsen var att analysera hur förutsättningarna för och behovet av stöd och utvecklingsinsatser ser ut för nya mellanchefer under introduktionsperioden. Analysen var utgångspunkt för utformandet av ett introduktionsprogram vid den aktuella Divisionen. Den frågeställning som löpte som en röd tråd genom hela studien var: "Vilka faktorer är viktiga att beakta vid utformande av introduktionsprogram för nya mellanchefer?". Studien inleddes med en litteraturgenomgång och därefter gjordes en empirisk utredning vid Divisionen. Den empiriska utredningen genomfördes i form av en textanalys av företagets strategidokument och en intervjuundersökning. Studien visade att de organisatoriska förutsättningarna för lärande var goda vid Divisionen. Det framkom också att det som genomsyrar mellanchefers arbete, är dels ambitionen att få verksamheten att fungera tillfredsställande, men framförallt är det den sociala interaktionen mellan chefen och medarbetarna. Mellanchefers lärande och utveckling uppfattas som utmanande för identitetsarbetet och självbilden, och kan snarare beskrivas som en mognadsprocess än som kunskapsutveckling. En bland flera viktiga slutsatser var att ett introduktionsprogram för mellanchefer bör utformas på ett flexibelt och behovsanpassat sätt. Nya chefer behöver stöd i form av utbildning och individuell handledning, och de behöver garanteras tid för lärande och utveckling. Den empiriska utredningen visade att mellanchefers arbetssituation var pressad och att det fanns brister gällande stöd och feedback, vilket är en farhåga för lärprocessen. Uredningen visade även andra farhågor som bör beaktas för att ett introduktionsprogram ska leda till önskade konsekvenser på sikt. Den sammantagna uppfattningen angående ett introduktionsprograms effekter var, trots vissa farhågor, att det fanns mycket att vinna med en sådan insats för såväl den nyanställda chefen som organisationen. En av mellancheferna uttryckte det så här: "Är man trygg så fungerar man bättre. Tänk vad skönt det skulle vara att komma ny som chef och få veta, här är din introduktionsplan och veta att den fullföljs...företaget skulle upplevas seriöst".

Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lärare upplever svårigheter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lärare sedan 2011 genomgå en intro-duktionsperiod, där en erfaren lärare är mentor för en ny lärare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vår studie. Vi undersökte nyexaminerade lärares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden påverkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrån en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende på relationen till mentorn och arbetslaget, synen på mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden. Mentorskapets stöd upplevs positivt, men reflekterande samtal sker sällan under den första turbulenta tiden. Vår slutsats är att det fokuseras på personliga behov men ett fungerande mentorskapet bör utformas efter lärarens situation och med fokus på professionell utveckling. I följd av detta är det nödvändigt att kartlägga vem som ska ansvara för reflektion, vilket rekommenderas för en professionell utveckling. Vidare forskning kan handla om mentorskapets utformning som till exempel längd och närhet.