<p>Introduktion av nyanställda – det vill säga socialisation – är en viktig strategisk fråga för företag och organisationer. En annan viktig fråga är företagens förmåga till innovation. Forskning visar att socialisationens utformning är en betydelsefull faktor för hur den nyanställde förhåller sig till innovation. Vill organisationen ha nyanställda som agerar fogligt och anpassat eller vill den ge de nyanställda en friare roll som ger utrymme för innovation? Syftet med studien är att undersöka nyanställdas upplevelse av socialisation, i ett innovationsperspektiv. Sex nyanställda och två introduktionsansvariga intervjuades på ett stålbolag, respektive ett pappersbolag. Intervjuerna analyserades med teoristyrd tematisk analys. Resultatet – indelat i sex socialisationstaktiker – visar exempelvis på att båda organisationerna tillämpar en individuellt utformad introduktion och ger de nyanställda utrymme att vara sig själva i organisationen. Överlag tillämpar båda organisationerna en individualiserande taktik, vilket kan vara positivt för uppkomsten av innovation. Brukskultur var något som kunde skapa svårigheter för innovation.</p>

<p>Uppsatsen redovisar en utvärdering av AT läkarnas introduktion på akutmottagningen på Medicinkliniken i Jönköping. AT läkarna erbjuds en frivillig introduktion på akutmottagningens akutrum bestående av ett rollspel och en genomgång av maskiner och hjälpmedel och viktiga delar av akutmottagningen. Utvärderingen är gjord som en anonym nätbaserad enkät. Grundtanken med rollspelet och maskingenomgången är att möjliggöra för AT läkarna att få en positiv bild av arbetet på akutmottagningen och deras egna kunskaper och svaren i enkäten kan tolkas som att detta syfte med introduktionen uppfyllts. De svarande AT läkarna är genomgående positiva till rollspelet och endast två av fjorton svarande är negativa till maskingenomgången. I enkäten finns även en fråga om deras inställning till eventuella observatörer. Både negativa och positiva svar angående observatörer återfinns. I litteraturgenomgången redovisas också en upptäckt av att olika forskningsfält inom rollspel och simuleringar inte verkar ha full kännedom om varandra.</p>

<p>The purpose of our thesis is to understand the opportunities and obstacles that administrators in the municipalities and work intermediaries in Halland experience in their work with the introduction of newly arrived refugees in the labor market. In this study we have done 8 qualitative interviews with employees in the municipality and the employment in work intermediation in Halland to illuminate the underlying factors of why the report "A lost year" of the Swedish Integration Board shows that few newly arrived refugees get a job in the first year after they have been received a residence permit.</p><p>The study showed that newly arrived refugees have it more difficult to be introduced in the labor market in Sweden. The underlying causes of the situation are many, according to those interviewed. Knowledge in the Swedish language is most important for the introduction of the newly arrived refugees'. Other factors that affect the newly arrived refugees’ opportunity to be introduced in the labor market are the discrimination that exists in society. There are also individual and cultural differences between the newly arrived refugees that affect their chance of getting a job in Sweden.</p>

Introduktion av nyanställda – det vill säga socialisation – är en viktig strategisk fråga för företag och organisationer. En annan viktig fråga är företagens förmåga till innovation. Forskning visar att socialisationens utformning är en betydelsefull faktor för hur den nyanställde förhåller sig till innovation. Vill organisationen ha nyanställda som agerar fogligt och anpassat eller vill den ge de nyanställda en friare roll som ger utrymme för innovation? Syftet med studien är att undersöka nyanställdas upplevelse av socialisation, i ett innovationsperspektiv. Sex nyanställda och två introduktionsansvariga intervjuades på ett stålbolag, respektive ett pappersbolag. Intervjuerna analyserades med teoristyrd tematisk analys. Resultatet – indelat i sex socialisationstaktiker – visar exempelvis på att båda organisationerna tillämpar en individuellt utformad introduktion och ger de nyanställda utrymme att vara sig själva i organisationen. Överlag tillämpar båda organisationerna en individualiserande taktik, vilket kan vara positivt för uppkomsten av innovation. Brukskultur var något som kunde skapa svårigheter för innovation.

The purpose of our thesis is to understand the opportunities and obstacles that administrators in the municipalities and work intermediaries in Halland experience in their work with the introduction of newly arrived refugees in the labor market. In this study we have done 8 qualitative interviews with employees in the municipality and the employment in work intermediation in Halland to illuminate the underlying factors of why the report "A lost year" of the Swedish Integration Board shows that few newly arrived refugees get a job in the first year after they have been received a residence permit. The study showed that newly arrived refugees have it more difficult to be introduced in the labor market in Sweden. The underlying causes of the situation are many, according to those interviewed. Knowledge in the Swedish language is most important for the introduction of the newly arrived refugees'. Other factors that affect the newly arrived refugees’ opportunity to be introduced in the labor market are the discrimination that exists in society. There are also individual and cultural differences between the newly arrived refugees that affect their chance of getting a job in Sweden.

Utifrån Arbetsmiljöverkets granskningar och senaste rapporteringar som visade att den snabbt växande bemanningsbranschen stod för flest inrapporterade arbetsolyckor jämfört med andra branscher, var syftet med denna studie att undersöka hur bemanningsansvariga arbetade med introduktionsprocesser och arbetsmiljöarbete för nyanställda och befintliga konsulter. Tre semi-strukturerade intervjuer genomfördes med bemanningsansvariga. Resultatet visade att arbetet med introduktion och arbetsmiljö, i de flesta fall, följer de riktlinjer och lagar som går i linje med hur arbetsgivare ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sätt som ger konsulterna en bra start på sin nya arbetsplats och att ohälsa förebyggs. Bemanningsansvariga betonade vikten av att introduktioner genomfördes för att konsulterna skulle få en så bra start som möjligt, eftersom dem inte har möjligheten att närvara i deras arbete på kundföretagen. Information gavs om anställningsförhållandena, och de tydliggjorde även det ”delade” arbetsmiljöansvaret som förekom för bemanningsföretag och kundföretag enligt arbetsmiljölagen. Det framgick också att bemanningsansvariga upplevde en känsla av otillräcklighet för sina konsulter, samt att kundföretagen visade brister på att kommunicera med bemanningsansvariga. Vidare uppvisade resultatet också att det inte är självklart att bemanningsansvariga hade eller fick utbildning för arbetsmiljöarbete, och också att de inte alltid deltog i de skyddsronder de borde vara med vid. / Vetenskapligt arbete

Denna uppsats behandlar introduktion av nyanställda vid Gekås Ullared AB. Syftet med studien har varit att få en ökad förståelse för introduktionens betydelse för nyanställd personal. Undersökningen ger en bild av hur företaget arbetar med introduktion av nyanställda, samt ger en förståelse av hur de nyanställda uppfattat den introduktion de fått. Studien använde nyckelbegreppen introduktion, socialisation, organisationskultur och Gekås Ullared AB. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med en introduktionsansvarig, två arbetsledare och fyra anställda. Frågeställningarna för studien har varit: Hur arbetar företaget med introduktion av nyanställda? Hur upplever de nyanställda att introduktionen har hjälpt dem in i sitt nya arbete? Hur arbetar företaget med att socialisera in de nyanställda på arbetsplatsen? Vilken betydelse har introduktionen för den nyanställdes socialisation in i organisationskulturen? Introduktionen av nyanställda är uppdelad i två större delar, en allmän gruppintroduktion och en avdelningsintroduktion. Den sistnämnda kan vara individuell eller i mindre grupp beroende på vilken avdelning det rör. I samband med den allmänna introduktionen får den nyanställde en helhetsbild över företaget och dess arbete. På avdelningen får denne istället en introduktion som berör det egna arbetet och den närmaste arbetsgruppen. Genom dessa introduktioner startar den nyanställdes socialisationsprocess, och blir därmed en del av företagets organisationskultur.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur produktionsledarna på Volvo GTO i Umeå arbetar med introduktionen av nya medarbetare i jämförelse med riktlinjerna för introduktionsprocessen från ledningshåll. Detta är en kvalitativ studie där resultatet baseras på intervjuer med åtta produktionsledare, såväl som två möten med ansvarig HR-chef, samt en HR business partner. Intervjuerna har utgått från frågor om vilka syften produktionsledarna anser att introduktionsprocessen har, hur de beskriver sina egna attityder och upplevelser kring processen samt hur de utformar introduktionen. Resultaten tyder på att produktionsledarna anser att en standardisering av processen är positiv, men att det behövs mer utbildningsmaterial för att förtydliga vad som skall ingå under introduktionen. De efterfrågar även en mer noggrann uppföljning från HR:s sida samt en tydligare kommunikation kring syftet, från ledningens håll, såväl som mer delaktighet i processen.

Att börja på en ny arbetsplats kan skapa en känsla av oro, osäkerhet, rädsla och stress. Det intryck och bemötande som organisationen, ledare och medarbetare ger den nyanställda samt hur de arbetar vidare med organisationssocialisation kommer vidare att ha en inverkan på upplevelsen och känslan kring organisationen. Studien syftar till att undersöka hur en organisation inom offentlig sektor arbetar med organisationssocialisation vid nyanställningar samt vilka faktorer som förstås centrala för processen. Insikter som sedan ska generera konkreta riktlinjer för hur organisationer kan arbeta med liknande processer i framtiden. För att undersöka det har en kvalitativ forskningsmetod använts. Empirin har hämtats genom semistrukturerade intervjuer som genomförts på en organisation med personer som har insikt i socialisationsprocessen. Studien utgår från ett medarbetarperspektiv men även ett ledarperspektiv. Resultatet visar på några faktorers betydelse och inverkan i processen vid nyanställning. Faktorer utmynnar i riktlinjer som organisationer inom offentlig sektor kan använda sig utav vid en socialisationsprocess. Avslutningsvis har studien identifierat betydande faktorer, både från den nyanställdas och organisationens perspektiv. En vidare slutsats visar på att en minskad osäkerhet är en grundläggande faktor i socialisationsprocessen.