Ett påtagligt samhällsproblem idag är den rådande brist på legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom den svenska sjukvården. I takt med att befolkningen ökar och medelåldern blir allt högre blir vikten av att bibehålla verksamma legitimerade sjuksköterskor allt mer påtaglig. Att komma ut i verksamheten som nyutbildad sjuksköterska kan upplevas som en stor utmaning och första tiden i yrket kan ses som en intensiv och krävande process. För att underlätta transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska har ett introduktionsprogram utformats i syfte att vägleda och stödja de nyblivna sjuksköterskorna. Författarnas syfte med studien är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av ett kliniskt introduktionsår. Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie som utgår från Fribergs analysprocess där tio artiklar granskas och analyseras. Analysen resulterar i fyra identifierade huvudteman med tillhörande tretton subteman som tillsammans sammanfattar upplevelser av kliniskt introduktionsår som nyutexaminerad sjuksköterska. Identifierade huvudteman i arbetet är: ”Möjligheten till att få växa personligt och professionellt”, ”Att vara i rum för reflektion”, ”Att existera i en kravfylld tillvaro” samt ”Vikten av att ha kollegialt stöd inom räckhåll”. Resultatet påvisar flera fördelar med deltagandet i kliniskt introduktionsprogram men även vissa brister identifieras. Resultatet påvisar att upplevelser av krav under övergångsprocessen är återkommande hos de flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna som genomgår kliniskt introduktionsår. För att underlätta övergångsprocessen är faktorer så som en stödjande miljö, tillhörighet i personalgruppen och reflektion som verktyg viktiga komponenter. Författarna anser att vidare fördjupning kring upplevelser av ett introduktionsprogram och hur detta introduktionsprogram erfars ur ett sjuksköterskeperspektiv är av stor vikt i syfte att möta sjuksköterskans behov under det första yrkesverksamma året.

<p>This paper aims to examine how the beginning of newly examined teacher’s professional life might look like and also highlight the obstacles that might occur during the induction, the time during which the student becomes the teacher. The paper also discusses what support that is available for newly examined teachers in schools concerning the possibility to have a mentor and a period of introduction.</p><p>A qualitative method was used for this study and interviews were made with new teachers who shared their experiences from the beginning of their careers. The results from the interviews were also discussed from the points of view of the study’s theories concerning different leadership styles.</p><p>Two handbooks for new teachers, aiming to support them in their new professional role were compared. Based on the leadership styles that this paper brings up, the two books were discussed whether or not their advice is beneficial to new teachers.</p><p>New teachers experience various problems during their induction. Great responsibility combined with many tasks, loneliness as a class teacher and conflict management are a few of the areas that the new teachers find difficult. As a new teacher you have the right to have a mentor during the first year of teaching and the teacher unions are working for an establishment of a year of introduction where you will be gradually introduced to the profession. The people in the study had all had a mentor but neither got a period of introduction but they were left with full responsibility from the start. The advice given by the handbooks give new teachers guidance, but should be considered as an inspiration and not definitive solutions since every situation is unique.</p>

This paper aims to examine how the beginning of newly examined teacher’s professional life might look like and also highlight the obstacles that might occur during the induction, the time during which the student becomes the teacher. The paper also discusses what support that is available for newly examined teachers in schools concerning the possibility to have a mentor and a period of introduction. A qualitative method was used for this study and interviews were made with new teachers who shared their experiences from the beginning of their careers. The results from the interviews were also discussed from the points of view of the study’s theories concerning different leadership styles. Two handbooks for new teachers, aiming to support them in their new professional role were compared. Based on the leadership styles that this paper brings up, the two books were discussed whether or not their advice is beneficial to new teachers. New teachers experience various problems during their induction. Great responsibility combined with many tasks, loneliness as a class teacher and conflict management are a few of the areas that the new teachers find difficult. As a new teacher you have the right to have a mentor during the first year of teaching and the teacher unions are working for an establishment of a year of introduction where you will be gradually introduced to the profession. The people in the study had all had a mentor but neither got a period of introduction but they were left with full responsibility from the start. The advice given by the handbooks give new teachers guidance, but should be considered as an inspiration and not definitive solutions since every situation is unique.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare upplever sitt första år på jobbet. 1. Hur upplever idrottslärare det sociala samspelet och stödet mellan skolledning, arbetskollegor och elever? 2. Hur upplever idrottslärare den fysiska miljön i skolan samt skolan som organisation?3. Vilka förväntningar och krav ställs på nya idrottslärare? Metod Metoden som användes i denna kvalitativa studie var en semi-strukturerad intervju. I studien deltog fyra idrottslärare, som jobbat mellan ett till tre år på gymnasie- eller grundskola. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det formella stödet med mentorskap och introduktion var bristande, men att kollegorna upplevdes som stödjande av idrottslärarna. Kollegorna och eleverna var viktiga arbetsmiljöfaktorer som påverkade hur de trivdes på arbetsplatsen. Upplevelser om den fysiska miljön varierade, men idrottslärarna ansåg idrottshallarna vara bristande eller ligga långt bort ifrån skolan. De flesta idrottslärarna hade tillräckligt med material men i vissa fall kunde otillräckligt material påverka undervisningen. Planeringstid uppfattades som väldigt viktigt. Påfrestningar som hög ljudnivå, mycket röstanvändning och stora klasser gjorde att några av lärarna kände sig utmattade. De förväntningar och krav som ställdes på idrottslärarna var liknanade de krav och förväntningar som ställdes på de mer erfarna idrottslärarna. Slutsats Skollagen följs inte angående introduktionsår och mentorskap för nya lärare. Vissa ramar gör att lärarna inte kan utföra sitt jobb professionellt, angående bland annat betyg och bedömning. Det borde finnas begränsningar som ger förutsättningar för lärare att göra ett professionellt jobb, till exempel att man som lärare inte kan ha för många elever. De förväntningar som idrottslärarna har när de kommer ut stämmer ofta inte helt överens med vad de möter i verkligheten och att lärarutbildningen borde visa en bättre verklighetsbild av yrket. Det sociala stödet är väldigt viktigt för att lärarna ska lyckas, komma in i yrket och göra ett bra jobb. / Aim The aim of this study was to examine how physical education (PE) teachers experience their first year as teachers. 1. How do PE teachers experience the social interaction and support between the school administration, colleagues and pupils? 2. How do PE teachers experience the physical environment of the school and the school as an organization? 3. What are the expectations and demands on new PE teachers? Method The method used in this qualitative study was a semi-structured interview. Participants in this study were four PE teachers who had worked between one to three years in high school or elementary school. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results The formal support, mentoring and introduction were inadequate, but colleagues were perceived as supportive by the PE teachers. Colleagues and pupils were important factors that affected their positive experience of the workplace. Perceptions of the physical environment varied, but the PE teachers considered the sports halls to be inadequate or are located far away from the school. Most PE teachers had enough material, but in some cases insufficient material affected teaching. Planning time was perceived as very important. Strains such as high volume, lots of voice usage and large classes contributed to exhaustion among some of the teachers. The expectations and demands placed on new PE teachers are similar to the demands and expectations placed on experienced PE teachers. Conclusions The school law is not followed regarding the introduction year and mentoring for new teachers. Some frames do not allow the teachers to do their job professionally concerning, among other things, grades and evaluation. There should be limitations that provide opportunities for teachers to do a professional job, for example that a teacher should not have too many pupils. The expectations that teachers have when they graduate are often inconsistent with what they encounter in the real world and that teacher education should display a better picture of reality of the profession. Social support is very important for teachers to be able to be successful, to enter the profession and to do a good job.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i frågeställningar som berör handledarens yrkeskunnande. Benämningen handledare syftar i detta fall på lärare som är VFU-handledare för lärarstudenter eller mentorer för nyutexaminerade lärare. VFU och introduktionsår för nya lärare befinner sig i gränsområdet mellan utbildning och yrkespraktik. Vilka är de kritiska punkterna i handledarrollen? Är det möjligt att följa en modell och vad fungerar i verkligheten? Vilka områden och frågeställningar är relevanta för blivande handledare? Hur kan man utbilda för att kunna hantera dessa områden? Det empiriska material som ingår i denna uppsats har bland annat arbetats fram med hjälp av dialogseminariemetoden. I linje med grundsynen inom forskningsämnet Yrkeskunnande och teknologi har exempel från praktisk yrkesverksamhet, både utifrån författarens egna och blivande handledares upplevelser, fått utgöra stommen i arbetet. Utöver konkreta exempel på dilemman i koppling till handledning beskrivs forskning inom handledningsområdet. Olika perspektiv på kunskap och yrkeskunnande är ytterligare en beståndsdel i arbetet. Avslutningsvis förs ett resonemang kring de kritiska punkterna i handledarrollen och hur man kan betrakta dem i koppling till olika perspektiv på kunskap samt hur denna relation påverkar möjligheten att utbilda yrkeskunniga handledare enligt ”en modell för verkligheten”. / This essay has its basis in issues concerning supervisors’ skills. The term supervisor, in this case, refers to teachers functioning as supervisors during teacher students’ placements or as mentors during the probationary year. What is the crucial point in the role of the supervisor? Is it possible to follow a model and what works in reality? What fields of interest and which questions are relevant for future supervisors? How can you educate these individuals so the will be able to handle such issues? The empirical material that is a part of this essay is a result of the dialogue seminar. According to the basic outlook of the research subject Skill and technology examples from practice is the foundation of this work. Beyond these practical examples of dilemmas in connection to supervision research in the field of supervision is described. Different perspectives of knowledge and skill are other components in this essay. Finally, a discussion about the crucial points in the role of the supervisor is conducted. It is illustrated how different perspectives of knowledge affects the possibility to educate skilled supervisors by using “a model for reality”.