No description available.

No description available.

<p>Den här uppsatsen handlar om hur ett ishockeygymnasium kan fungera och vad elever och föräldrar tycker. Syftet med denna undersökning är att studera om verksamheten vid ett fristående gymnasium med ishockeyprogram motsvarar de förväntningar som ledare, elever och föräldrar har. Undersökningen är gjord genom intervjuer. Totalt har 17 intervjuer genomförts. Två intervjuer gjordes med personer som är ledare eller lärare, nio med elever som går utbildningen och sju föräldrar som har barn i utbildningen. Resultatet av undersökningen var positiv från eleverna, de var nöjda med sättet som skolan genomförde ishockeyutbildningen, det var framförallt den individuella träningen som de såg som mest positiv. I skolan var det arbetsrummen som sågs som det mest positiva, möjligheten att jobba självständigt på sin egen dator var det många elever tyckte var bra.</p>

Inledning:Den professionella ishockeyspelaren har ishockey som sitt jobb och befinner sig i en stark tävlingsmiljö där man hela tiden blir värderad. Om man inte presterar tillräckligt bra som ishockeyspelare kan man förlora sitt jobb. Ishockeyspelare tränar otroligt mycket fysik och teknik, men denna starkt prestationsbaserad miljö kan också innebära en mental belastning.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om mentala färdigheter i elitserien i ishockey, samt hur man inom samma fält betraktar vikten av att arbeta med mental träning. Metod: Min empiriska studie innefattar intervjuer med sex sportchefer i elitserien i ishockey. Av det insamlade materialet har tre kategorier skapats och analyserats. Resultat: Jag fann att mentala färdigheter är något man finner som väldigt viktigt för ishockeyspelare i elitserien. För att klara av den tuffa prestationsmiljön behöver man framförallt ett gott självförtroende och en bra inställning. Man måste också ha bra sociala egenskaper för att kunna fungera bra i ett lag. Klubbarna arbetar med mental träning till viss del både genom idrottspsykologer anslutna till klubben och genom ett dagligt, naturligt arbete inom organisationen. Jag fann också att mental träning är ett relativt nytt fenomen i ishockey, och att det därför finns ett visst motstånd för att utöka arbetet med det. Nyckelord: Ishockey, elitserien, idrottspsykologi, mental träning.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och synliggöra de lärsituationer som uppstår genom tränarens samspel med sin omgivning inom en ishockeyförenings praktik. Studieobjektet utgjorde en tränare i en av ishockeyföreningarna från urvalet. Forskning på ledares lärande i vardagen var sällsynt i allmänhet, men inom idrottsområdet var sådan forskning närmast obefintlig. Min studie är därmed ett bidrag till den idrottspedagogiska forskningen i synliggörandet av det vardagliga lärandet i tränarens praktik. Studiens empiri inhämtades med hjälp av en etnografiskt inspirerad metod som kombinerade skuggning med spontana samtal. En egenhändigt konstruerad analys användes som utgick ifrån två begrepp ur den teoretiska referensramen. Resultatet var att tränarens lärsituationer förekom i tre olika kategorier, vilka var samspelets arenor (exempelvis bussresorna), relationer (exempelvis hockeygymnasietränaren) och nätverk (exempelvis medarbetarna). Detta diskuteras i relation till befintlig forskning om lärande, samspel, ledarskap och tränarskap i resultatdiskussionen. Studiens resultat indikerar att det är betydelsefullt att tillvarata lärsituationerna för att optimera tränarens lärande i sin vardag. Poängtera att området fortfarande är i behov av mer forskning. Rekommendationer för framtida bruk av studien är att använda denna som ett underlag för att optimera tränarens och omgivningens vardagliga lärande. Studien skulle även kunna bidra i verksamheter utanför idrotten som har ambitionerna att tillvarata lärandet i vardagen.

Bakgrund: Insamlad data tyder på att skador inom idrott ökar stadigt. Idrottsskador med storpåverkan på individens funktion och delaktighet är vanliga. Inom ungdomsidrotten villriksidrottsförbundet att fler ledare och tränare ska få en utbildning inom skadeförebyggandeträning så att barn får träning som är anpassad efter dem. Fysioterapeuter har genom sinfysioterapivetenskapliga bas en stor kunskap inom rörelseapparaten i kombination medträning och rehabilitering som gör fysioterapeuten till en självständig profession. Preventivainsatser och individanpassad träning är ett sätt att minska antalet skador inom idrott. Medhjälp av fysioterapeutens kunskap och erfarenhet inom det berörda området kan åtgärdergenomföras. Syfte: Syftet med studien var att undersöka tillgången till fysioterapeut hosidrottsföreningar inom ishockey, fotboll och basket i Luleå kommun. Metod: En e-enkätformulerades för att svara på studiens syfte. Lagledarna rekryterades genom mail- ochdirektkontakt och fick enkäten skickad till sig. Rådatan från enkäten sammaställdes ideskriptiv analys och presenterades i tabeller, figurer och diagram. Resultat: Totalt svarade29 personer på e-enkäten, varav majoriteten inte hade tillgång till en fysioterapeut. Skälet tillatt de inte hade tillgång var antingen att de inte hade något behov av det eller att det inte fannsekonomi. I enkäten svarade större delen av lagledarna att de har ett litet till mycket stortbehov. Konklusion: Resultatet av studien visar att tillgången till fysioterapeut är låg men attefterfrågan är hög. En ökad kunskap angående fysioterapeutens roll och kompetens behöverspridas. Vidare studier behöver genomföras för att kunna skapa ett helhetsperspektiv.

No description available.

Bakgrund: Hjärnskakningar är en stor problematik inom ishockeyn och det är beräknat att det sker ungefär 160 hjärnskakningar per 1000 matchtimmar och lag. Inom ishockey är hjärnskakningar tillsammans med knä- och axelskador den vanligaste förekommande skadan. De flesta individer som råkar ut för en hjärnskakning vid idrottsutövande blir snabbt symptomfria. Men cirka 20 procent av de drabbade får långvariga och kvarvarande symptom som kan påverka individens livskvalitet och idrottsutövande. Det svenska fackförbundet, Fysioterapeuterna, rekommenderar rehabilitering och utredning av hjärna, nacke, syn, balans och neuropsykologiska faktorer efter en idrottsrelaterad hjärnskakning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur elitidrottselever på gymnasienivå med inriktning ishockey i norra Sverige upplevde rehabiliteringen från fysioterapeut efter hjärnskakning samt återgång till ishockeyn. Metod: Empirisk-holistisk kunskapsansats har använts i detta arbete och studiens designen är semistrukturerad med en intervjuguide. Totalt har tre deltagare medverkat i studien via intervjuer. Resultat: Innehållsanalysen från de genomförda intervjuerna resulterade i tre huvudkategorier, betydelsen av stöd under hela rehabiliteringsprocessen, förståelse om komplexiteten av hjärnskakningar och tankar om hjärnskakningens påverkan på framtiden, och åtta underkategorier. Dessa är framtagna genom kondensering och kodning av meningsenheterna från intervjuerna. Konklusion: Hjärnskakningar är komplexa och kräver individuellt anpassad rehabilitering. Stöd från familj och omgivning har visat sig spela en central roll i den drabbade individens rehabilitering samt återgång till idrott.

<p>Studiens främsta syfte har varit att undersöka två konstaterade fall av burnout bland svenska elittränare. Undersökningsområdet har valts med intentionen att öka omvärldens förståelse och kunskap om, vad det är som gör att en tränare drabbas av burnout. I studien har även förekomsten av burnout inom den svenska elittränarkåren i ishockey undersökts, samt deras reflektioner av sin arbetsplats. Maslach och Jacksons definition av Burnout från 1996, ligger till grund för undersökningen. Den beskriver burnout som ”ett syndrom av känslomässig utmattning, cynism och minskat personligt engagemang, vilket kan förekomma bland individer vars arbete innefattar att arbeta med andra människor”. Definitionen omfattar sedan några år även en persons relation med dennes arbete.</p><p>Två utbrända tränare intervjuades efter en framarbetad intervjumall. Frågorna i intervjumallen byggde på innehållet i den enkäten som användes vid insamling av data från elitishockeytränarna i studien. Enkäterna var sammansatta av demografiska frågor, öppna frågor och vetenskapliga mätinstrument. Intervjumallens och enkäternas uppbyggnad gav förutsättningar för jämförelse och analys av den insamlade informationen. Enkätundersökningen genomfördes under OS-uppehållet 2006. Det aktuella urvalet var 25 ishockeytränare, aktiva i Elitserien och Allsvenskan. De flesta av tränarna arbetade på heltid. Alla deltagare i studien var män.</p><p>De intervjuade tränarna upplevde det som svårt att begränsa sitt engagemang och ansvarsområde. Det blev lätt ensamt i arbetet och de hade svårt att säga ifrån i rätt tid, vilket skyldes av den skam och känsla av misslyckande som tränarna upplevde. Resultaten från Maslach Burnout Inventory (MBI) i enkäten, visade att tränarna upplevde perioden november-december som tyngre än januari-februari. Jämfört med normvärden för parametern ”Känslomässig Utmattning”, uppvisade tränarna ungefär samma resultat i november-december, men klart lägre resultat än normvärdena i januari-februari. För parametern ”Negativ Attityd” i MBI, var resultaten ungefär lika med normvärdena. Samtidigt var resultaten för parametern ”Personligt Engagemang” mycket högre än normvärdena, både för perioden november-december och januari-februari.</p><p>Tränarna som intervjuades uttryckte att, möjlighet till att prata av sig, få stöd, och speciellt att få stöd när det går dåligt, var något som skulle ha hjälpt dem att undvika att drabbas av burnout. Mentorskap föreslås som hjälpinstrument för tränare, med förhoppningen att det kan hjälpa tränare på samma sätt som aktiva idrottare hjälps och stöttas av mental träning. Saker som skulle kunna förbättras i tränarens arbetssituation berör tränarens beteende, arbetsmiljö, och hur personer omkring tränaren agerar. I framtida undersökningar föreslås att det inkluderas studier av reaktioner och reflektioner bland tränarens aktiva, för att öka möjligheten att upptäcka fall av burnout i tid.</p> / <p>The aim of this study was to examine two cases of stated burnout among Swedish elite coaches. The research area was chosen, with the intention to increase the knowledge and understanding about what makes a coach burn out. In the study, there has also been examined, what existing amount of burnout and burnout symptoms there are among Swedish elite ice hockey coaches, and what their reflections are on their workplace and how it can be improved. The base definition of burnout in this study is Maslach and Jacksons from 1996. It describes burnout as “a syndrome of Emotional exhaustion, Cynism and less personal engagement, which can be the case among individuals working with other humans”. The definition also comprises a person’s relation to his or her work, from some years back </p><p>Two burned out coaches were interviewed, with a compounded template of questions. The template was constructed from the survey, which was part of the study of the elite ice hockey coaches. The questions were of demographic, “open answered”, and scientific measurement character. The way the template was established, made it possible to examine and compare the results. The template survey was done during the time of the Olympic break in 2006 and 25 ice hockey coaches in the Swedish Elite League and Second Division participated. Most of the coaches work as full time coaches. All participants in the study were men</p><p>The Interviewed coaches revealed having trouble defining their engagement and their area of responsibility. They often felt lonely in their coach occupation, and that it was difficult to say no to things in time, because of feelings of shame and failure. The MBI results showed that coaches experienced November and December as heavier months than January and February. Compared to the MBI’s standard results for the parameter Emotional Exhaustion, the coaches scored about the same results for the November-December period, but lower for the January-February period. For the parameter Cynism, the results were about the same as the standard results, but for the parameter Personal Engagement, the coaches scored much higher than standard. That counted for both the period November-December, as for the period January-February.</p><p>To be in a position where you feel you have support and people to talk to when you need it, were things pointed out by the coaches, which they thought could help them work and feel better, and to avoid to be burned out. The contact with a person, like a mentor, is suggested to be a good helping tool for coaches, as it should be compared to the way you support athletes with mental training. Things which could be better in the coaches work situation, concerns the coaches behavior, the work environment, and how people who interact with the coaches act. For future research we suggest focusing on athletes’ reflections and reactions as result of burned out coaches’ behavior, to be able to spot burned out coaches in time.</p>

No description available.