<p>Background</p><p>Today, collaboration between actors in a supply chain is often a necessity if a business wants to remain competitive. Moreover, efficient sharing of information is vital for success in this collaboration. One way of sharing demand and inventory information between the customer and supplier in a supply chain is by utilizing vendor managed inventory, VMI. The recent focus on VMI has produced a great number of articles on this subject, however, few of them give the whole picture of the VMI relationship. The VMI literature tends to have its focal point on the large customers in a supply chain, failing to cover the effects of VMI for the small and medium-sized (SME) supplier.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this thesis is to study VMI and its effects on the small and medium-sized supplier. The thesis will look at VMI from an electronic information sharing perspective.</p><p>Realisation</p><p>The study has a qualitative approach and is based on qualitative interviews conducted with representatives from three SME suppliers and one of their largest customers. In addition, interviews were conducted with VMI experts.</p><p>Results</p><p>The study shows that the prime motive for SME suppliers to enter into a VMI partnership is the demands of the customer. The fact that the SME supplier gains competitive advantage and gets access to information when joining a VMI collaboration are further reasons. For a successful implementation, the SME supplier must know his prerequisites, understand the goal and vision of the collaboration, participate in the design phase of the collaboration, and use the VMI information efficiently. In the long run, VMI normally leads to reductions in inventory, production, transportation and administrative costs for the SME supplier. Any absence of benefits can be due to the logistical knowledge being isolated to a few individuals. The VMI collaboration must bee seen as a strategic matter and a long term investment.</p>

<p>Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation?</p><p>Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar.</p><p>Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningar</p><p>Resultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven. Inte i något fall har detta kommenterats av revisorn i revisionsberättelsen. På grund av bristen av enhetliga riktlinjer redovisas miljöinformation på varierande sätt i företagen, vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Den miljöinformation som redovisas håller generellt, med några undantag, hög kvalitet och är relevant i sin karaktär.</p> / <p>Background: During the late 20th century an interest for environmental accounting arose among the Swedish companies. Today there only exist legislated demands for companies that run businesses that require a permit, or require a report, according to the Swedish environmental Act. There is no other legislation or regulation in the field of environmental accounting. How do the listed companies in Sweden design their environmental accounting? Do they follow the law? To what extent do they use the guidelines and standards available when they put their environmental information together?</p><p>Aim: The aim of this thesis is to investigate how Swedish companies declares environmental information in their annual reports, and if any, in their environmental or sustainability reports.</p><p>Completion: A quantitative survey of annual reports from 270 Swedish listed companies.</p><p>Results: The legislated demands are scarcely followed, 69 per cent of the companies have broken against at least one of the demands. Due to the lack of uniformed guidelines, there is a remarkable difference in the information provided and therefore the comparability decreases. The environmental information provided is, in most cases, of high quality and is relevant as well.</p>

<p>Background: Due to the rapid change of conditions knowledge is becoming increasingly more importance today. Knowledge is now considered superior to technology and capital as a source of competitive advantage, however needs to be efficiently transferred and well managed to explore its full potential.</p><p>Purpose: The primary purpose of this study is to map the process of structured knowledge transfer. This is done in two phases from host organisation to expatriate and from expatriate to home organisation. Secondary the results will indicate some major influences on the knowledge transfer process.</p><p>Research method: A case study of SAAB and Denel Aviatons has been selected for this thesis. Primary information was predominantly obtained through qualitative interviews with some quantitative survey support. The case study has been conducted with people involved in the structured knowledge transfer programme.</p><p>Results: The study shows that different types of knowledge is transferred and that knowledge moves through several stages as it gets transformed from raw data to action. It also captures the methods of knowledge transfer as it moves from velocity to viscosity. It has also been discovered that although the second phase within the case study is different than the first, that ideally it should be almost identical.</p>

<p>Bakgrund: För företag som transporterar produkter internationellt blir transportkostnaderna en stor kostnadspost. Förkalkyler upprättas som ska jämföras med faktiska kostnader. Det är viktigt för företagen att kunna styra över och veta vad som orsakat avvikelser som uppkommer mellan förkalkyler och faktiska kostnader eftersom förkalkylerna ofta ligger till grund för beslut. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla och pröva en analysmetodik för att spåra orsaker till avvikelser mellan förkalkylerade och faktiska transportkostnader. Avgränsningar: Undersökningen berör endast kostnader som uppkommer i samband med transporter. Försäkringskostnader som behövs vid transporter av gods behandlas dock inte. </p><p>Genomförande: En fallstudie har utförts på Holmen Paper. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. </p><p>Resultat: Vi har funnit att det går att spåra orsaker till transportkostnadsavvikelser genom att studera hanteringen av transporter ur ett systemperspektiv. När det finns relationssvårigheter mellan delkomponenter i systemet uppkommer avvikelser mellan förkalkylerade och faktiska transportkostnader.</p>

<p>The accounting information system comprises budgeting, accounting, and costing. The accounting information system has, traditionally, constituted an integrated system where the different elements collaborate. If ABC is introduced this order is disturbed, since ABC is based on another logic which cannot easily be integrated with budget and accounting. ABC, therefore, is usually used parallely to the conventional costing method. There are, however, companies that have taken its ABC one step further by letting it replace the old costing model and integrate it with the accounting information system. Our purpose is to describe how a well-integrated ABC has been designed and analyse its general possibilities to create an integrated ABC and accounting information system. In order to fulfil this purpose we have based our empirics on interviews and internal documents from our case company; a subsidiary to Volvo. In the case we have studied, a high degree of integration has been achieved through a partial adaptation of ABC as well as the remaining components of the accounting information system. The account of overhead revenues has changed from focusing on hours to register based on articles produced. The budget, at a whole, continues unchanged, but some rationalisations in the budget process have been a positive consequence of the adoption of ABC. ABC has been adapted by letting the accounts plan and the cost pool structure remain unchanged and no division based on activities has been realised. The procedure of the studied case can be applicable to other constructing enterprises facing the decision to adopt or integrate ABC to its accounting information system.</p>

<p>Bakgrund: I och med att företag arbetar i nätverk skapas beroendeförhållande som kräver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning är tillgången till och skapandet av information. Det har inte genomförts någon större mängd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen används. </p><p>Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nära samarbete. Vi har använt oss av intervjuer som datainsamlingsform. </p><p>Resultat: Den ekonomiska information som byts mellan företag i närmare samarbetsrelationer utgörs främst av priser, detaljerade kostnader och prognoser. De främsta användningsområdena för informationen är prissättning, budgetarbete och kostnadskontroll.</p>

<p>Since the disintegration of the Soviet Union all conditions and principles for doing business in the area have changed. The shift from a planned economy to a market economy is connected with rapid and basic changes in political, social, economic and technological conditions. The Baltic countries Estonia, Latvia andLithuania are going through a gradual transition and the decrease of central economic power leads to the liquidation of state monopolies. The markets of the Baltic is giving great opportunities for Western European companies since the Baltic is a good springboard to the more Eastern European markets, which consists of over 400 million possible customers.The Baltic countries is not a homogeny group, they have different language, culture and history. Western European companies need to be aware of this facts if they are going to become successful with their establishments. The Western European companies choose different entry modes in order to fulfil their international ambitions. The entry mode signals to host governments and to competitors the companies ambitions in the hostcountry. For the majority of companies the most significant international marketing decision they are likely to take is therefore how they should enter new markets. The purpose of the study is to explain how foreign companies strategies theoretically match the Baltic countries strengths and weaknesses and what kind of entry modes provides a good match between the investor´s strategy and the local attractiveness.</p>

<p>Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter.</p>

<p>Bakgrund: Under 90-talet har stark kritik riktats mot budgeten som styrinstrument. Kritiken gäller bland annat att budgeten inte kan hantera en föränderlig omvärld och det finns de som anser att den därför bör avskaffas helt. Kritiken står dock inte oemotsagd då vissa anser att det inte är budgeten som sådan som är problemet utan istället sättet som den används på. </p><p>Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att beskriva och förklara budgetens utbredning och dess roll i ekonomistyrningen samt beskriva hur budgetprocessen går till. Vi har även för avsikt att beskriva hur styrning sker i företag som ej använder budget. </p><p>Avgränsningar: Undersökningen omfattar endast svenska verkstadsföretag med minst 50 anställda och bland dessa företag har vi gjort ett urval. I undersökningen riktar vi oss till controller/ekonomiansvarig i företagen. Vi får därmed ingen bild av hur budgetering uppfattas längre ned i organisationen. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in genom en postenkät som skickats till 405 svenska verkstadsföretag. Materialet har sammanställts och statistiska analyser har sedan genomförts. </p><p>Resultat: Vi har funnit att en klar majoritet av företagen använder sig av budget och det är inte många som planerar att avskaffa den. De flesta företagen har istället valt att komplettera budgeten med prognoser och andra styrningsmodeller. Budgetens viktigaste syften är kontroll, planering och resursfördelning och dess roll i ekonomistyrningen är främst att upprätthålla den inre effektiviteten. De budgetlösa företagen använder sig främst av prognoser, både kort- och långsiktiga, men även av styrningsmodeller såsom Balanced scorecard och benchmarking.</p>

<p>Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen. </p><p>Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram. Dessa företag har sedan studerats på ett fallstudieliknande sätt, via intervjuer. Materialet har sammanställts och legat till grund för analysen. </p><p>Resultat: Vi anser att debatten om att BSC skulle kunna ersätta budgeten är överdriven, då de båda systemen i grunden är så olika. BSC är mera av ett prioriteringsinstrument medan budgeten bistår med de finansiella ramarna. Det viktiga blir istället att användande företag inser vilka roller som bäst spelas av resp. system, vilket vi också ger ett förslag på.</p>