BakgrundI bakgrunden beskrivs genus och jämställdhet utifrån ett historiskt perspektiv samt genom aktuell forskning. Även internationell forskning tas upp. Begrepp som är aktuella för studiens område lyfts fram och beskrivs. De normer som finns i samhället kring kvinnligt och manligt presenteras. Miljö, material och barnlitteratur diskuteras utifrån ett genusperspektiv. Kompensatorisk pedagogik, könsschablonsdiket och könsblindhetsdiket lyfts fram. Förskolans samarbete med vårdnadshavare belyses ur ett jämställdhetsperspektiv.SyfteVårt syfte är att ta reda på hur pedagoger i förskolan talar om och resonerar kring genus och jämställdhet.Frågeställning:Hur blir pedagogernas resonemang synliga när de talar om genus och jämställdhet?Hur synliggörs olika språkdiskurser i pedagogernas tal?MetodStudien grundar sig i en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet är tio stycken verksamma pedagoger inom förskolan.ResultatResultatet presenteras utifrån en genusanalys samt en diskursanalys. Resultatet visar på olika sätt att tala och resonera kring genus och jämställdhet. Pedagogers språkbruk synliggörs med fokus på pronomenanvändning. / Program: Lärarutbildningen

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på individen och inte språket som pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse. / In this interview study I have used qualitative interviews to find out how educators in preschool reason about gender, gender roles and gender neutral words in preschool. The interviews are based on issues concerning awareness about language as a shaping factor of gender, how and what educators do to counteract traditional gender roles, and the use of gender neutral words in preschool. The result show that the educators look at children as individuals rather than as carriers of gender, and that the focus can be on a specific child's interest. It it also the individual focus not the language that the educators talk about when it comes to breaking the gender roles in preschool. When talking about gender neutral words they diskuss words that work just as well for both for girls and boys, the swedish gender neutral word “hen” is also mentioned. But in order for gender neutral words to work and be used by the educators in preschools they need more knowledge, it is ultimately the educators who must explain its meaning of it to both children and guardians.