I det här självständiga arbetet har jag fördjupat mig i improvisationens värld, närmare bestämt dess betydelse i pianokonsertens sammanhang utifrån främst en wienklassicistisk kontext. Med stöd från litteraturen och genom egna observationer har jag fått en förståelse för hur man kan förhålla sig till och applicera egna improvisatoriska uttryck till kadenser vars tillhörande musik är över tvåhundra år gammal. Genom att metodisk använda mig av loggboksföring, ljudinspelning och konserttillfällen har jag bearbetat och reflekterat mig till vissa slutsatser. Undersökningen visar bland annat formens och strukturens direkta betydelse och påverkan av improvisationen och hur det många gånger kan leda till att improvisationen i sig blir friare. Den har också påvisat hur man som nutida musiker kan förhålla sig till dåtida stilistiska drag utifrån sitt eget artisteri. Även improvisationens komplexitet bearbetas och i synnerhet dess förhållning till komposition. Tack vare detta arbete har jag fått en större förståelse för improvisationens roll och funktion i den wienklassicistiska pianokonserten och vilka friheter och begränsningar man kan förhålla sig till.

Rapporten presenterar det examensarbetet som har gått ut på att undersöka möjligheterna att konstruera en sensor som mäter kadens med hjälp av en accelerometer. Implementation av kadensprofilen till ANT+ har gjorts för att möjliggöra synkronisering mellan en sportklocka och sensorn. Kadens är hur fort cyklisten trampar med pedalerna mätt i enheten Varv per minut vanligt förkortat RPM från engelskans Revolutions Per Minute. Hur fort en cyklist trampar påverkar kroppen på många olika sätt och ofta vill cyklisten veta vad aktuell kadens är för att optimera sin prestation. Den undersökta principen att använda en accelerometer för att mäta kadens syftar till att en eventuell prototyp skulle vara lämplig till inomhuscykling även kallad spinning. På en vanlig traditionell cykel har man oftast två hårdvarudelar för att mäta kadens, en monterad på pedalarmen och den andra på cykelramen. Cykelramen på en spinningcykel skiljer sig så pass mot en vanlig cykel att hårdvarudelen som ska sitta på cykelramen inte kan monteras med samma lätthet. Med en accelerometer behövs bara en hårdvarudel som lätt kan monteras på pedalarmen på cykeln. Programutvecklingen har skett med ett Arduino Uno  som består av en ATmega328 mikrokontroller från Atmel. Sensorenheten som mäter kadensen består av Arduino Uno, accelerometern LSM303DLHC från STMicroelectronics och ANT-chippet nRF24AP2 från Nordic Semiconductor. Huvudenheten har bestått av en persondator som har agerat mottagare med programmet ANT+ Simulator. Det utvecklade programmet på mikrokontrollen upptäcker när det sker ett pedalvarv och skickar den totala varvtiden tillsammans med antal pedalvarv som totalt inträffat till nRF24AP2 vidare till huvudenheten. Kadensprofilen är den som räknar ut vad aktuell kadens är. Avslutningsvis presenteras ett minimumkrav av hårdvaran och ett förslag av en energisnål mikrokontroller för en eventuell prototyp.

Inledning: Löpning är en effektiv träningsform som blir alltmer populär, tyvärr är skaderisken relativ hög med en incidens på 37% per år. Låg stegfrekvens samt en hög vertical ground reaction force, vGRF, vilket betyder den vertikala kraften kroppen utsätts för i fotisättningen är associerad med en ökad skaderisk. Löpstegskorrigering används idag som en behandlingsintervention vid löprelaterade skador och det råder idag konsensus i forskningen om att olika typer av muntliga instruktioner är ett effektivt sätt att korrigera löpteknik för att minska skaderisken. Syfte: Syftet med studien var att undersöka två olika instruktioner för löpstegskorrigering hos unga kvinnor. Metod: Sex kvinnliga löpare fick springa på löpband med kraftmätningssulor på sig och erhålla de två olika instruktionerna “Spring tyst” samt “Sträck på dig och försök att inte böja i höften” där kadens och kraftisättning jämfördes mellan de båda instruktionerna. Resultat: Resultatet visade inte på någon förändring gällande kadens för någon av instruktionerna. Gällande kraftimpuls sågs en ökning av kraft vid instruktionen “Sträck på dig och försök att inte böja i höften” och en marginell minskning i kraftimpuls vid instruktionen “Spring tyst”. Konklusion: Ingen av instruktionerna visade sig vara effektiva för att minska vGRF eller öka kadens. Den minskning som sågs i vGRF med instruktionen ”Spring tyst” är för liten för att dra någon slutsats från och mer forskning krävs därför på området. Med förslag på justeringar skulle studieupplägget från denna pilotstudie kunna fungera för en fullskalig studie.

I denna undersökning, om begrepp inom ljuddesign som kan bidra till ett dynamiskt narrativ, ser vi kadenser som en möjlig metod att arbeta utifrån. Med tanke på hur man arbetar med ljud och musik i ljudmotorer till spel kan vi konstatera att kadenser kan vara passande för förmedling av narrativ. Det kräver dock att man förstår kontexten, där kadenserna förekommer. Vi har kommit fram till ett sätt att förklara ljuddesign genom en samling av teorier, akustiskt timmer, dvs. hur man kan förmedla något med ljud, antingen fristående eller tillsammans med ett annat medium. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida bel canto-teknik kan vara ett verktyg för sångutveckling inom kadens och koloratursång. Arbetet görs utifrån ett antal frågeställningar där analys görs till stor del utifrån bel canto-övningarnas resultat på tre olika koloraturkadenser i en Bellini aria. Mina frågeställningar är: Kan jag med hjälp av bel canto-teknik få mer egaliserad och övertonsrik röstklang? Hur påverkas intoneringen i kadenserna med hjälp av bel canto? Hur påverkar bel canto-övningarna balansen i avspänning-anspänning? För att kunna svara på dessa frågor kommer ett antal frågeställningar ligga till grund för mina reflektioner. Frågorna är: Hur känns det att göra dessa övningar? Hur känns det att sjunga kadenserna i arian? Kan jag lättare stanna i samma klangliga rum med god placering? Att undersöka om bel canto-övningar fungerar som ett bra verktyg för att arbeta med för koloraturer och kadenser.Metoden jag använde för detta arbete är en kvalitativ metod där jag med loggbok dokumenterat varje övningspass. I loggboken beskrev jag min dagsform, hur passet gick och kändes. För att ha möjlighet att analysera detta spelas det in löpande under dessa pass. Jag använde mig även utav en musikhistorisk metod för att hitta de övningar jag valt men också för att få en större förståelse för sångteknikens historia. Slutligen gick jag igenom mitt material av undersökningen genom att lyssna och analysera resultaten av övningarna och arian utifrån min loggbok och inspelningar.Mitt resultat visar att bel canto kan användas för sångutveckling inom kadens och koloratursång men för att få ett större resultat behövs en större utredning göras då sångteknik tar tid att befästa och utveckla.