Perfluoroalkyl substances (PFASs) are global environmental contaminants and a need for monitoring levels has arisen due to their persistency and their ability to bioaccumulate. One relatively novel method of monitoring for both long and short time intervals and generating time-weighted average (TWA) concentrations is passive sampling for which no power, maintenance and supervision is required. The polar organic compound integrative sampler (POCIS) with a weak anion exchange (WAX) sorbent and the POCIS with a hydrophilic-lipophilic balance (HLB) adsorbent were calibrated for PFASs in a laboratory uptake experiment, and applied at a drinking water treatment plant (DWTP) in Stockholm, Sweden.   In the calibration study, all of the 14 studied PFASs were taken up by both passive samplers. Two and three out of the 14 studied PFASs had reached equilibrium after 28 days using POCIS WAX (PFBA and PFTeDA) and POCIS HLB (PFBA, PFPeA and PFTeDA), respectively. The sampling rate (Rs), which is the extracted water in liters per day, ranged between 0.003 and 0.10 L day-1 for the POCIS WAX and between 0.00052 and 0.13 L day-1 for the POCIS HLB. In general, Rs increased with increasing perfluorocarbon chain-length (C4 to C8) and for a perfluorocarbon chain-length longer than C8, Rs decreased with increasing perfluorocarbon chain-length (C8 to C13) for both passive samplers. FOSA had the highest Rs-value (0.10 and 0.13 L day-1) for both POCIS WAX and POCIS HLB, respectively. The POCIS WAX had a higher uptake for the short-chained PFASs PFBA (134 ng after 28 days), PFPeA (410 ng) and PFHxA (834 ng), compared to the POCIS HLB (0.5 ng, 58 ng, and 373 ng, respectively). For all other compounds, the accumulated amounts in the POCIS HLB were in the same range as in the POCIS WAX.   The application of the passive samplers at the DWTP showed that both passive samplers could detect ultra-trace (pg to ng L-1) levels of PFASs. A comparison of the TWA concentration showed that the two passive samplers had a good linear correlation (R2 = 0.63), but the TWA concentrations derived by POCIS WAX was approximately 40% higher compared to POCIS HLB. A comparison between the passive samplers and the grab samples did not show a correlation (R2 = 0.24 for POCIS WAX and R2 = 0.10 for POCIS HLB). The application also included a comparison of the removal efficiency in the conventional DWTP and a pilot plant with additional treatments steps of granulated activated carbon (GAC) and nanofiltration (NF). For the full-scale DWTP the average removal efficiency was 32% and high removal efficiency was observed for PFBA (81%). For the pilot plant, the removal efficiency was 100% for all the detected PFASs in the raw water. / Perfluoroalkylsubstanser (PFAS) har blivit uppmärksammade som globala miljöföroreningar, och ett behov av att övervaka dessa ämnens förekomst i miljön har uppkommit på grund av hög persistens i kombination med hög förmåga att bioackumulera. En relativt ny metod för tidsintegrerad provtagning är så kallad passiv provtagning. En adsorbent placeras i fält och ackumulerar PFAS från vattnet. Tillgång till elektricitet behövs inte, och behov av övervakning och underhåll är minimalt. I denna studie kalibrerades en så kallad ’polar organic compound integrative sampler’ (POCIS) för mätning av PFAS genom upptagsexperiment med två olika adsorbenter: en svag anjons adsorbent (WAX) och en hydrofil-lipofil balanserad adsorbent (HLB). Metodiken tillämpades sedan på vatten från ett dricksvattenverk i Stockholm, Sverige.   Upptagsexperimenten utfördes med 14 PFAS och samtliga togs upp av båda adsorbenterna. Två respektive tre av de studerade PFAS uppnådde jämvikt efter 28 dagar för WAX (PFBS och PFTeDA) samt HLB (PFBA, PFPeA och PFTeDA). Upptagshastigheten (Rs), det vill säga den volym som extraheras per dag, varierade mellan 0,003 och 0,1 L dag-1 för WAX och mellan 0,00052 och 0,13 L dag-1 för HLB. Generellt ökade Rs med en ökande längd på kedjan av perfluorerade kol upp till C8, för att sedan avta med ökande kedjelängd. FOSA hade det högsta Rs-värdet (0,10 och 0,13 L dag-1) för både WAX och HLB. WAX hade ett högre upptag (upp till 134, 410 och 834 ng) för PFAS med kort perfluorerad kolkedja (PFBA, PFPeA respektive PFHxA) jämfört med HLB (upp till 0,5, 58, och 373 ng). Den ackumulerade mängden för alla andra PFAS överensstämde väl mellan de båda provtagarna.   Mätning av PFAS halter i dricksvattenverket med hjälp av POCIS WAX och POCIS HLB visade att även PFAS kunde detekteras även vid miljörelevanta halter. En jämförelse mellan de båda passiva provtagarna visade på ett linjärt samband (R2 = 0,63), men där POCIS WAX hade en tendens att överskatta koncentrationen med ca 40%. En jämförelse mellan de passiva provtagarna och traditionell uppsamlingsprovtagning visade på låg överrensstämmelse (R2 = 0.24 för POCIS WAX och 0.10 för POCIS HLB). Vid tillämpningen gjordes även en beräkning för reningseffektiviteten av PFAS i dricksvattenverket och i en pilotanläggning där ytterligare rening med granulerat aktivt kol (GAC) och nanofiltration (NF) används. I dricksvattenverket var den genomsnittliga reningen 32%, med den högsta reningseffektiviteten för PFBA (81%). I pilotanläggningen var reningen 100% för alla upptäckta PFAS i råvattnet.

Avdelningen för Medicinsk teknik på Akademiska sjukhuset har uppdaterat befintliga kalibreringsprotokoll för Welch Allyn 767 som används som referensmanometer vid kalibrering av blodtrycksmätare. I protokollet ska det enligt ISO 9001 och ISO 13485 ingå att vid varje kalibreringspunkt ange mätosäkerheten.  Rutiner kring detta var inte definierade. En modell för att ta fram mätosäkerhet utformades utifrån standardiserade metoder från “Guide to the expression of uncertainty in measurement” och anpassades för att kunna användas på den medicintekniska avdelningen. En mätmetod för kalibrering togs fram och med modellen beräknades mätosäkerhet för en referensmanometer. Mätosäkerheten med definierad mätmetod blev lägre än den av Welch Allyn specificerade mätosäkerheten på ± 3 mmHg. Felfortplantning från kalibrering till blodtrycksmätning undersöktes. Mätosäkerheten ökade i varje steg, varför avdelningen bör ta fram ett protokoll för hur kalibrering genomförs, och på så sätt förbättra spårbarheten. / The department of Medical Technology at Akademiska sjukhuset has updated their current protocol for calibration for Welch Allyn 767, which serves as a reference manometer for blood pressure meters when being calibrated. According to ISO 9001 and ISO 13485, the protocol has to include a measurement uncertainty for every given point of calibration. The routines regarding this were undefined. A model for retrieving measurement uncertainty was designed using standardized methods from “Guide to the expression of uncertainty in measurement” and was customized to be used at the department of Medical Technology. A method for calibration was created and used to calculate the measurement uncertainty for the reference manometer. This measurement uncertainty was smaller than the one specified by Welch Allyn, which was ± 3 mmHg. Propagation of uncertainty from the calibration to the blood pressure measurement was investigated. The measurement uncertainty increased in every step. Therefore, the department should introduce a protocol for how a calibration is performed, and thereby improve the traceability.

Avdelningen för Medicinsk teknik på Akademiska sjukhuset har uppdaterat befintliga kalibreringsprotokoll för Welch Allyn 767 som används som referensmanometer vid kalibrering av blodtrycksmätare. I protokollet ska det enligt ISO 9001 och ISO 13485 ingå att vid varje kalibreringspunkt ange mätosäkerheten.  Rutiner kring detta var inte definierade. En modell för att ta fram mätosäkerhet utformades utifrån standardiserade metoder från “Guide to the expression of uncertainty in measurement” och anpassades för att kunna användas på den medicintekniska avdelningen. En mätmetod för kalibrering togs fram och med modellen beräknades mätosäkerhet för en referensmanometer. Mätosäkerheten med definierad mätmetod blev lägre än den av Welch Allyn specificerade mätosäkerheten på ± 3 mmHg. Felfortplantning från kalibrering till blodtrycksmätning undersöktes. Mätosäkerheten ökade i varje steg, varför avdelningen bör ta fram ett protokoll för hur kalibrering genomförs, och på så sätt förbättra spårbarheten. / The department of Medical Technology at Akademiska sjukhuset has updated their current protocol for calibration for Welch Allyn 767, which serves as a reference manometer for blood pressure meters when being calibrated. According to ISO 9001 and ISO 13485, the protocol has to include a measurement uncertainty for every given point of calibration. The routines regarding this were undefined. A model for retrieving measurement uncertainty was designed using standardized methods from “Guide to the expression of uncertainty in measurement” and was customized to be used at the department of Medical Technology. A method for calibration was created and used to calculate the measurement uncertainty for the reference manometer. This measurement uncertainty was smaller than the one specified by Welch Allyn, which was ± 3 mmHg. Propagation of uncertainty from the calibration to the blood pressure measurement was investigated. The measurement uncertainty increased in every step. Therefore, the department should introduce a protocol for how a calibration is performed, and thereby improve the traceability.

In modern digital communication, transmission and reception of information through electromagnetic signals requires digital devices that can process high data rates accurately despite being located in information heavy environments. One type of antenna receiver is the digital antenna array, which can steer its lobes electronically to increase or decrease sensitivity in specific directions. A rather recently developed system is the Wideband Digital Array Receiver, developed at Saab Surveillance in Järfälla and referred to as WiDAR. The implementations and possibilities of WiDAR are broad, but no matter its future applications, calibration is an essential feature to ensure truthful reception of data. Any type of electronic system risks errors due to hardware imperfections. The aim of this thesis is to explore and reduce these errors. Measurements with WiDAR were performed in a manner such that some of the intercepted signals were transmitted from a far away located FM and TV-mast. The data was then used to retrieve weights by calculating their relative transfer function, which were applied to calibrate all channels in the antenna array towards a chosen reference channel. These weights could then be on any accumulated set of data measured by WiDAR with hopes to compensate errors in both phase and magnitude. The results show that reducing errors this way was possible, working slightly better when calibrating phase than calibrating magnitude. If more advanced calibration is deemed necessary, further measurements could be performed to investigate where errors or variations occur by isolating different parts of the system. The calibration method used could be further developed by adding an online calibration procedure, meaning relative transfer functions are calculated in real time when performing measurements.

As the need for climatic data is increasing in times of climate change and water scarcity, remote sensing (RS) and hydrological modelling are ways to battle these problems, especially in data scarce areas. The actual evapotranspiration (ETa) is one of the key parameters when assessing the water balance and a good estimate of this parameter is thus of great importance. In this study a hydrologicalmodel was created with the Soil and Water Assessment Tool (SWAT) over the Malwathu Oya river basin, Sri Lanka, and the SWAT ETa estimates were compared to RS derived ETa from FAO’s open access database WaPOR. A sensitivity analysis and a calibration with observed streamflow data of the SWAT model was conducted with the SUFI-2 algorithm in SWAT-CUP. The calibration was satisfactory and showed the following values for the performance parameters: R2 = 0.72, Nash-Sutcliffe Efficiency, NSE = 0.69, and Percent of Bias, PBIAS = -10.4. The most sensitive parameters were CN2 (runoff curve number for moisture condition II), SOL_AWC (soil available water capacity), and ESCO (soil evaporation compensation factor). The water balance partitioning from the calibrated SWAT model showed a ratio of 0.68 between ETa and precipitation as an annual average between 2012–2020. In the comparison between SWAT ETa and WaPOR ETa the SWAT ETa showed a clear underestimation, particularly during the drier Yala growing season (May – August). However, the SWAT land use classes representing the cultivated rice fields agreed well with WaPOR while the forest and range grasses were underpredicted. To increase the performance of SWAT in estimating ETa the following was recommended: improvement of the simulation of the shallow aquifers, more accurate forest parameters, deactivation of the default dormancy period in SWAT, calibration with ETa instead of streamflow, and a higher resolution soil map together with more soil measurements. / Eftersom behovet av klimatdata ökar i tider av klimatförändringar och vattenbrist är fjärranalys (RS) och hydrologisk modellering exempel på metoder för att lösa dessa problem, särskilt i områden med brist på data. Den faktiska evapotranspirationen (ETa) är en nyckelparameter vid bedömning av vattenbalansen och en bra uppskattning av denna parameter är därför av stor betydelse. I denna studie skapades en hydrologisk modell med Soil and Water Assessment Tool (SWAT) över avrinningsområdet Malwathu Oya i Sri Lanka, och SWAT ETa -uppskattningarna jämfördes med RS-beräknad ETa från FAO:s öppna databas WaPOR. En känslighetsanalys och en kalibrering med observerade flödesdata av SWAT-modellen utfördes med SUFI-2-algoritmen i SWAT-CUP. Kalibreringen var tillfredsställande och visade följande värden för prestandaparametrarna: R2 = 0,72, Nash-Sutcliffe-Efficiency, NSE = 0,69 och Percent of Bias, PBIAS = -10,4. De mest känsliga parametrarna var CN2 (avrinningskurvtal för fukttillstånd II), SOL_AWC (jordens tillgängliga vattenkapacitet) och ESCO (kompensationsfaktor för markavdunstning). Vattenbalansfördelningen från den kalibrerade SWAT-modellen visade ett förhållande på 0,68 mellan ETa och nederbörden som ett årligt medelvärde mellan 2012–2020. I jämförelsen mellan SWAT ETa och WaPOR ETa visade SWAT ETa en tydlig underskattning, särskilt under den torrare Yala-växtsäsongen (maj – augusti). Däremot överensstämde SWAT-markanvändningsklasserna som representerade de odlade risfälten väl med WaPOR medan skog och gräsfälten var underskattade. För att öka prestandan för SWAT vid uppskattning av ETa rekommenderades följande: förbättring av simuleringen av de grunda akvifärerna, förbättrade skogsparametrar, inaktivering av den automatiska växtviloperioden i SWAT, kalibrering med ETa i stället för flöde och en jordartskarta med högre upplösning samt fler jordprover.

Provision of live streaming of video from fisheye camera is a popular business in the IT sector. Video dewarping is one of its special fields that expands rapidly. As the requirement of video quality becomes higher and higher, there is an increasing need for efficient solutions that can be utilized to process videos in attempts to gain desirable results. The problem is to determine the right combination of transmission bitrate and resolution for live streaming of the dewarped videos. The purpose of this thesis is to develop a prototype solution for dewarping video from fisheye camera and re-stream it to a client. This prototype is used for testing combinations of bitrate and resolution of the video in different scenarios. A system is devised to live stream a video from a fisheye camera, dewarp the video in a server and display the video in media players. The results reveal that the combination of bitrate 3.5 - 4.5 Mbps and resolution 720p is best suited for transmission to avoid noticeable lagging in playback. Comments of observers prove the promising use of the dewarped videos as Virtual Reality(VR) technology. / Direktsänd videoströmning från en kamera med fiskögaobjektiv är ett populärt och snabbväxande, speciellt inom vissa områden som videoförvrängning korrigering. Eftersom kravet på hög högkvalitativ video blir högre och högre, ökas också behovet av en effektiv videobearbetnings lösning för att få önskvärda resultat. Problemet är att bestämma rätt kombination av överföringsbithastighet och upplösning för direktströmning av bearbetade videon. Syftet med detta examensarbete är att utveckla en prototyplösning som korrigerar videoförvrängning från en kamera med fisköga-objektiv samt vidaresända den korrigerade videon till en klient. Denna prototyp används för att testa olika kombinationer av bithastighet och upplösning i olika scenarier. Ett prototypsystem utvecklades för att direktsända video från en kamera med fisköga-objektiv, korrigera videoförvrängningen i en server och spela upp de korrigerade video i en mediaspelare. Resultatet visar att kombinationen av bithastigheten mellan 3.5 - 4.5 Mbps och upplösningen 720p är den mest lämpliga för att undvika märkbara fördröjningar hos klienten. Den potentiella framtida användningen av den bearbetade videon inom Virtuell verklighet (VV) är lovande baserat på observatörernas kommentarer.

Passenger safety and comfort are important aspects in the process of vehicle development. The world is heading towards developing the safest possible vehicle on the road. Using vehicle motion control functions is one of the ways to enhance vehicle stability. These motion control functions need to be developed in an energy optimised way. By complementing some of the development process with virtual models, both the development time and cost could be minimised. Hence, a sustainable way of control function development could be achieved. In order to verify, validate and calibrate vehicle motion control functions, an accurate model of the virtual vehicle is required. Hence, a research question on how good the virtual model needs to be for the purpose has been addressed. This report suggests a framework in order to determine the capabilities of a virtual vehicle.In this report, a comparison study has been carried out by exciting the real car and virtual model of a Volvo XC90 with a focus of covering the six degrees of freedom (Yaw, pitch, roll, longitudinal, lateral and vertical). A semi automated framework that possesses the capability of automating the testing in a virtual platform has been established. From the test results, the virtual vehicle capabilities were determined. Further, in the second part of the report, an example use case has been considered by taking two calibration sets of Electronic stability control (ESC) system in order to verify the previously established framework.The analysis includes various levels of plant and controller complexity such as Model-in-loop, Software-in-loop and Hardware-in-loop and on two different road surfaces, low friction and high friction. From the observations, the virtual models considered correlates well for the purpose of verification and validation. However, for the purpose of calibration, the models need to be fine-tuned in the virtual platform. Furthermore, the correlation on low friction road surface could be improved by simulating the tests using an advanced tyre model. Overall, this study helps in choosing the correct complexity of various subsystems in a vehicle for the purpose of verification, validation and calibration of vehicle motion control functions. / Passagerarsäkerhet och komfort är viktiga aspekter i utvecklingen av ett fordon. Världen är på väg mot att utveckla säkraste möjliga fordon på vägen. Användning av fordonetse rörelsekontrollfunktioner är ett av sätten att förbättra fordonets stabilitet. Dessa rörelsekontrollfunktioner måste utvecklas på ett energioptimerat sätt. Genom att komplettera en del av utvecklingsprocessen med virtuella modeller kan både utvecklingstid och kostnad minimeras. Därför kan ett hållbart sätt att utveckla funktionerna för kontrollfunktioner uppnås. För att verifiera, validera och kalibrera fordonets rörelsekontrollfunktioner krävs en detaljerad modell av ett virtuellt fordon. Därför har en forskningsfråga om hur bra den virtuella modellen måste vara för ändamålet behandlats. Denna rapport föreslår ett ramverk för att bestämma funktionerna hos virtuella fordon.I denna rapport har en jämförelsestudie genomförts genom att excitera den verkliga bilen och den virtuella modellen av en Volvo XC90 med fokus på att täcka de sex frihetsgraderna (gir, nick, roll, längs, lateral, vertikal). Ett semi-automatiserat ramverk som har förmågan att automatisera testningen i en virtuell plattform har skapats. Från testresultaten bestämdes de virtuella fordonsfunktionerna. Vidare har i den andra delen av rapporten ett exempel på användningsfall beaktats genom att man tar två kalibreringsuppsättningar av ESC-system (Electronic Stability Control) för att verifiera det tidigare etablerade ramverket.Analysen innefattar olika nivåer av modell- och styrenhetskomplexitet såsom Model-in-loop, Software-in-loop och Hardware-in-loop och på två olika vägytor, låg friktion och hög friktion. Enligt observationerna är de virtuella modellerna väl korrelerade för verifiering och validering. För kalibreringen måste dock modellerna finjusteras på den virtuella plattformen. Dessutom kunde korrelationen på lågfriktionsvägytan förbättras genom att simulera testerna med hjälp av en avancerad däckmodell. Sammantaget hjälper den här studien att välja rätt komplexitet hos olika delsystem i ett fordon för verifiering, validering och kalibrering av fordonets rörelsekontrollfunktioner.

Robust detection, localization, and tracking of objects are essential for autonomous driving. Computer vision has largely driven development based on camera sensors in recent years, but 3D localization from images is still challenging. Sensors such as LiDAR or RADAR are used to compute depth; each having its own advantages and drawbacks. The main idea of the project is to be able to mix images from the camera and RADAR detections in order to estimate depths for the objects appearing in the images. Fusion strategies can be considered the solution to give a more detailed description of the environment by utilizing both the 3D localization capabilities of range sensors and the higher spatial resolution of image data. The idea is to fuse 3D detections from the RADAR onto the image plane, this requires a high level of synchronization of the sensors and projections of the RADAR data on the required image. / Robust detektering, lokalisering och spårning av objekt är avgörande för autonom körning. Datorseende har till stor del drivit utvecklingen baserad på kamerasensorer de senaste åren, men 3D-lokalisering från bilder är fortfarande utmanande. Sensorer som LiDAR eller RADAR används för att beräkna djup; var och en har sina egna fördelar och nackdelar. Huvudtanken med projektet är att kunna blanda bilder från kameran och RADAR-detektioner för att uppskatta djup för de objekt som förekommer i bilderna. Fusionsstrategier kan anses vara lösningen för att ge en mer detaljerad beskrivning av miljön med både 3D-lokaliseringsförmågan hos avståndssensorer och den högre rumsliga upplösningen av bilddata. Tanken är att smälta samman 3D-detektioner från RADAR till bildplanet, detta kräver en hög nivå av synkronisering av sensorerna och projektioner av RADAR-data på den önskade bilden.

För att kalibrera väderradarna i Sverige finns en miniräknare med program som styr kalibreringen. Deluppgiften ”Program för kalibrering” innebär att överföra dessa program till en PC. Då ingen dokumentation finns om hur kommunikationen sker mellan radar och miniräknare, är första steget att analysera och jämföra programkoden från miniräknaren med informationen från en linjelyssnare. Därefter skrivs programmen i det grafiska programmeringsspråket Agilent Vee. Programmen läser av radarns svar på signaler med olika dämpning från en signalgenerator, beräknar en radarkonstant, skapar en kalibreringstabell, samt programmerar kalibreringstabellen i radarns signalprocessor. Datorns mätvärden och beräkningar jämförs med miniräknarens, och det kan konstateras att programmen överensstämmer med varandra. Deluppgiften ”Automatiserad kontroll av dämpsteg” innebär att med en spektrumanalysator läsa av effekten på en signal med varierande dämpning från en signalgenerator. Detta görs för att kontrollera dämpstegen, då man på Saab Aerotech upptäckt problem med signalgeneratorn. Ett program skrivs för att automatiskt styra både signalgenerator och spektrumanalysator. Den avlästa effekten vid varje dämpsteg sparas och en graf med dessa värden genereras automatiskt av programmet. I grafen återfås en linjär kurva, vilket är det förväntade utseendet vid fungerande dämpsteg. För en ytterligare kontroll läses effekten av vid varje enskild dämpare. Även dessa värden ligger inom accepterade gränser, vilket innebär att problemet ligger på annat håll i signalgeneratorn, än i dämpstegen. / A calculator is used to calibrate all the weather radars in Sweden. One part of this thesis is to transfer the programs on this calculator to a PC. There is no documentation on how the calculator communicates with the radar, so the first step is to analyze and compare the code from the program with the information shown on a protocol analyzer. When the communication is known, a program is written in the language Agilent Vee. One program reads the response from the radar of a signal with different attenuation. Others calculates the radar constant, generates a calibration table and programs the table to the signal processor in the radar. By comparing the result from the programs on the PC and the corresponding results from the calculator it is verified that the programs run correctly. Saab Aerotech have found that the signal generator in not working correctly. The other part of this thesis is to automatically control the signal generator and a spectrum analyzer. The spectrum analyzer reads the power of a signal with different attenuation from the signal generator and presents the values in a graph. The curve of the graph is linear which means that there is no problem with the attenuation.

Matched frequency responses are a fundamental starting point for a variety ofimplementations for microphone arrays. In this report, two methods for frequencyresponse-calibration of a pre-assembled microphone array are presented andevaluated. This is done by extracting the deviation in frequency responses of themicrophones in relation to a selected reference microphone, using a swept sine asa stimulus signal and an inverse filter. The swept sine includes all frequencieswithin the bandwidth of human speech. This allows for a full frequency responsemeasurements from all microphones using a single recording.Using the swept sine, the deviation in frequency response between the microphonescan be obtained. This deviation represents the scaling factor that all microphonesmust be calibrated with to match the reference microphone. Applying the scalingfactors on the recorded stimulus signal shows an improvement for both implementedmethods, and where one method matches the frequency response of the microphoneswith high accuracy.Once the scaling factors of the various microphones is obtained, it can be usedto calibrate other recorded signals. This leads to an minor improvement formatching the frequency responses, as it has been shown that the differencesin frequency response between the microphones is signal-dependent and variesbetween recordings. The response differences between the microphones dependson the design of the array, speaker, room and the acoustic frequency dispersionthat occurs with sound waves. This makes it difficult to calibrate the frequencyresponses of the microphones without appropriate equipment because the responseof the microphones is noticeably affected by these other factors. Proposals to addressthese problems are discussed in the report as future work. / Matchade frekvenssvar är en grundläggande utgångspunkt för ett flertal implementationer för mikrofonarrayer. I denna rapport presenteras och utvärderas tvåmetoder för frekvenssvarskalibrering för en förmonterad mikrofonarray. Detta görsgenom att extrahera avvikelsen i frekvenssvar hos alla mikrofoner i förhållandetill en vald referensmikrofon. Frekvenssvaren tas fram med hjälp av ettsinussvep som stimulanssignal och ett inverterat filter. Sinussvepet inkluderar helafrekvensbredden för mänskligt tal och möjliggör att mikrofonernas fulla frekvenssvarkan analyseras från en enda inspelning.Med hjälp av sinussvepet kan avvikelsen i frekvenssvar mellan mikrofonerna erhållas.Denna avvikelse representerar den skalningsfaktor alla mikrofoner måste kalibrerasefter för att matcha referensmikrofonen. Genom att applicera faktorerna på deninspelade stimulussignalen ses en förbättring för båda implementerade metoderna,där en metod matchar mikrofonernas frekvenssvar med hög noggrannhet.När skalningsfaktorn för de olika mikrofonerna har erhållits kan den användas föratt kalibrera andra inspelade signaler. Detta leder till en liten förbättring i att matchafrekvenssvaren, då det har visat sig att skillnader mellan mikrofonernas frekvenssvarär signalberoende och varierar mellan inspelningar. Skillnader i frekvenssvar mellanmikrofonerna beror på ljudets utbredning i rummet, utformningen av arrayen,högtalaren och den akustiska frekvensspridningen som uppstår hos ljudvågor. Dettagör det svårt att kalibrera frekvenssvaren hos mikrofonerna utan lämplig utrustningeftersom mikrofonernas respons märkbart påverkas av dessa andra faktorer. Förslagför att kringgå dessa problem diskuteras i rapporten och tas upp som framtidaarbete.