The aim of this study was to describe how retired nurses, educated in Uppsala, and students at Uppsala University's nursing program experience the importance of vocation in education and career choice. None of the participants had experienced vocation as a reason for choosing nursing as a career. The main reason was instead a desire to work with people. They also expressed that it was a profession like any other. The retired nurses said that the education was something of an up-bringing with religious elements. The current students felt that religion was not represented in education, except when nursing theories were studied.

Sammanfattning I denna uppsats undersöks kalltankens innehåll och förekomst hos yrkesverksamma barnmorskor i Sverige. Med kalltanken menas idén att det finns ett högre syfte med valet av ett arbete. En typ av livsuppgift som utförs av delvis osjälviska incitament med en målsättning att göra gott för andra. Kalltanken, bland kvinnodominerade vårdyrken, så som sjuksköterskor och barnmorskor, har tidigare studerats i en historisk kontext och då ofta ställt i relation till yrkesgruppernas professionaliseringsprocess. Än idag är kalltanken kontroversiell och ses ofta som att den står i kontrast till förbättrade arbetsvillkor. Syftet med denna studie är att undersöka vilket innehåll barnmorskorna tillskriver kalltanken samt förekomsten av denna. Detta analyseras i ljuset av Max Webers teori om kall till arbetet, samt kompletterande begrepp om ett specifikt kvinnligt kall, från Åsa Andersson avhandling om sjuksköterskekårens professionaliseringsprocess. Kallet definierades teoretiskt till att bestå av tre beståndsdelar som sedan operationaliserades till elva påståenden som respondenterna värderade på en skalstege i en webbenkät med 260 respondenter. Då materialet analyserades med en faktoranalys och en efterföljande indexkonstruktion besvarades studiens två frågeställningar. Faktoranalysen fann tre bakomliggande faktorer, vilka tolkades representera ett sekulärt, ett kvinnligt och ett kristet kall. Dessa tre former av kall bildade varsitt summaindex varigenom respektive genomsnittspoäng tolkades representera förekomsten, vilken visade att samtliga faktorer var förekommande över skalans medelvärde hos barnmorskorna.  Nyckelord: Kallet, Kalltanken, Barnmorskor

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad – vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ”kall”, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta. De vill med upproret få betalt efter den utbildning och kompetens de besitter.

Uppsatsen är till formen en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berättelse från ett arbetspass på sjukhuset är i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses är de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot när hon använder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och är beroende av varandra. Kunskapsformerna är hämtade från Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benämndes fronesis. Texten undersöker också det för sjuksköterskan centrala begreppet omvårdnad utifrån den egna erfarenheten. Omvårdnadsbegreppet diskuteras ur ett fenomenologiskt perspektiv. Det är tolkandet, omsorgstiden, det etiska medvetandet och känslornas kunskap och dess påverkan på omvårdnaden som belyses. Undersökningen visar att det är det är det personliga engagemanget, nyfikenheten och motivationen som är den kraft som kan och lotsa sjuksköterskan genom vårdens svåra utmaningar och som kan hjälpa sjuksköterskan att stå upp för den goda omsorgen och omvårdnaden i en allt mer slimmad och pressad vårdorganisation. / This reflective scientific essay examines emergency-care nurse's professional practice. The nurse's personal experience is in focus and is portrayed in a narrative from an evening shift at the emergency hospital. The narrative serves as a foundation from where the reflective process forms it's content. The subjects explored are the different forms of knowledge that emergency-care nurse's uses when she uses her "clinical gaze" and how they interact and are interdependent. The theories of knowledge are taken from Aristotle's philosophy and great space are given to the practical knowledge and skill and practical wisdom, phronesis. The essay also examines the emergency-care nurse's central concept of nursing and caring. Nursing concept is discussed from a phenomenological perspective. The ability to interpret, the experience of time in nursing care, ethical awareness and emotional knowledge and its impact on the care are investigated. The essay shows that it is the personal commitment, curiosity and motivation, that can guide the emergency-care nurse through the challenges of everyday work and help the nurse to ensure that human dignity in nursing care stays as a main value and quality in the discipline despite increasingly lean and tight healthcare organizations.