No description available.

<p>Idag diskuteras det ofta om problematiken att glesbygden och Norrlands inland avbefolkas. En viktig förutsättning för att folket ska stanna är en fungerande arbetsmarknad. Ett gynnsamt företagsklimat skapar arbetstillfällen vilket i sin tur bromsar utflyttningen. Detta leder oss in på frågan hur företagens finansieringssituation ser ut idag? Detta arbete visar på vilket sätt företagen i Norrlands inland skaffar kapital. Det sammanställer även vilka kriterier företagen måste uppfylla för att erhålla kapital samt hur företagen gynnas eller missgynnas av att de är belägna i inlandet.</p><p>För att utreda dessa frågeställningar har sju intervjuer genomförts. Dessa riktar sig till företag, banker samt förmedlare av affärsänglar och venture-capitalföretag. Resultaten visar att förutom eget kapital är olika typer av bankkrediter vanliga finansieringsformer. Alla undersökta företag hade även använt sig av olika bidragspengar och såg detta som ett alternativ även i framtiden. Det finns inget utbrett motstånd från riskkapitalister att investera i inlandet men detta sker ändå inte i någon större utsträckning. Bland företagen kunde vi också urskilja en okunskap angående dessa investeringsmöjligheter vilket givetvis är en orsak till varför riskkapitalet sällan hamnar i inlandet.</p><p>Att kunna erbjuda säkerheter nämns som ett grundkrav för banklånen. Bankerna vill också se en väl fungerande verksamhet vilket kan bedömas på lite olika sätt. Bland annat studeras historiska data om sådan finns och affärsplanen. Vidare ser vi att entreprenören i sig är väldigt viktig och inte minst förhållandet med banken. Banktjänstemannen har bättre översikt på marknaden på en mindre ort men känner också ofta till entreprenören sedan tidigare. Samtliga investerare ser gärna att entreprenören själv satsar pengar i rörelsen, detta ger en indikation på att man själv tror på idén och är beredd att jobba hårt för den.</p><p>Vi har även sett att företagen i inlandet har speciella förutsättningar på andra punkter också. Bland fördelarna kan vi se att de har lägre kostnader för lokaler och personal men även en lägre personalomsättning. Punkter där företagen missgynnas är bland annat att utbudet av lokala banker är mindre, de har en mindre lokal marknad samt att kostnaderna för transporter är högre.</p>

Idag diskuteras det ofta om problematiken att glesbygden och Norrlands inland avbefolkas. En viktig förutsättning för att folket ska stanna är en fungerande arbetsmarknad. Ett gynnsamt företagsklimat skapar arbetstillfällen vilket i sin tur bromsar utflyttningen. Detta leder oss in på frågan hur företagens finansieringssituation ser ut idag? Detta arbete visar på vilket sätt företagen i Norrlands inland skaffar kapital. Det sammanställer även vilka kriterier företagen måste uppfylla för att erhålla kapital samt hur företagen gynnas eller missgynnas av att de är belägna i inlandet. För att utreda dessa frågeställningar har sju intervjuer genomförts. Dessa riktar sig till företag, banker samt förmedlare av affärsänglar och venture-capitalföretag. Resultaten visar att förutom eget kapital är olika typer av bankkrediter vanliga finansieringsformer. Alla undersökta företag hade även använt sig av olika bidragspengar och såg detta som ett alternativ även i framtiden. Det finns inget utbrett motstånd från riskkapitalister att investera i inlandet men detta sker ändå inte i någon större utsträckning. Bland företagen kunde vi också urskilja en okunskap angående dessa investeringsmöjligheter vilket givetvis är en orsak till varför riskkapitalet sällan hamnar i inlandet. Att kunna erbjuda säkerheter nämns som ett grundkrav för banklånen. Bankerna vill också se en väl fungerande verksamhet vilket kan bedömas på lite olika sätt. Bland annat studeras historiska data om sådan finns och affärsplanen. Vidare ser vi att entreprenören i sig är väldigt viktig och inte minst förhållandet med banken. Banktjänstemannen har bättre översikt på marknaden på en mindre ort men känner också ofta till entreprenören sedan tidigare. Samtliga investerare ser gärna att entreprenören själv satsar pengar i rörelsen, detta ger en indikation på att man själv tror på idén och är beredd att jobba hårt för den. Vi har även sett att företagen i inlandet har speciella förutsättningar på andra punkter också. Bland fördelarna kan vi se att de har lägre kostnader för lokaler och personal men även en lägre personalomsättning. Punkter där företagen missgynnas är bland annat att utbudet av lokala banker är mindre, de har en mindre lokal marknad samt att kostnaderna för transporter är högre.

Problembakgrund/frågeställning/syfte: Ju mindre ett företag är, i desto mindre utsträckning utsätts det för granskning, vilket leder till att mindre information och analyser om företagets värde finns. Vidare är små företag i högre grad utsatta för finansiella påfrestningar, då de generellt sett är mindre konkurrenskraftiga än större och mer väletablerade företag. Pecking-order teorin avser att förklara företags finansieringsbeteende och grundas på informationsasymmetri, dock tar teorin inte hänsyn till att informationsasymmetrin är högre ju mindre företaget är. Pecking-order teorin menar alltså att alla bolag, oavsett storlek, bör uppvisa samma finansieringsbeteende. Då en hög informationsasymmetri leder till större svårigheter att anskaffa vissa typer av externt kapital, borde skillnader föreligga i kapitalanskaffning mellan bolag med olika storlek. Denna studie avser därför undersöka vilka skillnader som föreligger i finansieringsbeteende mellan små, medelstora och stora bolag och därmed hur väl pecking-order teorin efterföljs, samt att utröna vilka variabler som har en inverkan på dessa skillnader. Målet är att öka förståelsen hos investerarna för pecking-order teorins innebörd, och därmed öka förståelsen för företagens finansieringsval, vilket bör leda till en mer korrekt värdering av aktien. Teori: Utgångspunkten i uppsatsen är pecking-order teorin, och då teori om informationsasymmetri och signalering ligger till grund för denna, redogörs även dessa. Uppsatsen tar även upp finansiell flexibilitet och finansieringsteori. Metod: Studien är genomförd utifrån kvantitativ metod. Nasdaq OMX Stockholm utgör populationen och urvalet består av 19 små, 22 medelstora och 19 stora företag där årsredovisningsdata under perioden 2003-2007 ligger till grund. Statistiska tester har genomförts för att utröna vilka variabler som kan ha en inverkan på eventuella skillnader. Empiri/Analys/Slutsats: Empirin visar att skillnader föreligger mellan bolagsgrupperna och att pecking-order teorin överlag har en låg förklaringsgrad. Skillnaderna ligger i huruvida externt kapital anskaffats och i vilken ordning denna anskaffning skett. Pecking-order teorins förklaringsgrad ökar med bolagens storlek, men generellt sett är denna relativt låg. Utifrån detta konkluderar författarna att pecking-order teorin inte förklarar företagens finansieringsbeteende.

Den svenska aktiemarknaden har på senare år sett en ökning av antalet företrädesemissioner. Tidigare forskning kring marknadens mottagande av nyemissioner indikerar en negativ aktieprisutveckling. Teorierna bakom denna reaktion tenderar baseras på informations-asymmetri eller kapitalstruktur, men bolagens bakomliggande motiv negligeras ofta. Forskningsområdet är välstuderat ur ett internationellt perspektiv, men få studier har genomförts på den svenska marknaden. Denna studie undersöker företrädesemissioners generella aktiepriseffekter, men utvärderar även emissionernas bakomliggande motiv, vilka kategoriseras som antingen defensiva eller offensiva. Med syfte att undersöka företrädesemissioners aktiekurspåverkan på den svenska marknaden, både vid annonseringstillfället och det efterföljande året, utformas en eventstudie. Eventstudien består av 107 företrädesemissioner annonserade av företag på Nasdaq OMXS samt First North mellan 2006–2014 och undersöker abnormal avkastning. Resultatet visar att bolag som genomför företrädesemissioner generellt genererar abnormal negativ aktieavkastning ett år efterföljande annonsering och att reaktionen är starkare för mindre bolag. På kort sikt kan ingen signifikant abnormal aktiereaktion uppmätas, ingen skillnad i abnormal aktieavkastning kan heller fastställas mellan defensiva och offensiva emissionsmotiv.

<p>Bakgrund: Den senaste tiden har sjöfartsnäringen upplevt en positiv utveckling som lett till att viljan att expandera för existerande rederier såväl som intresset för nystarter har ökat. Efterfrågan på kapital i branschen har varit stor, något som redan ursprungligen utgör ett problem då branschen är mycket kapitalintensiv och även de små investeringarna värdemässigt är stora. </p><p>Syfte: Studiens syfte är att visa på möjligheter och problem gällande kapitalanskaffning för små och medelstora svenska rederier, både ur rederiernas och finansiärernas synvinkel. Genom att göra problematiken mer allmän och lyfta fram påverkansfaktorer skapar undersökningen ett underlag för en ökad förståelse för branschens karaktäristik. </p><p>Genomförande: Studien är baserad på nio personliga intervjuer med representanter från både redarnas och finansiärernas sida. </p><p>Resultat: Studien visar att den vanligaste finansieringsformen i branschen är lånefinansiering som faller inom ramen för projektfinansiering där både kassaflödet och tillgången räknas in. Förutom de påverkansfaktorer som är orienterade mot ekonomisk teori väger även ett antal mjukare faktorer in i ett rederis möjligheter till kapitalanskaffning. Till dessa räknas främst olika inställning hos redare och finansiär i förhållande till risk, ägande och det egna kapitalet.</p>

Bakgrund: Den senaste tiden har sjöfartsnäringen upplevt en positiv utveckling som lett till att viljan att expandera för existerande rederier såväl som intresset för nystarter har ökat. Efterfrågan på kapital i branschen har varit stor, något som redan ursprungligen utgör ett problem då branschen är mycket kapitalintensiv och även de små investeringarna värdemässigt är stora. Syfte: Studiens syfte är att visa på möjligheter och problem gällande kapitalanskaffning för små och medelstora svenska rederier, både ur rederiernas och finansiärernas synvinkel. Genom att göra problematiken mer allmän och lyfta fram påverkansfaktorer skapar undersökningen ett underlag för en ökad förståelse för branschens karaktäristik. Genomförande: Studien är baserad på nio personliga intervjuer med representanter från både redarnas och finansiärernas sida. Resultat: Studien visar att den vanligaste finansieringsformen i branschen är lånefinansiering som faller inom ramen för projektfinansiering där både kassaflödet och tillgången räknas in. Förutom de påverkansfaktorer som är orienterade mot ekonomisk teori väger även ett antal mjukare faktorer in i ett rederis möjligheter till kapitalanskaffning. Till dessa räknas främst olika inställning hos redare och finansiär i förhållande till risk, ägande och det egna kapitalet.

Den finansiella sektorn i länderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillämpade för banker ända sedan 1988, och blev då uppkallat Basel I. Detta beror till stor del på konsekvenserna från de finansiella kriser som samhället erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande från banker har lett till att hela världsekonomin satts i turbulens. Vid kommande årsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga länder som tillhör G-20 där bland annat Sverige ingår. I denna uppsats har vi därför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges banker är att möta det kommande regelverket, då med fokus på deras kapitalanskaffning. Eftersom regelverket berör samtliga svenska banker har vi valt att göra en specifik jämförelse mellan en mindre svensk bank, Swedbank Sjuhärad, och de fyra storbankerna2 grupperade som ett gemensamt kluster. Vi har valt att intervjua två respondenter från Swedbank Sjuhärad samt en respondent från FI där den sistnämnda försökt ge en samlad bild över storbankernas förhållande till regelverket. Därutöver har insamlandet av empiri skett genom flertalet rapporter och bankernas årsredovisningar. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och en abduktiv ansats har använts.Vår forskningsfråga är: Hur påverkas en mindre banks kapitalanskaffning på grund av Basel III i förhållande till de fyra storbankerna? Syftet med studien är att undersöka om en mindre banks kapitalanskaffning påverkas annorlunda på grund av Basel III i förhållande till de fyra storbankerna. I sådana fall vill vi ta reda på vilka eventuella kostnader detta innebär.Vi anser att den främsta skillnaden mellan Swedbank Sjuhärad och de fyra storbankerna är att storbankerna i dagsläget har en mer diversifierad kapitalstruktur och investerarbild. Vi är av uppfattningen att denna skillnad successivt kommer minska över tid eftersom Swedbank Sjuhärad i allt högre grad tvingas efterlikna storbankerna i takt med implementeringen av Basel III. Vi anser att detta i sin tur kommer innebära ökade kostnader för Swedbank Sjuhärad då de till viss del tvingas gå ifrån sitt billigaste finansieringssätt vilket är inlåning på konto. Vidare är de operativa på en mindre marknad, genomför förhållandevis små emissioner och har inte lika igenkännande profil mot potentiella investerare. Enligt bankens egen uppfattning går stabilitet före lönsamhet på kort sikt. Detta är något som vi anser kan gynna Swedbank Sjuhärad framöver då det signaleras som ett vinnande koncept både från myndigheter och från samhället i stort. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Bakgrund och problem</p><p>Aktiekapitalets nivå har sedan dess införande slitits mellan att uppfylla de funktioner som myndigheterna ämnar uppnå med ett kapitalkrav och att nivån inte ska utgöra ett ekonomiskt hinder för de entreprenörer som önskar använda aktiebolagsformen. Den ekonomiska utvecklingen, där större fokus har hamnat på småföretagande och entreprenörskap, har inneburit att funktionerna av aktiekapitalet har kommit att ifrågasättas. I dagsläget förs en debatt om huruvida kapitalkravet innebär ett hinder för nyetableringen av aktiebolag i Sverige. Detta resulterade i att regeringen år 2007 tillsatte en utredning för att undersöka möjligheten att sänka kapitalkravet. Myndigheternas syn på aktiekapitalets funktioner har inte ändrats under de senaste 35 åren, men hur uppfattar dagens moderna företagare, entreprenören, dessa funktioner? Frånvaron av entreprenörernas tankar i debatten gör att mycket lite kan sägas om hur väl dagens aktiekapital uppfyller sina tilltänkta funktioner.</p><p>Forskningsfråga</p><p>Stämmer entreprenörernas bild av aktiekapitalets funktioner överens med myndigheternas syn på dess funktioner?</p><p>Syfte</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörerna, utifrån deras egna verksamheter, har uppfattat myndigheternas tilltänkta funktioner med aktiekapitalet vid dagens nivå på kapitalkravet. Som bisyfte ämna författarna även undersöka om den föreslagna sänkningen av kapitalkravet ligger i linje med entreprenörernas syn på aktiekapitalets funktioner.</p><p>Metod</p><p>Studiens ansats är kvalitativ med ett deduktivt angreppssätt där en komparativ design har använts. Urvalet av respondenter har bestått av åtta stycken entreprenörer verksamma i konsultbranschen, med anknytning till Teknikbyn Science Park Västerås. Dataunderlaget har samlats in genom personliga semistrukturerade intervjuer.</p><p>Slutsatser</p><p>Utifrån undersökningen i denna uppsats kan författarna dra slutsatsen att det både finns en enighet och en skillnad i myndigheternas och entreprenörernas syn på aktiekapitalets funktioner vid dagens nivå på kapitalkravet. Utifrån studien kan slutsatsen dras att myndigheternas huvudargument, i dagsläget, för att behålla kapitalkravet är dess funktion som seriositetsspärr. Förslaget om en sänkning av kapitalkravet inte ligger i linje med entreprenörernas syn på denna funktion. Övriga argument för ett kapitalkrav uppfattas i dagsläget som antingen omoderna eller bristfälliga av de medverkande entreprenörerna vilket medför att en sänkning av aktiekapitalet inte skulle påverka några av dessa funktioner.</p>

Bakgrund och problem Aktiekapitalets nivå har sedan dess införande slitits mellan att uppfylla de funktioner som myndigheterna ämnar uppnå med ett kapitalkrav och att nivån inte ska utgöra ett ekonomiskt hinder för de entreprenörer som önskar använda aktiebolagsformen. Den ekonomiska utvecklingen, där större fokus har hamnat på småföretagande och entreprenörskap, har inneburit att funktionerna av aktiekapitalet har kommit att ifrågasättas. I dagsläget förs en debatt om huruvida kapitalkravet innebär ett hinder för nyetableringen av aktiebolag i Sverige. Detta resulterade i att regeringen år 2007 tillsatte en utredning för att undersöka möjligheten att sänka kapitalkravet. Myndigheternas syn på aktiekapitalets funktioner har inte ändrats under de senaste 35 åren, men hur uppfattar dagens moderna företagare, entreprenören, dessa funktioner? Frånvaron av entreprenörernas tankar i debatten gör att mycket lite kan sägas om hur väl dagens aktiekapital uppfyller sina tilltänkta funktioner. Forskningsfråga Stämmer entreprenörernas bild av aktiekapitalets funktioner överens med myndigheternas syn på dess funktioner? Syfte Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörerna, utifrån deras egna verksamheter, har uppfattat myndigheternas tilltänkta funktioner med aktiekapitalet vid dagens nivå på kapitalkravet. Som bisyfte ämna författarna även undersöka om den föreslagna sänkningen av kapitalkravet ligger i linje med entreprenörernas syn på aktiekapitalets funktioner. Metod Studiens ansats är kvalitativ med ett deduktivt angreppssätt där en komparativ design har använts. Urvalet av respondenter har bestått av åtta stycken entreprenörer verksamma i konsultbranschen, med anknytning till Teknikbyn Science Park Västerås. Dataunderlaget har samlats in genom personliga semistrukturerade intervjuer. Slutsatser Utifrån undersökningen i denna uppsats kan författarna dra slutsatsen att det både finns en enighet och en skillnad i myndigheternas och entreprenörernas syn på aktiekapitalets funktioner vid dagens nivå på kapitalkravet. Utifrån studien kan slutsatsen dras att myndigheternas huvudargument, i dagsläget, för att behålla kapitalkravet är dess funktion som seriositetsspärr. Förslaget om en sänkning av kapitalkravet inte ligger i linje med entreprenörernas syn på denna funktion. Övriga argument för ett kapitalkrav uppfattas i dagsläget som antingen omoderna eller bristfälliga av de medverkande entreprenörerna vilket medför att en sänkning av aktiekapitalet inte skulle påverka några av dessa funktioner.