No description available.

Svenska institutionella kapitalförvaltare i form av livförsäkrings- och pensionsbolag förvaltar stora kapital under lång tid. De investerar i de flesta normala tillgångsslag så som aktier, räntebärande papper och fastigheter. Med tanke på långsiktigheten och storleken på det förvaltade kapitalet är investeringarna oftast väldiversifierade och inte speciellt opportunistiska. Den stora kapitalmassan är generellt passivt förvaltad och indexnära. Strategierna är i all väsentlighet lika bland företagen med undantag för fastighetsinvesteringar och då i synnerhet geografisk diversifiering av dessa. Bland de största svenska institutionella kapitalförvaltarna finns både de som inte alls diversifierar fastighetsinvesteringar geografisk, till de som ytterst medvetet gör de och alla varianter där mellan. Uppsatsen syfte är att ta reda på varför det skiljer sig åt när det kommer till just geografisk diversifiering av fastighetsinvesteringar. Efter en grundlig litteraturstudie kan vi konstatera att teoretisk konsensus menar att en kapitalförvaltare med en geografiskt diversifierad, blandad tillgångsportfölj gör rätt i att även geografiskt diversifiera sitt fastighetsinnehav. Dessutom är det bättre att göra så via direkt ägande än via indirekt ägande genom fastighetsfonder och dylikt. Vi har intervjuat fem av de största svenska kapitalförvaltarna som vi anser är representativa för de olika strategierna. Utifrån dessa drar vi som slutsats att den huvudsakliga anledningen att det skiljer sig mellan kapitalförvaltarna är att en geografisk diversifiering av fastighetsinnehavet inte medför en tillräckligt signifikant fördel för att vara värd att ta sig över den förhållandevis höga tröskel som en sådan strategiändring kräver. Fördelen är dock inte obefintlig och av den anledningen väljer ändå några att ta sig an uppgiften.

<p>I Sverige har vi, de senaste åren, sett en ökning av antalet förmögna personer. År 2006 fanns det ungefär 1,5 miljoner svenskar med en nettoförmögenhet på minst en miljon kronor. Ökningen av antalet välbärgade personer öppnar vägen för Private Banking – en banktjänst med kapitalförvaltning och rådgivning riktad mot förmögna privatpersoner, företag och stiftelser. Storbankerna är idag de största Private Banking aktörerna i Sverige, sett till antalet kunder. Det finns dock ett antal finansbolag och nätbanker som också vill ta del av denna växande bransch. För att möta denna ökande konkurrens gäller det för storbankerna att utveckla banktjänsten ytterligare och satsa mer på sina konkurrensfördelar. För att kunna leverera en trimmad Private Banking tjänst måste bankerna ha väletablerade rutiner kring hur kunder skall profileras och hur förvaltningen och rådgivningen, baserat på kundprofilen, skall utformas. Utifrån detta resonemang ställer vi oss följande problemformulering:</p><p>Hur profilerar storbankerna sina Private Banking kunder och hur kan de, utifrån profilen, sätta samman en optimal banktjänst av kapitalförvaltning och rådgivning?</p><p>Uppsatsens syfte är att utifrån en inblick av de svenska storbankernas tillvägagångssätt då dessa profilerar sina Private Banking kunder, utreda hur dessa ställer samman en optimal Private Banking tjänst av kapitalförvaltning och rådgivning. Vi vill också ta reda på vad bankerna tror om dagens och framtidens Private Banking marknad.</p><p>Genom vår tolkning och förståelse av problemområdet vill vi frambringa ny insikt kring ett idag relativt outforskat område. Uppsatsens teoretiska referensram består av teorier, främst hämtade ut vetenskapliga artiklar, som är relaterade till kapitalförvaltning och privatekonomisk rådgivning. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts, en intervju hos varje storbank. Respondenterna arbetar med kundprofilering, kapitalförvaltning och rådgivning vid bankernas Private Banking avdelningar. De insikter i problemområdet som vi kommit fram till är följande:</p><p>Vid kundprofilering gäller det först att sammanställa kundens balans- och resultaträkning. Det är också viktigt att beakta kundens familjesituation vad gäller familjens likviditetsbehov, pensionssparande, försäkringar, m.m. Vidare behöver banken också ta hänsyn till kundens riskprofil, placeringshorisont och monetära värderingar. Då banken är väl förtrogen med kundens profil kan de förbereda kapitalförvaltning och rådgivning. Det är kundens tid, intresse och kunskap som avgör om denne sköter förvaltningen på egen hand (rådgivande förvaltning) eller om denne överlåter all skötsel åt banken (diskretionär förvaltning). Det är kundens unika situation och egna önskemål som avgör vilken typ av rådgivning som är mest lämplig. Det mest väsentliga är att rådgivningen är användbar i sammanhanget och att kunden har fullt förtroende för rådgivaren. Vad gäller konkurrensen från finansbolag och nätbanker ansåg respondenterna att storbankerna har en stor konkurrensfördel mot dessa aktörer; det personliga kundmötet. Finansbolagen och nätbankerna är därför priskonkurrenter, snarare än produktkonkurrenter. I framtiden vill storbankerna stärka och förbättra Private Banking. De vill hitta nya målgrupper, stärka sina kundmöten och utveckla sina modellportföljer och finansiella produkter.</p>

I Sverige har vi, de senaste åren, sett en ökning av antalet förmögna personer. År 2006 fanns det ungefär 1,5 miljoner svenskar med en nettoförmögenhet på minst en miljon kronor. Ökningen av antalet välbärgade personer öppnar vägen för Private Banking – en banktjänst med kapitalförvaltning och rådgivning riktad mot förmögna privatpersoner, företag och stiftelser. Storbankerna är idag de största Private Banking aktörerna i Sverige, sett till antalet kunder. Det finns dock ett antal finansbolag och nätbanker som också vill ta del av denna växande bransch. För att möta denna ökande konkurrens gäller det för storbankerna att utveckla banktjänsten ytterligare och satsa mer på sina konkurrensfördelar. För att kunna leverera en trimmad Private Banking tjänst måste bankerna ha väletablerade rutiner kring hur kunder skall profileras och hur förvaltningen och rådgivningen, baserat på kundprofilen, skall utformas. Utifrån detta resonemang ställer vi oss följande problemformulering: Hur profilerar storbankerna sina Private Banking kunder och hur kan de, utifrån profilen, sätta samman en optimal banktjänst av kapitalförvaltning och rådgivning? Uppsatsens syfte är att utifrån en inblick av de svenska storbankernas tillvägagångssätt då dessa profilerar sina Private Banking kunder, utreda hur dessa ställer samman en optimal Private Banking tjänst av kapitalförvaltning och rådgivning. Vi vill också ta reda på vad bankerna tror om dagens och framtidens Private Banking marknad. Genom vår tolkning och förståelse av problemområdet vill vi frambringa ny insikt kring ett idag relativt outforskat område. Uppsatsens teoretiska referensram består av teorier, främst hämtade ut vetenskapliga artiklar, som är relaterade till kapitalförvaltning och privatekonomisk rådgivning. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts, en intervju hos varje storbank. Respondenterna arbetar med kundprofilering, kapitalförvaltning och rådgivning vid bankernas Private Banking avdelningar. De insikter i problemområdet som vi kommit fram till är följande: Vid kundprofilering gäller det först att sammanställa kundens balans- och resultaträkning. Det är också viktigt att beakta kundens familjesituation vad gäller familjens likviditetsbehov, pensionssparande, försäkringar, m.m. Vidare behöver banken också ta hänsyn till kundens riskprofil, placeringshorisont och monetära värderingar. Då banken är väl förtrogen med kundens profil kan de förbereda kapitalförvaltning och rådgivning. Det är kundens tid, intresse och kunskap som avgör om denne sköter förvaltningen på egen hand (rådgivande förvaltning) eller om denne överlåter all skötsel åt banken (diskretionär förvaltning). Det är kundens unika situation och egna önskemål som avgör vilken typ av rådgivning som är mest lämplig. Det mest väsentliga är att rådgivningen är användbar i sammanhanget och att kunden har fullt förtroende för rådgivaren. Vad gäller konkurrensen från finansbolag och nätbanker ansåg respondenterna att storbankerna har en stor konkurrensfördel mot dessa aktörer; det personliga kundmötet. Finansbolagen och nätbankerna är därför priskonkurrenter, snarare än produktkonkurrenter. I framtiden vill storbankerna stärka och förbättra Private Banking. De vill hitta nya målgrupper, stärka sina kundmöten och utveckla sina modellportföljer och finansiella produkter.

Bakgrund: Avkastningsstiftelse är en mycket speciell organisationsform vars syfte är att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att främja ett uppsatt ändamål. Kapitalförvaltningens utformning får således stor inverkan på i vilken utsträckning dessa stiftelser kan främja deras ändamål och därmed uppnå deras syften. Dessa ändamål är i majoriteten av fallen allmännyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhället. En genomgång av forskningen inom området visade att tidigare studier främst fokuserat på stiftelser som väsen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus på deras kapitalförvaltning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus på investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mål. Genomförande: Studien är en kvalitativ flerfallstudie inom vilken åtta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna. Den insamlade data analyserades sedan i relation till etablerad finansiell teori och beprövad erfarenhet med fokus på investeringsprocessen samt riskhantering. Slutsats: Undersökningen av avkastningsstiftelsernas praktiska kapitalförvaltning har visat att stiftelserna i överlag inte utformat sin kapitalförvaltning fullt ut i enlighet med teorin och den beprövade erfarenheten inom ramen för denna studie. Stiftelsers speciella situation och begränsningar anses generellt sett ej ligga till grund för detta. Möjliga skäl vilka diskuteras är misstro på modellernas funktionalitet, att förvaltarna fallit offer för psykologiska snedvridningar samt kostnadsaspekten. / Background: A Swedish grant making foundation is a very special organizational form with the purpose to manage a given amount of capital and use the capital returns to fulfill a certain purpose. The design of the portfolio management therefore has a large impact on to which extent these foundations can fulfill their purposes. The purposes are generally of benefit for the society, thus foundations play an important role as a contributor of resources to the Swedish society. In our review of previous research we found that earlier studies mainly focused on foundations as an organizational form in Sweden or on their role in philanthropy why we found it interesting to conduct a study focusing on their portfolio management. Purpose: The purpose of this study is to identify and analyze the portfolio management of Swedish grant making foundations focusing on the investment process and risk management, given constraints and set goals. Completion: This study is a qualitative multi-case study within which eight interviews were conducted with people with insight in the portfolio management of the foundations in the sample. Document studies were also conducted in order to create the frame of references of the study and as a complement to the information collected via the interviews. The collected data was then analyzed in relation to established financial theory and well-tried experience focusing on the investment process and risk management. Conclusion: The examination of the grant making foundations’ portfolio management showed that the foundations, in general, have not fully designed their portfolio management in accordance with the theoretical models and well-tried experience which are analyzed inrelation to in this study. The foundations’ special situation and restrictions are generally not found to be the basis for this. Possible reasons discussed were disbelief in the functionality of the models, the portfolio managers being victims to psychological biases and the cost issue.

Digitalization and adaptation of technology are the current and future areas for organizations to gain efficiency within. Nevertheless, in a context where digitalization is an uprising trend, this research is needed now more than ever due to the COVID 19 Pandemic in the world. Many companies are having a hard time with the complexity of the digital age, facing challenges, and searching for support. This research will aim to solve these obstacles by collaborating with company X, who currently are in a similar situation. In order to understand the reasons of managerial resistance to adapt to new digital technology, the investigation also looked at the impact of managers and how it affects the digital technology adoption in the organization. This is done by considering the specific context of asset management (AM) since AM systems substitute to part of the control that is used by managers to support operations and maintenance processes. The research was explorative in the research approach in order to delimit the study after analysing the findings. The research is conducted through a literature review and empirical data that was conducted through a pre-study and interviews with company X. Many theories from the literature and findings from the analysis of the interviews shed some light on the contingency factors influencing the adoption of digitalization in the context of AM. The empirical and theoretical findings also supported the impact that managers have towards an organization's ability to go towards a more digitalized organization. The conclusion from this research found that the factors that affect the adoption of technologies are organizational capabilities and the underlying factors of task complexity and internal capability. The second factor is the organizational culture with the underlying factors of decision-making and management by fear. And lastly, the organization's business model with the underlying factor of customer orientation. All these factors are overlapping each other, and are essential to focus on in a changing environment in order to manage a digital transformation. The conclusion that was drawn for managers' implications that are Managerial behavior and Managerial communication, and therefore stated that they have an impact. This research recommends steps for a company to leverage the identified factors that affect the ability to adapt to digitalization. These were first to go toward a digital transformation, by revising work methods. Then to construct a global IT strategy in order to strategize the internal strategies. Then in order to align the strategy and bridge the gap between business and IT, it is through a balanced scorecard. Another critical step is to involve middle managers in decision making by implementing a change management plan. Benefit management will help to engage the entire organization towards change. Lastly, all steps need to be supported with digital solutions by taking into consideration the established actions as analysing risks, creating a digital roadmap, identifying a clear process owner, following up on digital interventions, and working with customers and politicians towards an integrated AM solution. / Digitalisering och anpassning av teknik är de nuvarande och framtida områdena för organisationer att effektivisera sig med. Men i ett sammanhang där digitalisering är en uppåtgående trend behövs denna forskning nu mer än någonsin på grund av COVID 19- pandemin i världen. Många företag har det svårt med den digitala tidens komplexitet, står inför utmaningar och söker support. Denna forskning representerar det exemplet genom att samarbeta med företaget X som befinner sig i den aktuella situationen. För att förstå orsakerna till ledarens motstånd att anpassa sig till ny digital teknik såg utredningen också på effekterna av chefer och hur det påverkar antagandet av digital teknik i organisationen. Detta görs genom att beakta det specifika sammanhanget för kapitalförvaltning (AM), eftersom AM-system ersätter en del av kontrollen som används av chefer för att stödja drift och underhållsprocesser. Forskningen var förklarande i forskningsmetoden för att avgränsa studien efter att ha rat resultaten. Forskningen utförs genom en litteraturöversikt och en empirisk data som genomfördes genom en förstudie och intervjuer med företaget X. Många teorier från litteraturen och fynd från n av intressena, kastar lite ljus på beredskapsfaktorer som påverkar antagandet av digitalisering i samband med AM. De empiriska och teoretiska fynden stödde också effekterna som chefer har för en organisations förmåga att gå mot en mer digitaliserad organisation. Slutsatsen från denna forskning av de faktorer som påverkar han antagande av teknik är organisatoriska förmågor, med de underliggande faktorerna av uppgift komplexitet och intern kapacitet. Den andra faktorn är organisationskulturen med de underliggande faktorerna för beslut och förvaltning av rädsla. Och slutligen organisationens affärsmodell med den underliggande faktorn för kundorientering. Alla dessa faktorer överlappar varandra och är viktiga att fokusera på i en föränderlig miljö för att hantera en digital transformation. Slutsatsen som drogs för chefsimplikationer som är ledningsbeteende och ledningskommunikation, och bekräftade därför att de påverkar organisationen. Denna forskning rekommenderar åtgärder för ett företag för att utnyttja de identifierade faktorerna som påverkar förmågan att anpassa sig till digitaliseringen. Dessa var först för att gå mot en digital transformation genom att revidera arbetsmetoder. För att sedan konstruera en global IT-strategi för att strategisera de interna strategierna. För att anpassa strategin och överbrygga klyftan mellan affär och IT är det sedan genom ett balanserat resultatkort. Ett annat kritiskt steg är att involvera mellanledare i beslutsfattandet genom att implementera en plan för förändringshantering. Förmånshantering hjälper till att engagera hela organisationen mot förändring. Slutligen måste alla steg stöds med digitala lösningar genom att ta hänsyn till de etablerade åtgärderna som att ra risker, skapa en digital färdplan, identifiera en tydlig processägare, följa upp digitala interventioner och arbeta med kunder och politiker mot en integrerad AM-lösning.

Bakgrund: Artificiell Intelligens (AI) och maskininlärning implementeras i allt större grad på de finansiella marknaderna världen över. Syftet med implementeringen av AI inom finanssektorn innefattar bland annat kostnadsminimering, effektivisering, reducering av mänsklig bias samt ökning av intäkter för företagens verksamheter. Inom finansiell rådgivning och kapitalförvaltning finns brister gällande oberoende, kostnader, bias samt effektivisering varför det är relevant att undersöka hur dessa områden kan effektiviseras och förbättras med hjälp av AI. Vidare är det av intresse att undersöka hur människans roll kan komma att påverkas. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur kapitalförvaltning och finansiell rådgivning kan påverkas av implementeringen av AI och hur synen på AI är inom dessa två områden. Metod: Studien är utformad utifrån en kvalitativ flerfallstudiedesign. Studiens empiriska material har samlats in från respondenter i två olika urvalsgrupper: kapitalförvaltare och finansiella rådgivare. Data har insamlats genom sju semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat visar att AI har stor potential att reducera inslag av bias inom rådgivning och kapitalförvaltning. Styrkan i AI-lösningar återfinns i kombinationen av mänsklig intelligens och Artificiell Intelligens. Vidare står det klart att implementering av AI kan bidra till effektivare datahantering, kostnadshantering samt stordriftsfördelar. Implementeringen skapar möjligheter till ökad kundnytta samt en utökad kundgrupp. Vidare visar studiens resultat att AI har potential att minska intressekonflikter i form av Agency Theory. Slutligen visar studiens resultat att den framtida rådgivningen och kapitalförvaltningen sannolikt kommer ha inslag av cyborg finance, en samverkan mellan Artificiell Intelligens och mänsklig intelligens i form av hybridtjänster där de bästa egenskaperna från bådadera förenas. Nyckelord: Artificiell Intelligens, kapitalförvaltning, finansiell rådgivning, maskininlärning, djupinlärning, automatisering, psykologisk bias. / Background: Artificial Intelligence (AI) and machine learning are increasingly being implemented within the financial markets. The purpose of Artificial Iintelligence is to reduce costs, increase profits as well as efficiency and also reduce human bias. Within finacial advisory and asset management there are problems with independence, costs, bias and efficiency. Our study aims to analyse how these areas can be improved and become more efficient with AI. In addition, it is interesting to study what role the human is likely to take on as AI is increasingly being implemented. Aim: The purpose of this study is to analyse how AI can affect asset management and financial advisory, and also to study the public opinion of this transformation. Methodology:  This study has been designed by a qualitative research strategy. The empirical data derives from two different respondent groups: asset management and financial advisory. The data has been collected through seven semi-structured interviews.                                                                                                                                                  Conclusion: The result of this study indicates that AI has the potential to reduce biases within financial advisory and asset management. The strength of AI-solutions lies in the combination between Artificial Intelligence and human intelligence. Furthermore, an implementation of AI contributes to a higher efficiency when it comes to data handling, cost efficiency as well as economies of scale. This creates opportunities to reach a higher customer benefit and a wider customer group. Moreover, the study indicates that AI has the potential of reducing conflicts of interest and agency problems. Lastly, this study indicates that the future of financial advisory and asset management is likely to consist of cyborg finance. In other words, cooperation between Artificial Intelligence and human intelligence is likely to become commonplace, in the shape of hybrid services where the best attributes of humans and AI work together. Keywords: Artificial Intelligence, asset management, financial advisory, machine learning, deep learning, automation, psychological bias

Bakgrund: Hållbara och ansvarsfulla investeringar har blivit allt viktigare för investerare, utöver avkastning och risk. Universiteten har som fanbärare av god moral ett stort ansvar i att leva upp till en hög nivå av hållbarhet. Donatorer, förmånstagare, studenter, intresseorganisationer och opinionsbildare har alla olika mål och krav på kapitalförvaltningen i universitetsstiftelser. Detta driver en målkonflikt som inte har en uppenbar lösning. Syfte: Huvudsyftet med studien är att ur ett investeringsperspektiv kartlägga och analysera svenska universitetsstiftelsers syn på och hantering av målkonflikter mellan avkastning, riskhantering och interna samt externa krav om hållbara och ansvarsfulla investeringar. Ett delsyfte med studien är att ge perspektiv och förslag till riktlinjer för hur en hållbar stiftelseförvaltning kan utformas i relation till mål om avkastning och risk givet restriktioner kring vad som ur ett hållbarhetsperspektiv är tillåtna investeringar. Genomförande: Vi har genomfört tio kvalitativa intervjuer med stiftelseförvaltare och kapitalförvaltare. Som ramverk för analysen har referensramen byggts upp utifrån evidensbaserad kapitalförvaltning sammanfattad av William F. Sharpe. Det har kompletterats med beprövad erfarenhet och stiftelselagstiftning. Slutsats: Stiftelseförvaltarna uppfattar inte målkonflikten som ett stort problem och anser sig ha löst den. Samtliga tycker att hållbarhet går att förena med god avkastning. Vi har dock upptäckt brister, framförallt i synen på risk. Genom att ha ett mer kontinuerligt angreppssätt och tydligare prioritera målen samt definiera hållbarhet anser vi att en bättre lösning uppnås. / Background: SRI has grown in importance for investors, apart from risk and return. Universities do as moral leaders of society have a responsibility to reach an elevated level of sustainability. Donors, beneficiaries, students, organizations of interest and opinion formers differ in their demands and objectives for asset management in university foundations. This fuel a conflict of objectives that has no immediate solution. Purpose: The purpose of this thesis is to, from an investing perspective, map and analyse Swedish university foundations’ view upon and management of conflicts of objectives between return, risk management and internal as well as external demands for sustainable and responsible investments. A partial purpose is to give perspective and develop suggestions for guidelines for how a sustainable foundation management can be accomplished in relation to objectives for risk and return given restrictions for what is allowed investments from a sustainable perspective. Completion: We have conducted ten qualitative interviews with foundationand asset managers. The framework used to analyse our data have been built up from evidence based asset management summarized by William F. Sharpe. This has been extended with proven knowledge and legislation. Conclusion: The foundation managers do not fully interpret the conflict of objectives as a large problem and claim they have solved it. They believe sustainability and satisfying returns can be combined. We have although found a lack of risk awareness. We conclude that by having a continuous approach, prioritize the objectives and define sustainability a better solution can be reached.

The Turtle Trading Rules was a successful trend-following trading strategy for commodities in the 1980s but has lost recognition in recent days. The strategy revolved around rules for entering and exiting trades as well as position sizing for each trade. The rules was based on the fundamental aim to capture market trends while at the same time maintaining a controlled risk exposure. This thesis aims to revise the Turtle Trading Rules, here applied on major market indexes, and to examine its viability through different financial metrics. This is done by first implementing the aforementioned trading strategy to the indexes, and later by synthesizing market data through Geometric Brownian Motions. The latter primarily to examine how the strategy perform in different financial environments, what market traits favor the strategy, and to complement the previous examination without altering the core principles of the Turtle Trading Rules. The results suggest that the revised rules for major market indexes is not viable. This because of the poor return, the highest achieved 20-year return and average annual return was 25.1 % and 1.4% respectively (without taking trading fees into account). Furthermore, the strategy applied on synthetic data suggests that favorable traits are highly cyclical data with low volatility, which seldom is the case for real financial time series. The results further indicate that the main issue lies in the rules not being able to distinguish noise from actual entry and exit triggers. Moreover, the drawdown further suggest that it is the exit rather than the entry rules that are to blame for the poor performance during the cycle of a trade. / Turtle Trading-reglerna var en framgångsrik trendföljande handelsstrategi för råvaror på 1980- talet men har sedan dess tappat i populäritet. Strategin kretsade kring regler för inträde och utträde ur ordrar samt kring positionsstorleken för varje order. Reglerna byggde på det grundläggande syftet att fånga marknadstrender och samtidigt upprätthålla en kontrollerad riskexponering. Den här avhandlingen syftar till att revidera Turtle Trading-reglerna, som här tillämpas på utvalda marknadsindex, och att undersöka dess lönsamhet genom olika finansiella mått. Detta görs genom att först implementera den tidigare nämnda handelsstrategin till indexen, och senare genom att syntetisera marknadsdata genom geometriska brownska rörelser (Geometric Brownian Motions). Det senare för att i första hand undersöka hur strategin fungerar i olika finansiella miljöer, vilka marknadsdrag som gynnar strategin, och för att komplettera den tidigare granskningen utan att ändra grundprinciperna i Turtle Trading-reglerna. Resultaten tyder på att de reviderade reglerna för marknadsindexen inte är tillräckligt lönsamma. Detta på grund av den låga avkastningen, den högst observerade 20-årsavkastningen och den genomsnittliga årliga avkastningen var 25,1 % respektive 1,4% (utan hänsyn till handelsavgifter). Dessutom antyds när strategin tillämpas på syntetiska data att tydliga cykliska variationer samt låg volatilitet är fördelaktiga egenskaper, vilket sällan är fallet för reella finansiella tidsserier. Resultatet indikerade vidare att grundproblemet ligger i att reglerna inte kan skilja brus i datan från faktiska inträde och exit triggers. Dessutom tyder drawdown-graferna på att det är exit snarare än inträdesreglerna som är orsaken till det dåliga resultatet i utförandet av köp- och säljprocessen.

The asset management industry constitutes a vital part of the economy thanks to its financing role. The sector has profoundly changed since its establishment and, nowadays, changes in organization, investors’ behaviour and regulatory framework are deeply reshaping the industry. In this context, also the Italian market, which has traditionally been characterised by some distinguishing features, is being influenced by a series of modifications at both European and national level. The purpose of this paper is to analyse the Italian Asset Management industry’s structure and organisation, understand how it is evolving and grasp the factors that can affect its market to then draw implications influencing the business and operations of an asset servicer. This work divides the Italian Asset Management market into two parts, the Asset Managers segment, including collective management and discretionary mandates, and the Pension Schemes segment. These two composing parts are analysed from an Asset Servicer’s perspective, presenting data over the financial instruments they contain. The paper follows the Case Study approach employing mainly secondary quantitative data. In Italy, the distribution of Asset Management products as well as trading activities remain based on banking networks. In recent years, among collective management products, foreign-law mutual funds are the ones that grew the most. This, along with the fact that the asset servicers’ market is dominate by few specialized players operating on a global scale, puts the spotlight on asset servicers’ cross-border level of integration. Even tough discretionary mandates are struggling to recover and have grown at a slower pace, due to “MiFID II” upcoming rules, financial intermediaries will be encouraged to place these products on the market. Lastly, the Italian pension system is underdeveloped if compared to other European countries and few players own the majority of the complementary pension schemes market. The paper highlights how technology innovations, policies of the ruling governments, interest rates levels and national and communitarian regulation are the factors driving the asset management industry.