<p>Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt ungdomar upplever att deras känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkats av den drogförebyggande insats de varit föremål för. De frågeställningar som undersökningen tog avstamp i var följande: Hur ser ungdomarna på insatsen, är den något de kan begripa syftet med? I vilken bemärkelse kan ungdomarnas förmåga att hantera droger anses ha förändrats sedan de påbörjade kontakten med Ungdomsteamet? På vilket sätt har ungdomarnas känsla av meningsfullhet förändrats sedan tiden för insatsen? Detta undersöktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två kvinnor och två män. Studiens teoretiska utgångspunkt var Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), med dess begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Materialet analyserades med hjälp av hermeneutisk tolkningsstrategi, för att finna vad dessa begrepp består, och påverkas av, i detta sammanhang.</p><p>Resultatet i undersökningen visade att insatsen hade påverkat känslan av begriplighet då syftet med denna framstått som klart. Ungdomarnas förmåga att hantera droger kan också anses ha förändrats i de fall relationerna till personer i ungdomens närhet förstärkts. I ett par av fallen har även känslan av meningsfullhet förändrats till följd av en ny syn på vad som är viktigt i livet.</p>

Under mina elva år som lärare, på ett särskilt ungdomshem, har jag funderat över hur verksamheten bedrivs, leds och hur en utvecklande skolmiljö kan skapas för lärare och elever. Studiens syfte är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på ett särskilt ungdomshem ser på den nuvarande och framtida utvecklingen av skolverksamheten. Jag vill även belysa de svagheter respektive styrkor, som skolledare, lärare och elever upplever inom skolverksamheten samt vilken roll specialpedagog och speciallärare kan ha inom verksamheten. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats som innebär att jag vill tolka och försöka sätta mig in i elever, lärare och skolledares upplevelser. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med tre elever, två lärare och en skolledare som alla är verksamma inom skolverksamheten som bedrivs av Statens institutions styrelse, SiS.  För att tolka det empiriska materialet har Antonovskys tre framgångsfaktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, inom KASAM använts. Även von Wrights två perspektiv, det punktuella och det relationella har använts i tolkningen av det empiriska materialet.   Studiens resultat visar att pedagogerna inom SiS aktivt arbetar med att eleverna ska uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i skolan. Vidare visar resultatet att pedagogerna har en syn på eleverna som ett vem, och använder sig av det relationella perspektivet i det dagliga mötet och i samspelet med eleverna. Pedagogerna och skolledare talar om vikten av att ha specialpedagoger och speciallärare anställda inom SiS, men synen är delad på hur detta ska kunna verkställas. Eleverna som deltar i studien framhåller lärarnas betydelse. De talar om att få känna att de lyckas och att de får mer uppmärksamhet, känner sig trygga och att det är mindre klasser inom SiS skolverksamhet.

I den aktuella studien undersöktes hur gymnasieelevers känsla av sammanhang hänger ihop med deras känsla av stress och kontroll i vardagen. Syftet med undersökningen är att uppnå fördjupad kunskap i och utveckla ett salutogent perspektiv på undervisning i gymnasieskolan för att förbättra utfallet av undervisningen för eleverna och i förlängningen det samhälle de skall verka i. Elever från fyra gymnasieklasser besvarade tre olika formulär, för att mäta elevernas syn på tillvaron, samt deras upplevda stress och kontroll. I studien undersöktes också en metod ämnad att stärka elevernas förmåga att hantera och göra sin tillvaro begriplig och därmed elevernas upplevda stress och kontroll. I studien inkluderades elever från årskurs 1 och 2 vid två teoretiska gymnasieprogram, där eleverna från det ena programmet agerade kontrollgrupp. Resultatet pekar på samband mellan känsla av sammanhang och upplevd stress hos eleverna. Det tycks som att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor i de rapporterade variablerna. Det tycks inte som att den utbildning eleverna har valt eller den årskurs de går i har samband med vad som rapporterats i de använda instrumenten. Den intervention som utförts tycks inte ha gett önskad effekt enligt de använda instrumenten. De slutsatser som kan dras från denna studie är att svag känsla av sammanhang hos dessa elever samvarierade med höga nivåer av upplevd stress, oavsett övriga faktorer hos eleverna. Frågan återstår fortfarande vad som kan göras för att stärka elevernas motståndsfaktorer mot den stress som de utsätts för på daglig basis i och utanför skolan.

This is a qualitative literature analysis aimed at investigating elements of spirituality within the mindfulness practice of MBSR. This is done by looking at different definitions of spirituality, religiosity and mindfulness. I also look at the origins of mindfulness in the MBSR program and compare it to its contemporary religious counterpart to look for which similarities do or don’t exist. I consider the historical and current uses of these concepts to create a necessary background and theory. The study shows that mindfulness and related concepts are often not described in a satisfactory way within literature which creates problems in research. The founder of the MBSR method, Jon Kabat-Zinn, wanted to re-conceptualize Buddhist concepts in a secular context. But the actual inclusion of these elements depends largely on which definitions are used, and on the specific practice situation and instructor and partly on the participants’ own sense of spirituality. I discuss the use of mindfulness in secular and New age type businesses and bring up earlier criticism of mindfulness both from scientists and Buddhists. I also discuss spirituality in a secular context and how the MBSR program can be used by New age spiritual seekers and to fill people’s need for meaning and sense of coherence (SOC) in an individualistic society which is increasingly abandoning traditional religions.

Media och tidigare forskning skildrar att lärare har dåliga arbetsförhållanden. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasielärares och högstadielärares i idrott och hälsa upplevelser samt förståelse av arbetsmiljön. För att uppnå syftet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med 7 stycken lärare i idrott och hälsa. Resultatet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teorier om KASAM samt Ulf P. Lundgren och Urban Dahllöfs teorier om ramfaktorer. Resultatet visar att arbetsmiljön upplevdes som god exempelvis med ett varierat utbud av fysiska platser att bedriva undervisning på, en öppen och förtroendefull social arbetsmiljö samt att lärare känner sig delaktiga i bestämmelser på skolan. Dock kan arbetsmiljön ibland upplevas mindre bra exempelvis att den är högljudd, sliten och att det kan uppstå vissa fall av konflikter mellan elever. Lärarna beskriver även att deras handlingsmöjligheter är sämre i någon av aspekterna som tid, scheman och grupper. Arbetsmiljön inverkar på undervisningarna genom exempelvis större krav på organisation och planering. Slutsatsen är att studien skiljer sig från tidigare forskning och medias skildring av lärares dåliga arbetsförhållanden. Dock visar studien  viktiga komponenter skolan kan arbeta med för att förbättra sin arbetsmiljö, exempelvis den organisatoriska arbetsmiljön. Om arbetsmiljön är hanterbar, begriplig och viktigast av allt meningsfull, kan det uppstå ett välbefinnande på arbetsplatsen.

Psykisk ohälsa förekommer i yrkeslivet. Att ha en hög grad av psykisk ohälsa kan leda till otrivsel på arbetet. Studien avsåg att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa och KASAM och arbetsrelaterad KASAM samt ålder, kön, etnicitet, anställningstid, anställningsform och befattning som kan antas vara relaterad till psykisk ohälsa. Detta undersöktes genom nio hypoteser och en frågeställning. 95 individer som arbetade inom hemtjänsten deltog i undersökningen och besvarade en enkät bestående av KASAM-skalan, arbetsrelaterade KASAM-skalan samt General Health Questionnarie 12. Via korrelationer och regressionsanalyser undersöktes materialet. Resultatet visade att hemtjänstpersonal med hög grad av psykisk hälsa hade en hög grad av KASAM och arbetsrelaterad KASAM, samt att andra faktorer såsom anställningsform och ålder relaterar till viss del med psykisk ohälsa. Studien gav en indikation på att höga värden på KASAM och arbetsrelaterad KASAM ger förutsättningar för individerna att klara av stressorer bättre, som också påverkar psykisk ohälsa

English title: “I still wander from country to country” The essay is about newly arrived immigrants, academics from countries outside Europe and their integration at the Swedish labour market. The purpose of this essay is to increase knowledge about non-European academic’s abilities and needs, and at the same time bring better understanding about how this group can contribute to the labour market. The essay is based on qualitative semi-structured research and interviews with ten unemployed individuals living in a medium-size city in south Sweden. The theoretical starting points are: postcolonial theory, Antonovsky’s KASAM theory and Bourdieu’s theoretical concept named social capital. The essay´s main conclusions are: This group of immigrants is facing several obstacles that aggravates their integration into Swedish labour market such as discrimination, ethnic hierarchy, stereotypes, contacts with Swedes and language barriers. Lack of network, informational contacts and communication with natives Swedes are some of challenges for the integration into the Swedish society. One of the causes that prolongs establishment in the labour market for unemployed immigrant’s is the long process of the Swedish school system for new arrivals which takes long time and isn’t combined with internship. The employers often undervalue and outlook foreign-born people’s education and this is a reason why some academics starts to look for jobs which they are overqualified for. Informants experiences of discrimination in the Swedish labour market are often related to their ethnicity and foreign name which is, according to the informants, the main reason why they don’t meet a Swedish employer. Overall there is a big dissatisfaction with Arbetsförmedlingen that doesn’t have working structure to offer internship or job to the new arrival non-European academic’s in the early phase of the integration process.

Människor med stomi är vanligt förekommande inom vården. Ungefär var femte person med rektalcancer får en stomi. Stomin kan påverka personer fysisk, funktionellt, psykologiskt och emotionellt och livet med stomi upplevs väldigt olika från individ till individ. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med stomi. Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv. Information söktes i databaserna Cinahl och PubMed och 11 kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet presenteras fem kategorier som framkommit av dataanalysen: Att välbefinnandet påverkas; Att uppleva begränsningar i livet; Att självbilden förändras; Att känna skam över stomin; Att njuta av livet trots stomi. Slutsatsen visar att sjuksköterskor behöver förstå personers upplevelser för att kunna tillgodose deras behov. Information, stöd och kunskap är nödvändigt för att personen ska kunna anpassa sig till livet med stomi. Mer forskning behövs för att sjuksköterskorna lättare ska kunna hjälpa personerna att kunna hantera sin situation så de snabbt kan återgå till ett mer normalt liv.

Specialpedagogens uppdrag är mångfacetterat. Utbildningen ger specialpedagogen kunskaper, förmågor och färdigheter inom det specialpedagogiska området. Vår erfarenhet är att det praktiska specialpedagogiska uppdraget är otydligt utifrån vem som ska utföra detta och vad det ska innehålla. Rektorerna är de på skolorna som ska fördela mandat och därför har vi intresserat oss för vad dessa förväntar sig av specialpedagogens yrkesroll. Genom intervjuer av  rektorer har vi undersökt hur rektorernas förväntningar på specialpedagogen ser ut. Vi har utifrån dessa intervjuer gjort en jämförelse med Högskoleförordningens examensmål för specialpedagogutbildningen samt med styrdokumenten för skolan.     I vår analys har vi sammanfattat Högskoleförordningens examensmål i begreppen samverkan och ledarskap. Vi har även analyserat utifrån förmågorna inkluderande förhållningssätt och specialpedagogiska perspektiv, som är centrala delar i det specialpedagogiska arbetet. Vi kunde se att dessa begrepp och förhållningsätt genomsyrade de svar vi fick i intervjuerna. Studien har givit oss en god uppfattning om vad de rektorer vi intervjuat, förväntar sig av specialpedagogen. Studien har även visat att det finns en skillnad mellan skolorna när det gäller mandat och uppdrag. Rektorerna är väl insatta i vad uppdraget innebär, men då formuleringsarenan inte är tydlig kring specialpedagogens uppdrag, blir det därför en variation i hur uppdraget ser ut i realiseringsarenan.

Går det att tänka sig själv lycklig? Rhonda Byrne menar att genom hennes bok The Secret och att lära sig attraktionslagen så kan du få allt du önskar dig i livet, både när det gäller relationer, materiella ting, önskningar och att nå dina mål. Genom intervjuer fick några personer berätta om hur dom upplevde sitt mående innan de läst boken. Samma personer fick under studien göra ett KASAM-test som ett sätt att konstatera deras välbefinnande idag. Med hjälp av den medicinske sociologen Aaron Antonovskys KASAM-teori och den medicinske antropologen Lisbeth Sachs användning av begreppen tillit och placeboeffekten, analyserades det insamlade materialet. En jämförelse mellan The Secret, religiös tro och bön görs också. Slutsatsen är att attraktionslagen knappast är den enda nyckeln till lycka men att det samtidigt sannolikt är möjligt att tänka sig själv lyckligare och må bättre.