<p>Uppsatsen undersöker faktorer som påverkar kreativitet i konstnärliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som är föränderliga över tid, medan strukturfaktorer är stabila över tid. Syftet med uppsatsen är bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnärliga organisationer. Uppsatsen utgår från en Grounded Theory-metod och baseras på kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus. Uppsatsen visar att både faktorer som är föränderliga över tid och faktorer som är stabila påverkar intervjupersonernas kreativitet. Analysen behandlar tio av de faktorer som visat sig i empirin. Fem av dem identifieras som processfaktorer. Dessa är: samarbete, inspiration, idéer, tanken om processen och motivation. De fem strukturfaktorer som behandlas är: arbetsgången i produktionen, rätten och ansvaret att fatta beslut, tid, ekonomi och visionen som ram. I undersökningen framkommer att de behandlade faktorerna har många aspekter och kan ha både positiv och negativ påverkan på kreativiteten. Vissa har också visat sig ha effekter som varken kan sägas vara positiva eller negativa. Uppsatsen visar också att faktorerna ibland är svåra att skilja åt och att de interagerar med andra faktorer i sin påverkan på kreativiteten.</p>

<p>Årligen kommer rapporter om hur svenskarnas bokläsning minskar och på kultursidorna förs regelbundet debatter kring bokens hotade position. Det finns en mängd tillgänglig statistik över de mätbara aspekterna av böcker och läsning som t.ex. hur många som läser, hur mycket de läser, vad de läser etc. De bakomliggande orsakerna, de underliggande motiv och attityder som påverkar konsumentbeteendet, finns det däremot inte lika mycket material kring. Ungdomar som kundsegment är av flera anledningar en intressant grupp att studera för ämnet. Förutom att de är morgondagens konsumenter är de som är uppväxta under nittiotalet den första generationen uppvuxen i en exploderande mediedjungel med boken i en ny position. Då läsvanor ofta grundläggs i tidig ålder borde det vara av största intresse för både bokbranschen och allmänheten att få en ökad förståelse för hur ungdomar ser på böcker och läsande.</p><p>Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för de underliggande motiv och attityder som påverkar ungdomars konsumtionsbeteende i förhållande till böcker, främst skönlitteratur, genom att undersöka vilka faktorer i form av värderingar, motiv och attityder som ligger till grund för ungdomars val att konsumera eller inte konsumera böcker samt vad som kan tänkas påverka dessa faktorer. Med denna förståelse och de implikationer för marknadsföringsområdet som föreslås följa vill jag bidra med underlag till framtida studier.</p><p>En kvalitativ metod i form av fokusgrupper har använts. Med utgångspunkt i teori och tidigare forskning utarbetades en temaguide med öppna frågor som låg till grund för diskussionerna i de två fokusgrupperna. Tolkning och analys av materialet har skett både induktivt och deduktivt och resulterat i en förklaringsmodell som beskriver de övergripande tendenserna i förhållandet mellan ungdomar och böcker.</p><p>Slutsatser: Böcker och läsning verkar under en ackumulativ logik, d.v.s. ju mer man läser, ju mer vill man läsa.</p><p>•Ovana läsare upplever läsandet som något svårt och kravfyllt, snarare till för andra än för dem själva. Tröskeln till bokflödet är hög.</p><p>•Mer vana läsare upplever inte tröskeln som fullt så hög men förhållandet till läsandet är fortfarande ansträngt och bygger i stor utsträckning på normer och en önskan om social distinktion.</p><p>•Slutligen finns de vana läsarna som har ett avspänt förhållande till läsningen baserat på upplevelser av njutning och lust. De känner inte av någon tröskel och inte heller de andra problem som mindre vana läsare kan känna i förhållande till läsnormer och manövrering i bokflödet.</p><p>För att sänka trösklarna och påverka attityderna föreslås sedan en mer segmenterad marknadsföring, ett ökat fokus på referenspersoner och böckers omslag samt framförallt en ökad tillgänglighet.</p>

<p>Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande.</p><p>Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ”Hör upp Stockholmare!”, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.</p><p>Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik. Den kunskapsmodell som använts har av den anledningen varit den abduktiva. Studien har resulterat i en modell över samarbeten mellan kultur och näringsliv, vilken kategoriserar samarbetsformerna efter varaktig och strategisk funktion. Samarbeten, vare sig det rör sig om kortsiktiga projekt eller långsiktiga relationer möjliggörs då ingå i ett samlat teoretiskt ramverk, vilket bidrar till ökad förståelse för samarbetena. Framförallt för de samarbeten som faller utanför sponsringsbegreppet</p>

Uppsatsen undersöker faktorer som påverkar kreativitet i konstnärliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som är föränderliga över tid, medan strukturfaktorer är stabila över tid. Syftet med uppsatsen är bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnärliga organisationer. Uppsatsen utgår från en Grounded Theory-metod och baseras på kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus. Uppsatsen visar att både faktorer som är föränderliga över tid och faktorer som är stabila påverkar intervjupersonernas kreativitet. Analysen behandlar tio av de faktorer som visat sig i empirin. Fem av dem identifieras som processfaktorer. Dessa är: samarbete, inspiration, idéer, tanken om processen och motivation. De fem strukturfaktorer som behandlas är: arbetsgången i produktionen, rätten och ansvaret att fatta beslut, tid, ekonomi och visionen som ram. I undersökningen framkommer att de behandlade faktorerna har många aspekter och kan ha både positiv och negativ påverkan på kreativiteten. Vissa har också visat sig ha effekter som varken kan sägas vara positiva eller negativa. Uppsatsen visar också att faktorerna ibland är svåra att skilja åt och att de interagerar med andra faktorer i sin påverkan på kreativiteten.

Årligen kommer rapporter om hur svenskarnas bokläsning minskar och på kultursidorna förs regelbundet debatter kring bokens hotade position. Det finns en mängd tillgänglig statistik över de mätbara aspekterna av böcker och läsning som t.ex. hur många som läser, hur mycket de läser, vad de läser etc. De bakomliggande orsakerna, de underliggande motiv och attityder som påverkar konsumentbeteendet, finns det däremot inte lika mycket material kring. Ungdomar som kundsegment är av flera anledningar en intressant grupp att studera för ämnet. Förutom att de är morgondagens konsumenter är de som är uppväxta under nittiotalet den första generationen uppvuxen i en exploderande mediedjungel med boken i en ny position. Då läsvanor ofta grundläggs i tidig ålder borde det vara av största intresse för både bokbranschen och allmänheten att få en ökad förståelse för hur ungdomar ser på böcker och läsande. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för de underliggande motiv och attityder som påverkar ungdomars konsumtionsbeteende i förhållande till böcker, främst skönlitteratur, genom att undersöka vilka faktorer i form av värderingar, motiv och attityder som ligger till grund för ungdomars val att konsumera eller inte konsumera böcker samt vad som kan tänkas påverka dessa faktorer. Med denna förståelse och de implikationer för marknadsföringsområdet som föreslås följa vill jag bidra med underlag till framtida studier. En kvalitativ metod i form av fokusgrupper har använts. Med utgångspunkt i teori och tidigare forskning utarbetades en temaguide med öppna frågor som låg till grund för diskussionerna i de två fokusgrupperna. Tolkning och analys av materialet har skett både induktivt och deduktivt och resulterat i en förklaringsmodell som beskriver de övergripande tendenserna i förhållandet mellan ungdomar och böcker. Slutsatser: Böcker och läsning verkar under en ackumulativ logik, d.v.s. ju mer man läser, ju mer vill man läsa. •Ovana läsare upplever läsandet som något svårt och kravfyllt, snarare till för andra än för dem själva. Tröskeln till bokflödet är hög. •Mer vana läsare upplever inte tröskeln som fullt så hög men förhållandet till läsandet är fortfarande ansträngt och bygger i stor utsträckning på normer och en önskan om social distinktion. •Slutligen finns de vana läsarna som har ett avspänt förhållande till läsningen baserat på upplevelser av njutning och lust. De känner inte av någon tröskel och inte heller de andra problem som mindre vana läsare kan känna i förhållande till läsnormer och manövrering i bokflödet. För att sänka trösklarna och påverka attityderna föreslås sedan en mer segmenterad marknadsföring, ett ökat fokus på referenspersoner och böckers omslag samt framförallt en ökad tillgänglighet.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande. Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ”Hör upp Stockholmare!”, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm. Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik. Den kunskapsmodell som använts har av den anledningen varit den abduktiva. Studien har resulterat i en modell över samarbeten mellan kultur och näringsliv, vilken kategoriserar samarbetsformerna efter varaktig och strategisk funktion. Samarbeten, vare sig det rör sig om kortsiktiga projekt eller långsiktiga relationer möjliggörs då ingå i ett samlat teoretiskt ramverk, vilket bidrar till ökad förståelse för samarbetena. Framförallt för de samarbeten som faller utanför sponsringsbegreppet

<p>Denna uppsats behandlar ämnet lärande i organisationer med avseende på små organisationer.</p><p>Vårt syfte är: att bidra med en ökad förståelse för hur lärandet påverkas av den interna kommunikationen i små organisationer. Den här förståelsen hoppas vi kan inspirera såväl praktiker som forskare, till att uppmärksamma den interna kommunikationens betydelse för lärandet inom små organisationer.</p><p>Studien består av två fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och Raw</p><p>Fusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras främst av deras storlek, samt att de båda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen är deduktiv och utgår från ett ramverk som baseras på forskning inom lärande i organisationer. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med medlemmarna i organisationerna, frågorna har vi tagit fram genom att operationalisera indikatorer som vi identifierat i det teoretiska referensverket. Den teoretiska grunden har vi hämtat hos Chris</p><p>Argyris, Donald Schön, Peter Senge och Karl Weick, bland andra. I likhet med Weick ser vi verkligheten som socialt konstruerad, varför kommunikation spelar en central roll för lärandet.</p><p>Några av resultaten som vi nått är att den interna kommunikationen påverkar lärandet på följande sätt:</p><p>-Lärandet som uppstår blir främst av single-loop-karaktär.</p><p>-Den interna kommunikationen bidrar delvis till att skapa hinder mot lärande i små organisationer.</p><p>-Innehållet i den interna kommunikationen präglas i hög grad av händelser i intressentnätverket. (Fallorganisationerna har ett starkt beroende av andra aktörer.)</p><p>-I dagsläget används inte den interna kommunikationen aktivt på sätt som skulle kunna göra organisationerna medvetet lärande.</p><p>-Den interna kommunikationen erbjuder små organisationer som Raw Fusion Recordings och Iaspis goda förutsättningar för att bli medvetet lärande organisationer.</p> / <p>In this bachelors thesis we hope to contribute to an increased understanding of learning in small organisations and how learning is affected by internal communication.</p><p>We have conducted two case studies: Isapis, International Artists’ Studio Program in Sweden, and Raw Fusion Recordings, an independent record label. The case selection is primarily based on organisational size, but also on the fact that both organisations operate within the arts and culture sector. We, the authors, are arts and cultural management students. We have combined the work of several scholars in the field of learning in organisations, and have created a theoretical framework from which indicators have been identified; from these we have deduced questions. These questions have then been asked to the organisational members in seven qualitative interviews. Our framework is based on the work of Chris Argyris, Donald Schön, Peter Senge and Karl Weick, among others. As does Weick we see reality as socially constructed, which amplifies the importance of communication in the learning processes. Some of the results on how internal communication affects the learning processes are:</p><p>-The learning that the internal communication leads to is primarily single-loop.</p><p>-The internal communication partly contributes to limit learning in small organisations.</p><p>-The content of that which is communicated within the organisations is very much based on occurrences in the stakeholder networks (The case organisations have a strong dependence on their stakeholders.</p><p>-Presently, the internal communication is not used in a way that could make the organisations aware of and active in the learning processes.</p><p>-The internal communication offers organisations such as Raw Fusion Recordings and Iaspis a means through which they might become active in the processes that lead to learning.</p>

Denna uppsats behandlar ämnet lärande i organisationer med avseende på små organisationer. Vårt syfte är: att bidra med en ökad förståelse för hur lärandet påverkas av den interna kommunikationen i små organisationer. Den här förståelsen hoppas vi kan inspirera såväl praktiker som forskare, till att uppmärksamma den interna kommunikationens betydelse för lärandet inom små organisationer. Studien består av två fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och Raw Fusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras främst av deras storlek, samt att de båda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen är deduktiv och utgår från ett ramverk som baseras på forskning inom lärande i organisationer. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med medlemmarna i organisationerna, frågorna har vi tagit fram genom att operationalisera indikatorer som vi identifierat i det teoretiska referensverket. Den teoretiska grunden har vi hämtat hos Chris Argyris, Donald Schön, Peter Senge och Karl Weick, bland andra. I likhet med Weick ser vi verkligheten som socialt konstruerad, varför kommunikation spelar en central roll för lärandet. Några av resultaten som vi nått är att den interna kommunikationen påverkar lärandet på följande sätt: -Lärandet som uppstår blir främst av single-loop-karaktär. -Den interna kommunikationen bidrar delvis till att skapa hinder mot lärande i små organisationer. -Innehållet i den interna kommunikationen präglas i hög grad av händelser i intressentnätverket. (Fallorganisationerna har ett starkt beroende av andra aktörer.) -I dagsläget används inte den interna kommunikationen aktivt på sätt som skulle kunna göra organisationerna medvetet lärande. -Den interna kommunikationen erbjuder små organisationer som Raw Fusion Recordings och Iaspis goda förutsättningar för att bli medvetet lärande organisationer. / In this bachelors thesis we hope to contribute to an increased understanding of learning in small organisations and how learning is affected by internal communication. We have conducted two case studies: Isapis, International Artists’ Studio Program in Sweden, and Raw Fusion Recordings, an independent record label. The case selection is primarily based on organisational size, but also on the fact that both organisations operate within the arts and culture sector. We, the authors, are arts and cultural management students. We have combined the work of several scholars in the field of learning in organisations, and have created a theoretical framework from which indicators have been identified; from these we have deduced questions. These questions have then been asked to the organisational members in seven qualitative interviews. Our framework is based on the work of Chris Argyris, Donald Schön, Peter Senge and Karl Weick, among others. As does Weick we see reality as socially constructed, which amplifies the importance of communication in the learning processes. Some of the results on how internal communication affects the learning processes are: -The learning that the internal communication leads to is primarily single-loop. -The internal communication partly contributes to limit learning in small organisations. -The content of that which is communicated within the organisations is very much based on occurrences in the stakeholder networks (The case organisations have a strong dependence on their stakeholders. -Presently, the internal communication is not used in a way that could make the organisations aware of and active in the learning processes. -The internal communication offers organisations such as Raw Fusion Recordings and Iaspis a means through which they might become active in the processes that lead to learning.

<p>Bakgrund: Globalisering och tekniska förändringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck präglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat värde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fått en ökad konkurrens.</p><p>Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsättningar till vilka institutionerna måste förhålla sig. Då omvärldsförändringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna åtgärder för att säkra sin långsiktiga överlevnad.</p><p>Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer är viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervärde, vilket ger långsiktig överlevnad?</p><p>Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte?</p><p>Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats där en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer på nationell nivå samt en e-enkät med de lokala riksteaterföreningarna.</p><p>Teoriområden: Organisation, Internkommunikation, Mervärde, Involvering.</p><p>Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsättningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte är att institutionens dominerande idéer präglas av samstämmighet om att medverkande är organisationens gemensamma strategi, vilket är fallet. Den andra viktiga organisatoriska förutsättningen är att internkommunikationen präglas av processtyrning, detta uppfyller inte Riksteatern. Sammantaget är studiens resultat att Riksteatern i dagsläget ej har organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte.</p><p>Slutsats: Den första viktiga marknadsföringsfaktorn för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte och nå långsiktig överlevnad, är att hela organisationen, enligt värdestjärne-logiken ser publiken som en resurs delaktig i kulturutbytet. Den andra viktiga faktorn är att publiken är höginvolverad i Riksteaterns verksamhet.</p><p>Slutdiskussion: Riksteatern tjänar på att fysiskt tillhandahålla presenterande kulturförmedling samt att skapa mervärde genom medverkande i kulturutbytet i form av publika, ickefysiska plattformar för dialog och deltagande.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering. Vi har tagit ett institutionellt perspektiv på dessa idéer. Reformförslaget som presenteras kan relateras till de idéer som finns inom NPM. Aktörerna är inte medvetna om den institutionella kontexten, utan tror att de handlar rationellt. Vi menar att de har utgått från ett positivistiskt modernistiskt perspektiv.</p><p> </p> / <p>The purpose of this paper is to examine the ideas behind the rethinking of Sweden’s cultural policy (Kulturutredningen) and if the ideas are related to the abstract management system "New Public Management". In the quest to do this we performed a qualitative content analysis. In the last decades, New Public Management (NPM) has been a popular style in the organization of the Swedish public service. NPM indicates a shift towards an increase of evaluations and control of the public sphere by operational, measureable goals that sets the terms for the financial allowance. In this paper we are trying to understand ideas through an institutional perspective. In our conclusion we describe the reform the rethinking suggests as under influence of NPM-ideas. The rethinking doesn’t recognize its institutional context and the influence of the NPM-ideas. Instead we are asserting that they are suggesting a rational reform. We claim that they have a perception of the world as right and wrong choices, and that one rationally can choose the right.</p>