<p>The number of firms adapting the concept of Corporate Social Responsibility is constantly growing. It is no longer enough only to supply your customers with demanded products and services since todays’ customers have an increased awareness and are demanding more transparence when it comes to the manufacturing and responsibility for society.</p><p>Along with a growing interest in social, ethical and environmental matters, many firms have received critique, consequently forcing them to start taking more responsibility for their activities. The clothing industry was among the first to get critized and therefore early in starting their work with CSR.</p><p>The purpose of this paper is to investigate how firms in the clothing industry work with CSR today, and also how they choose to communicate this work, both internally and externally. The methodology of the paper is qualitative and aims to deeply investigate four different firms, along with an additional interview with a CSR-consult from one of the leading communication-firms in Sweden.</p><p>The theoretical foundation includes a frame of reference around CSR and the communication thereof, and also a few relevant theories around CSR and business ethics.</p><p>After analyzing the empirical material the paper have reached a few conclusions. Firms in the clothing industry tend to focus their CSR-work on the social matters, such as improving the controls of their supplier-chain. Human rights tend to be the most important matter when is comes to corporate responsibility. Another important finding is that personal commitment among the management or the persons responsible for CSR-activities is connected with successful and well-developed CSR- involvement in a firm.</p><p>The difficult part of working with CSR tends to be how to communicate the work, both at an internal and external level. The internal communication seems to be deficient mainly because the firms’ lack of systems and routines to implement CSR through the whole organization. The external communication is often modest because firms fear critique and is not always certain about how much they really can guarantee.</p>

Syftet med denna uppsats är att kartlägga fördelar respektive nackdelar av socialt ansvarstagande inom klädbranschen, samt undersöka kommunikationens betydelse för CSR och dess påverkan på varumärket. / <img src="file:///page5image13816" />Is to identify the advantages and disadvantages of social responsibility in the clothing industry, and examine the importance of communication of CSR and its impact on the brand.

The number of firms adapting the concept of Corporate Social Responsibility is constantly growing. It is no longer enough only to supply your customers with demanded products and services since todays’ customers have an increased awareness and are demanding more transparence when it comes to the manufacturing and responsibility for society. Along with a growing interest in social, ethical and environmental matters, many firms have received critique, consequently forcing them to start taking more responsibility for their activities. The clothing industry was among the first to get critized and therefore early in starting their work with CSR. The purpose of this paper is to investigate how firms in the clothing industry work with CSR today, and also how they choose to communicate this work, both internally and externally. The methodology of the paper is qualitative and aims to deeply investigate four different firms, along with an additional interview with a CSR-consult from one of the leading communication-firms in Sweden. The theoretical foundation includes a frame of reference around CSR and the communication thereof, and also a few relevant theories around CSR and business ethics. After analyzing the empirical material the paper have reached a few conclusions. Firms in the clothing industry tend to focus their CSR-work on the social matters, such as improving the controls of their supplier-chain. Human rights tend to be the most important matter when is comes to corporate responsibility. Another important finding is that personal commitment among the management or the persons responsible for CSR-activities is connected with successful and well-developed CSR- involvement in a firm. The difficult part of working with CSR tends to be how to communicate the work, both at an internal and external level. The internal communication seems to be deficient mainly because the firms’ lack of systems and routines to implement CSR through the whole organization. The external communication is often modest because firms fear critique and is not always certain about how much they really can guarantee.

Det inte är förrän på senare tid forskning inriktat sig på vad för effekter Corporate Social Responsibility (CSR) får på konsumenter och deras attityd. Dock finns endast ett fåtal studier som ägnat sig åt detta forskningsområde varför det existerar ett behov av att, i större utsträckning, studera konsumentattityder till CSR. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur konsumenters attityd gentemot etiska köp ser ut och om dessa kan skilja sig åt beroende på vilken bransch företagen är verksamma inom. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer genomförts. Den empiriska redogörelsen kopplas sedan samman med vedertagen teori med utgångspunkt från Carrigan och Attallas (2001) attitydmodell. Resultatet av underökningen visar tydliga skillnader i attityderna mellan branscherna. Det fanns både en högre köpavsikt och medvetenhet inom livsmedelsbranschen än i klädbranschen. Sammanfattningsvis visade det sig finnas indikationer på att en attityd kunde skilja sig åt beroende på sammanhanget, vilket påvisar svårigheterna att kategorisera attityder utifrån den valda modellen.

Konkurrensen inom klädbranschen är hård och det finns många stora aktörer på marknaden. Dessutom har branschen drabbats av en minskad försäljning efter den ekonomiska lågkonjunkturen som inträffade under 2008. När det gäller småföretag har de begränsade resurser till skillnad från de stora aktörerna, vilket leder till att det blir svårt att satsa på investeringar såsom ett bra butiksläge eller mer marknadsföring.Däremot finns också nya möjligheter genom internet i form av e-handel och hemsidor. Internet ger även möjlighet för företagen att få kunder från större geografiska områden till skillnad från fysiska butiker. Nischmarknad är något som många småföretag väljer att fokusera på, därmed behöver de inte konkurrera med stora och etablerade företag.Vi undersökte nystartade småföretag som var detaljister i klädbranschen och studerade hur de utformade sin marknadsföringsmix, när det gällde butiken och internet. Vi utförde även en återkoppling efter ett år för att se hur företagen hade utvecklats och för att se på eventuella förändringar i företaget. Därefter jämförde vi dem med varandra och med den teori vi tagit fram för att se likheter och skillnader hos företagen och mellan teorin och empirin.Vi valde att ha både ett rationalistiskt och empiristiskt synsätt i vår undersökning. Vi såg även undersökningen utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi valde att tillämpa en induktiv forskningsansats, då vi främst utgick från ett empiriskt material för att sedan jämföra det med teorin. Vi tillämpade en kvalitativ undersökning med ett beskrivande syfte.Vi tillämpade även huvudsakligen ett strategiskt urval och använde oss främst av primärdata från intervjuer, men även sekundärdata i form av att vi läste in oss på relevant litteratur och information från företagens hemsidor. Intervjuerna med företagen genomfördes mestadels med postenkät genom e-post, men även genom personliga intervjuer och telefonintervjuer.Vi valde att undersöka fyra nystartade småföretag som alla var verksamma inom klädbranschen och som fokuserade på ekologiska kläder. Teorier som vi tog upp föratt förklara företagens situation var; allmänt om detaljhandeln, konkurrensstrategier samt marknadsföringsmixen med inriktning på detaljhandeln.Våra slutsatser är att företagen utformar sin butik eller hemsida så att kunden ska känna av den känslan som företaget vill förmedla och utformningen har också präglats av ägarna. Majoriteten av företagen använder samma stil på hemsida, butik och marknadsföring. Ett av företagen försöker att särskilja sig från sina konkurrenter genom att ha en egen stil. Hemsidan används som en kanal för att marknadsföra och informera om företaget och för försäljning av företagets produkter. Alla företagen satsar på ett sortiment som är ekologiskt och etiskt framställt och företagen använder också sortimentet för att särskilja sig från andra företag.Företagen tycker alla att service är en viktig aspekt. De är måna om sina kunder och försöker att göra dem nöjda. Läget har däremot ofta valts genom slumpen och inget av företagen väljer att konkurrera med låga priser, däremot med hög kvalitet. Marknadsföring ses som viktigt av de flesta företagen men de får ofta hitta smarta sätt att marknadsföra sig på eftersom de har begränsade resurser.Sortimentet har ändrats i alla företagen och förändringar har också skett när det gäller till exempel marknadsföring och pris. Det har gått bra för tre av företagen, även om ett av dem drabbats av den ekonomiska lågkonjunkturen. Ett av företagen har dock tvingats börja avveckla företaget efter två års förlust.

<p>Varumärken är något som de flesta människor har någon relation till, då en människa i Sverige dagligen utsätts för cirka 3000 reklambudskap. Brännmärkning av djur är ett av de tidigaste tecknen på varumärkesanvändande. Till en början handlade forskningen kring varumärkesbyggande mest om de materiella delarna, för att under senare år fokusera mer på de immateriella tillgångar ett varumärke innefattar. Den senaste tiden har företag börjat inse vikten av ett starkt varumärke då det bland annat är en stor finansiell tillgång.</p><p>Uppsatsen handlar om hur små företag inom klädbranschen arbetar med sina varumärken. Ämnet ansågs intressant då författarna fann att forskningen kring hur just små företag arbetar var relativt tunn. Uppsatsen har en deduktiv ansats vilket betyder att utvalda teorier testas med empirisk data, författarna ville se ifall generella teorier kring varumärken var applicerbara även på små företag. Därför bygger referensramen på kända och traditionella teorier kring ämnet av författare som Kotler, Keller, Aaker och Kapferer. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv beskriva och undersöka processerna i små klädföretag kring varumärkesbyggande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då fyra klädföretag har intervjuats på djupet. Eftersom endast ett fåtal företag har intervjuats är det svårt att dra generaliseringar som gäller alla små företag i branschen. Intervjuerna kan däremot ge indikationer för hur arbetet med varumärken går till. Empirin baseras på data från intervjuerna.</p><p>Författarna kom i slutsatserna fram till att små klädföretag arbetar mycket med att försöka vara personliga och unika. Atmosfären i butikerna ansågs viktig, liksom det personliga bemötandet. Även de immateriella tillgångarna visade sig vara av stor betydelse då kläderna som finns till försäljning finns att få tag på även hos flera av konkurrenterna. Det visade sig även att små klädföretag arbetar mycket med kringliggande aktiviteter såsom att anordna olika events och kundkvällar för sina kunder. Gällande marknadsföring visade det sig att "word of mouth-metoden" var av stor betydelse liksom nya medier som Facebook och bloggar.</p><p>På frågan om traditionella teorier även är applicerbara på små företag kom författarna fram till att vissa delar av teorierna passar bättre in på små företag som exempelvis personligheten, lojala kunder och differentiering. Andra delar var inte lika applicerbara.</p>

<p>I och med konkurrensen från lågkostnadsländer har den svenska konfektionsindustrin stagnerat. Många svenska klädföretag i detaljhandelsbranschen väljer istället att outsourca sin produktionsverksamhet till utlandet där kostnaderna för tillverkning är lägre. Detta medför hinder i form av bland annat längre ledtider och större risk för fel då företagets designidéer ska omsättas i produkten. Ett sätt för företagen att motverka dessa problem och att på så vis skapa en bättre produkt är välja ut rätt leverantörer för samarbetet.</p><p>Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av fyra företag: Indiska Magasinet, Filippa K, Företag X och Polarn. O Pyret och syftar till att analysera och utvärdera utifrån vilka kriterier dessa företag väljer ut sina leverantörer och hur tillfredsställelsen i relationen påverkas av kriterierna.</p><p>Författarna har valt att utgå ifrån teorier som behandlar inköpsprocessen som en värdeskapande aktivitet. Därefter har teoretikernas påståenden om hur relationer kan vara konstruerade undersökts och hur attityderna till detta påverkar företagets strategier. Till sist har författarna undersökt teorier som beskriver olika beteenden hos leverantören som påverkar relationen köpare- leverantör.</p><p>De variabler som identifierats i teorierna och som sedan används i den teoretiska referensramen är:</p><p>Inköpsprocessen som värdeskapande aktivitet, relationer konstruerade i nätverk, grad av involvering beroende på köp och relations- och transaktionsperspektivet samt nio stycken urvalskriterier som delats upp i hårda och mjuka kriterier: pris, kvalitet, leveranssäkerhet och produktprestation respektive rollintegritet, flexibilitet, ömsesidighet, solidaritet och socialt ansvar.</p><p>Det empiriska materialet grundar sig främst på semistrukturerade djupintervjuer som gjorts med inköpsansvariga på respektive företag. Även sekundärdata från böcker, artiklar och hemsidor har använts för denna uppsats.</p><p>Våra slutsatser är att de företag som undersökts inser inköpsfunktionens vikt för företagets framgång och att relationens konstruktion påverkas av situationer och faser i samarbetet. De variabler som definierats som viktiga utifrån de teorier som använts påverkar i olika hög grad valet av leverantör. Slutsatsen visar vidare att de hårda variablerna är de främsta urvalskriterierna för majoriteten av företagen men att de mjuka ofta påverkar relationens fortsatta utveckling.</p>

<p>Legitimitet är en viktig faktor för ett företags överlevnad. Klädbranschen, speciellt H&M, har det senaste årtiondet fått mycket publicitet och blivit hårt granskad, vilket föranleder att legitimiteten kan anses ha varit hotad. Med utgångspunkt i legitimitetsteorin studerar vi H&M:s årsredovisningar mellan 1998-2008 för att finna hur de genom årsredovisningarna försöker bibehålla legitimiteten. Som verktyg använder vi Lindbloms (1994) fyra strategier för att bibehålla legitimitet. Vi finner att samtliga strategier används men att vissa förekommer mer frekvent än andra. Vi diskuterar möjliga orsaker till detta, samt tycker oss se tecken på en femte strategi.</p>

I och med konkurrensen från lågkostnadsländer har den svenska konfektionsindustrin stagnerat. Många svenska klädföretag i detaljhandelsbranschen väljer istället att outsourca sin produktionsverksamhet till utlandet där kostnaderna för tillverkning är lägre. Detta medför hinder i form av bland annat längre ledtider och större risk för fel då företagets designidéer ska omsättas i produkten. Ett sätt för företagen att motverka dessa problem och att på så vis skapa en bättre produkt är välja ut rätt leverantörer för samarbetet. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av fyra företag: Indiska Magasinet, Filippa K, Företag X och Polarn. O Pyret och syftar till att analysera och utvärdera utifrån vilka kriterier dessa företag väljer ut sina leverantörer och hur tillfredsställelsen i relationen påverkas av kriterierna. Författarna har valt att utgå ifrån teorier som behandlar inköpsprocessen som en värdeskapande aktivitet. Därefter har teoretikernas påståenden om hur relationer kan vara konstruerade undersökts och hur attityderna till detta påverkar företagets strategier. Till sist har författarna undersökt teorier som beskriver olika beteenden hos leverantören som påverkar relationen köpare- leverantör. De variabler som identifierats i teorierna och som sedan används i den teoretiska referensramen är: Inköpsprocessen som värdeskapande aktivitet, relationer konstruerade i nätverk, grad av involvering beroende på köp och relations- och transaktionsperspektivet samt nio stycken urvalskriterier som delats upp i hårda och mjuka kriterier: pris, kvalitet, leveranssäkerhet och produktprestation respektive rollintegritet, flexibilitet, ömsesidighet, solidaritet och socialt ansvar. Det empiriska materialet grundar sig främst på semistrukturerade djupintervjuer som gjorts med inköpsansvariga på respektive företag. Även sekundärdata från böcker, artiklar och hemsidor har använts för denna uppsats. Våra slutsatser är att de företag som undersökts inser inköpsfunktionens vikt för företagets framgång och att relationens konstruktion påverkas av situationer och faser i samarbetet. De variabler som definierats som viktiga utifrån de teorier som använts påverkar i olika hög grad valet av leverantör. Slutsatsen visar vidare att de hårda variablerna är de främsta urvalskriterierna för majoriteten av företagen men att de mjuka ofta påverkar relationens fortsatta utveckling.

Legitimitet är en viktig faktor för ett företags överlevnad. Klädbranschen, speciellt H&amp;M, har det senaste årtiondet fått mycket publicitet och blivit hårt granskad, vilket föranleder att legitimiteten kan anses ha varit hotad. Med utgångspunkt i legitimitetsteorin studerar vi H&amp;M:s årsredovisningar mellan 1998-2008 för att finna hur de genom årsredovisningarna försöker bibehålla legitimiteten. Som verktyg använder vi Lindbloms (1994) fyra strategier för att bibehålla legitimitet. Vi finner att samtliga strategier används men att vissa förekommer mer frekvent än andra. Vi diskuterar möjliga orsaker till detta, samt tycker oss se tecken på en femte strategi.