Klädbranschen är präglad av långa, världsomspännande produktionsled vilket gör det intressant och viktigt att se hur stora, internationella företag arbetar med CSR. Kraven på att företag tar socialt ansvar ökar samtidigt som företag är påverkade av sin historia, kultur och specifika omständigheter som kan påverka vad som är viktigt för företaget. I denna studie undersöks vad fyra klädföretag, H&M, Gap, Uniqlo och Zara, alla från fyra olika länder, väljer att betona i sitt CSR-arbete. Information publicerad på företagens hemsidor samt rapporter har legat till grund för empiri som analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk. Den insamlade informationen har ställts mot EU-kommissionens definition av CSR och analyserats utifrån teorierna. Resultatet visade att likheterna gällande företagens valda CSR-betoning var fler än skillnaderna och att imitation kan vara en anledning till att företag väljer att fokusera på liknande saker i sina redovisningar, samt en vilja att ta hänsyn till och verka legitima i alla intressenters ögon.

Syfte och forskningsfrågor Studien syftar till att ur ett företagsperspektiv undersöka hur detaljhandelsföretag inom klädbranschen tillämpar hållbarhetsarbete i butiksmiljön, och huruvida det kan påverka varumärket. Med sin utgångspunkt i syftet har följande två forskningsfrågor formulerats: På vilka sätt utformar och tillämpar klädbranschen kommunikation av hållbarhetsarbete i butiksmiljön? Vilken betydelse kan hållbarhetsarbete inom klädbranschen ha för butikskedjors varumärke?  Metod Studien är en fallstudie av den svenska klädbranschen och utformad av en kvalitativ metod. Ansatsen är abduktiv och innefattar därför ett växelspel av ett induktivt såväl som ett deduktivt synsätt. Studiens empiriska material har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med respondenter med koppling till hållbarhetsarbete i klädbranschen. Slutsatser Studiens resultat har genererat ett antal slutsatser gällande hållbarhetsarbete som kan vara till nytta för företag inom klädbranschen. En slutsats är att kommunikationen av hållbarhetsarbetet i butiksmiljön bör integreras, tydliggöras och vara lättillgänglig för att kunna påverka konsumenter till en mer hållbar konsumtion. Vidare påvisar studien att hållbarhetsarbetet framförallt påverkar varumärken positivt men att trovärdighet är avgörande, då det annars kan få motsatt effekt. Studien konstaterar även att lagstiftning kan vara användbart, men att varumärken gynnas mer av egna initiativ. / Purpose and research questions This study aims at investigating, from a business perspective, how retailers in the clothing industry apply sustainability work in the store environment, and whether it may affect the brand.  Based on the purpose, following two research questions have been formulated: In what ways does the clothing industry design and apply communication of sustainability work in the store environment? What importance can the work with sustainability in the clothing industry have for the brands of retail chains? Method This study is a case study on the Swedish clothing industry and is based on a qualitative research method. It utilises an abductive perspective and therefore involves an inductive as well as a deductive approach. The empirical material of the study has been collected through eight semistructured interviews with respondents in connection with sustainability in the clothing industry.  Conclusion The results of the study have generated a number of conclusions regarding companies work with sustainability that may be useful for the clothing industry. One conclusion is that communication of sustainability in the store environment should be integrated, clarified and easily accessible to influence consumers for more sustainable consumption. Furthermore, the study shows that sustainability primarely affects brands positivily, but credibility is crucial, otherwise it may have the opposite effect. The study also finds that legislation can be useful, but brands benefit more from their own initiatives.

Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad förståelse för hur den hållbara verksamhetsstyrningen kan utformas på en operativ nivå utifrån företagets kontext. Klädbranschen har valts som empirisk kontext eftersom branschen står inför enorma hållbarhetsutmaningar. För att uppnå syftet använder sig studien av en kvalitativ metod med abduktiv ansats. I studien har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med butikschefer eller butiksägare från nio olika klädaffärer. Tidigare forskning visar att företagen behöver möta nya krav från intressentgrupper på att inkludera hållbarhet i kärnverksamheten för att framstå som legitima. För att lyckas med detta behöver företagen arbeta internt med hållbarhetsfrågor och därmed anpassa sin verksamhetsstyrning, viktigt är då att den hållbara styrningen genomsyra hela företaget. Genom att beakta det operativa perspektivet bidrar uppsatsen till att minska ett kunskapsgap från tidigare studier. I de fall som undersökts kan det konstateras att implementering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen på operativ nivå är begränsad och att det finns outnyttjade möjligheter som varierar utifrån företagets kontext. Studien visar att hållbarhet inkluderas i varierat omfång inom företagskulturen och den administrativa styrningen. För att vidare främja hållbarhetsarbetet på den operativa nivån behöver företagen en kultur där hållbarhet finns inbäddat i grundvärderingarna. Detta kan öka förståelsen för omställning till hållbarhetsarbete och även uppmana de anställda att på eget initiativ ägna sig åt hållbarhetsaktiviteter. Företagen kan nå dit via utbildning eller genom att implementera hållbarhet i andra styrverktyg som planeringen, cybernetiska styrningen eller den administrativa styrningen. Inget företag i studien inkluderade hållbarhet i sina belöningssystem, vilket kan bero på svårigheter i att kvantifiera det hållbarhetsarbete som utförs. / The purpose of the thesis is to contribute to an increased understanding of how sustainable corporate governance can be designed at an operational level based on the company's context. The clothing industry has been chosen as an empirical context as the industry faces enormous sustainability challenges. To achieve the purpose, the study uses a qualitative method with an abductive approach. In the study, nine semi-structured interviews were conducted with store managers or shop owners from nine different clothing stores. Previous research shows that companies need to meet new demands from stakeholder groups to include sustainability in their core business to appear legitimate. To succeed in this, companies need to work internally with sustainability issues and thus adapt their business management, sustainable governance must permeate the entire company. By considering the operational perspective, the thesis contributes to reducing the knowledge gap from previous studies. In the cases examined, it can be found that the implementation of sustainability in operational management at the operational level is limited and that there are unexploited opportunities that vary based on the company's context. The study shows that sustainability is included to a varying extent within the corporate culture and the administrative control of the clothing stores that have been investigated. To further promote sustainability work at the operational level, companies need a culture where sustainability is embedded in the basic values. This can increase understanding of the transition to sustainability work and also encourage employees to engage in sustainability activities on their initiative. Businesses can reach this through education or by implementing sustainability in other governance tools such as planning, cybernetic governance or administrative governance. No company in the study included sustainability in its reward systems, which may be due to difficulties in quantifying the sustainability work being performed.

Organisationer verkar i en värld med ständig övervakning och kontroll från omgivningens högt ställda normer och förväntningar. Företagens arbete med hållbar utveckling är inte längre en frivillighet om de ska överleva i den konkurrensinriktade och lätt utbytbara affärsmiljön. Det krävs att organisationer uppvisar sitt samhällsansvar där de fokuserar på frågor som berörhållbarhetsarbetets alla funktionsdelar för att bli accepterade av såväl interna som externa intressenter. Som ett resultat av arbetet med samhällsansvar och hållbar utveckling har frågor som berör legitimitet uppkommit. I nutidens allt mer öppna och transparenta samhälle blir det lättare för omvärlden att ta del av organisationernas hållbarhetsarbete. Frågor som berör mänskliga rättigheter haruppmärksammats och klädbranschens smutsiga baksida har fått stora rubriker i media. Sömmerskor och fabriksarbetare i utvecklingsländer är skaparna till många av de plagg vi köper i Sverige men vad får de egentligen utstå för att vi ska kunna köpa stilmedvetna och billiga klädesplagg? Vi har därmed valt att inrikta oss på den sociala hållbarheten för att lyfta frågor som berör mänskliga rättigheter inom klädbranschen med tre svenska modeföretag som utgångspunkt. Syftet med studien är att undersöka hur klädjättarna H&M, KappAhl och MQ arbetar medbeprövade legitimitetsstrategier i sina hållbarhetsredovisningar för att kunna svara på om hållbarhetsredovisningen blivit till ett legitimitetsverktyg hos modeföretagen. Vidare kommer fokus även ligga på att diskutera hur företagen återspeglar arbetet med social hållbarhet i sinarapporter för att kunna sätta det i relation till den information media berör gällande socialhållbarhet hos respektive företag. Studiens resultat visar på att samtliga tre företag använder legitimitetsstrategier som är gynnsamma för att kunna vända negativa händelser till att förmedla en positiv bild av verksamheten. Den sociala hållbarheten är framtagen på liknande sätt men företagets storlek spelar en avgörande roll för i vilken utsträckning kategorierna prioriteras hos företagen. Det går dessutom att urskilja en tydlig skillnad mellan företagens hållbarhetsrapporter och den bild media förmedlar om företagens sociala hållbarhetsarbete. / Organizations operate in a world where they are constantly being monitored by the high standards and expectations from their surroundings. Their work with sustainable development is no longer a voluntary activity if they are to survive in the competitive business environment. Organizations are required to show their social responsibility where they focus on issues that affect all parts of sustainability work in order to be accepted by both internal and external stakeholders. Companies are expected not only to take responsibility for environmental, social and economic issues but also to explain how they work with these areas. Today's society is more open and transparent which makes it easier for the outside world to take part in the organizations sustainability work. Issues concerning human rights have received attention and the filthy backside of the garment industry has received major headlines in the media. The factory workers in developing countries are the creators of many of the garments we buy in Sweden but how much do they really have to suffer in order for us to be able to buy style conscious and cheap clothing? We have therefore chosen to focus on social sustainability to raise issues that concern human rights in the garment industry with three Swedish fashion companies as our starting point. The purpose of the study is to examine how the clothing giants H&M, KappAhl and MQ are working with proven legitimacy strategies in their sustainability reports in order to be able to find the answer if the sustainability report has become a tool for legitimacy. Furthermore the focus will also be on discussing how the companies reflect their work with social sustainability in their reports and put it in relation to the information the media publishes regarding social sustainability. The study's results show that all three companies use legitimacy strategies that are advantageous by being able to turn negative events into a positive picture of the business. Social sustainability has been developed in a similar way but the size of the company plays a crucial role in the extent to which the companies prioritize the categories. It is also possible to distinguish a clear difference between the companies sustainability reports and the image that media shows about the companies social sustainability work. This study is written in Swedish.

Titel: En detaljhandel i förändring - En studie om klädbranschens förändring, utveckling och framtid. Författare: Johanna Bengtsson, Robyn Nagy och Emelie Nilsson Handledare: Leif Rytting Examinator: Kaisa Lund Kurs: Kandidatuppsats 15hp. Företagsekonomi III - Marknadsföring. Turismprogrammet, Linnéuniversitetet, HT 2017. Syfte och forskningsfrågor Studiens syfte är att undersöka utvecklingen av olika distributionskanaler samt framtida förändring inom klädbranschen. Studien tar utgångspunkt i ett företagsperspektiv.   Med syftet som bakgrund har vi formulerat följande forskningsfrågor med fokus på klädbranschen. 1. Vad är karakteristiskt för distributionskanalerna inom dagens klädhandel? 2. Hur anser representanter för handeln och konsulter inom området att fysiska butiker och e-handeln kan komma att utvecklas i framtiden?   Metod Studien baseras på en kvalitativ fallstudie på den svenska klädbranschen. Ansatsen grundar sig i en deduktion med inslag av induktion. Den empiriska datan består av åtta semistrukturerade intervjuer med företrädare och konsulter inom detaljhandeln samt klädbranschen.   Slutsatser Resultatet av studien pekar på att kunden är det centrala inom klädbranschen, att allt som utvecklas och förändras är för kundens köpprocess. Att integrera sina distributionskanaler har lyfts fram som ett måste för klädföretag och även att fysiska butiker måste erbjuda en köpupplevelse som är mer än shopping. Men studien har också visat på en problematik mellan kundens krav på låga priser och samtidigt på hållbarhet. / Title: A retail in change - A study on the fashion industry's change, development and future. Authors: Johanna Bengtsson, Robyn Nagy och Emelie Nilsson Tutor: Leif Rytting Examiner: Kaisa Lund Subject: Bachelor thesis 15 credits. Business administration III - Marketing. Tourism studies, Linnaeus University, Fall 2017. Purpose and research question The purpose of this study is to investigate the development of different distribution channels, as well as the changing future of the fashion industry. The study´s starting point is from an enterprise perspective.   With the purpose as a background, we have formulated the following research questions focusing on the fashion industry. 1. What is characteristic of the distribution channels in today's clothing trade? 2. How do representatives of trade and consultants in the area expect physical stores and e-commerce to develop in the future?   Method This study is based on a qualitative case study in the fashion industry. It utilises deductive approach whilst also incorporating some inductive aspects. The empirical data consists of eight semi structured interviews with representatives and consultants in the retail and fashion industry.   Conclusion The result of the study suggest that the customer is the centre of the fashion industry, which means that everything that develops and changes is for the customer's buying process. Integrating their distribution channels has been highlighted as an importance for clothing companies and also that physical stores need to offer a shopping experience that is more than just shopping. However, the study also demonstrates the problem of meeting both the customer’s demands of low prices and at the same time on sustainability.

Corporate Social Responsibility (CSR) är företagens ansvar för den sociala-, miljömässigaochekonomiska påverkan de har på samhället. Begreppet inkluderar även företagens förmågaatt självmant engagera sig mer än vad lagen kräver. Under de senaste åren har det uppdagats ettflertal skandaler som har lett till att det numera har blivit allt viktigare för företag att engagerasig inom CSR och kommunicera ut denna information till sina intressenter. Tidigare forskningvisar dock på att det finns begränsat med forskning kring företagens kommunikation av derasCSR-engagemang. Dessutom implementerades en ny lag i årsredovisningslagen i slutet av2016, vilket kommer att tvinga fler företag att hållbarhetsrapportera. Ungefär 1 600 företagberörs av lagändringen då Sverige har valt att inkludera fler företag än vad EU-direktiven kräver.Således har det blivit relevant att fortsätta diskussionen och studera konsumenters förtroendeför den information som företag kommunicerar ut. Syftet med denna studie är därmed attbidra till en fördjupad diskussion angående förtroendet till företags CSR-kommunikation. Studiensforskningsfråga har formulerats på följande sätt: Vad anser konsumenter vara förtroendeingivandeCSR-kommunikation gällande klädföretag?Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv forskningsansats. Insamlingen av det empiriskamaterialet har skett genom en diskursanalys på fyra företags hemsidor; H&M, KappAhl,Haglöfs och Fjällräven, samt sju semi-strukturerade intervjuer. Vad gäller studiens analys hartidigare forskning samt två teorier tillämpats på det empiriska materialet; The pyramid of corporatesocial responsibility och Legitimitetsteorin.Det framkommer i studien att fokus vid kommunikation av företagens CSR-engagemang primärtbör ligga vid etiskt ansvar för att legitimitet ska erhållas. Studien visar på att klädföretagensfokus på denna ansvarskategori stämmer överens med respondenternas värderingar. Inometiskt ansvar bör företagen främst uppmärksamma de mänskliga rättigheterna i form av de anställdasförhållanden och en intolerans av barnarbete. Utöver detta är det relevant för företag attkommunicera ut ett engagemang inom företagens juridiska- och filantropiska ansvar för att ettförtroende ska genereras. Det är även av vikt att kommunicera ut information som är transparentoch som belyser både för- och nackdelar gällande verksamheten. Slutligen bör företag undvikaatt kommunicera ut information som kan uppfattas vara en förskönad bild av verkligheten samtinformation som kan tolkas ha ett marknadsföringssyfte. / Corporate Social Responsibility (CSR) is a concept that involves the companies’ responsibilityfor the social-, the environmental- and the economic impact they have on the community. Italso includes the companies’ aspiration to do more than the law require them to do. During thelast years, several scandals have been revealed which have resulted in the importance of engagingwithin CSR for the companies. Furthermore, to communicate this information to the companies’stakeholders. However, previous research shows that there is limited research regardingthe companies’ communication of their CSR engagement. In addition, a new law was implementedby the end of 2016, which will force more companies to establish a sustainability report.Approximately 1 600 more companies will be affected by the change of law since Sweden havechosen to include more companies than the EU directives require. Consequently, it has becomemore relevant to continue the discussion and to study the trust of the consumers regarding theinformation that companies communicate. The purpose of this thesis is to contribute to the discussionabout what is considered as trustworthy information regarding the companies’ CSRcommunication. The research question of the thesis is: What do consumers consider to be trustworthyCRS-communications regarding apparel companies?The thesis is of a qualitative nature with an abductive research approach. The collection ofempirical data has been gathered through a discourse analysis on four companies’ websites;H&M, KappAhl, Haglöfs and Fjällräven and seven semi-structured interviews. When it comesto the analysis of the thesis, previous research and two theories have been applied to the empiricaldata: The Pyramid of Corporate Social Responsibility and Legitimacy Theory.In the thesis it appears that the companies primarily focus regarding the CSR engagement,should be to communicate the ethical responsibility to obtain legitimacy. The thesis shows thatapparel companies’ focus on ethical responsibility equals the respondents’ values. Within theethical responsibility the companies primarily should pay attention to the human rights such asthe conditions of the employees and an intolerance concerning child labor. In addition to theethical responsibility it is relevant for the companies to communicate an engagement regardingthe legal- and philanthropic responsibilities to obtain trust. It is also important to communicateinformation that is transparent and highlight both the pros and cons of the business. Finally,companies should avoid communicating information that may be perceived as a false image ofthe reality, as well as information that can be interpreted as having a marketing purpose.

Datum: 2023-05-30  Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Eric Parsmo, Filippa Larsson & Wilma Forssander  Titel: Effekten av influencer-marketing   Handledare: Rana Mostaghel   Nyckelord: Influencers, Influencer-marketing, Sociala medier, Generation Z, Förtroende, Klädbranschen, Impulsköp  Frågeställningar: - Vilka faktorer inom influencer-marketing spelar roll när det kommer till Generation Z konsumentbeteende inom klädbranschen i Sverige? - Vilka faktorer spelar en roll för Generation Z tillit gentemot influencer-marketing?  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan utvalda variabler för att se vilka faktorer inom influencer-marketing som spelar roll när det kommer till Generation Z konsumentbeteendet inom klädbranschen i Sverige. Studien undersöker även tilliten mellan Generation Z och influencer-marketing. Arbetet kan vara till stor nytta för företag som snabbt vill kunna anpassa sina strategier efter behov, efterfrågan och pågående trender.  Metod: Kvantitativ metod, enkätundersökning, 197 respondenter  Slutsats: Studien visar att det finns flera faktorer som spelar roll inom influencer-marketing för Generation Z konsumentbeteende inom klädbranschen i Sverige. Faktorer med en betydande roll för Generation Z konsumentbeteende var sociala medier, rabattkoder och erbjudanden, transparens och ärlighet, samt tillit. Det påvisades även att faktorer som trovärdighet och genuinitet har en stor roll när det handlar om Generation Z tillit gentemot influencer-marketing. / Date: 2023-05-30  Level: Bachelor thesis in Business Administration   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University  Authors: Eric Parsmo, Filippa Larsson, Wilma Forssander  Title:The Effect of influencer-marketing   Tutor: Rana Mostaghel  Keywords: Influencers, influencer-marketing, social media, Generation Z, trust, clothing industry, impulsive buying  Research questions: -Which factors in influencer marketing matter when it comes to Generation Z consumer behavior in the clothing industry in Sweden? -What factors play a role in Generation Z’s trust in influencer-marketing?  Purpose: The purpose of this study is to examine the relationships between selected variables to see which factors in influencer marketing play a role in Generation Z consumer behavior in the clothing industry in Sweden. The study also examines the trust between Generation Z and influencer marketing. The work can be of great benefit to companies that want to quickly adapt their strategies to needs, demand and ongoing trends.  Method:Quantitative method, survey, 197 respondents  Conclusion: The study shows that there are several factors that matter in influencer- marketing for Generation Z consumer behavior within the fashion industry in Sweden. Factors significant for Generation Z consumer behavior were social media, discount codes, offers, transparency, honesty, and trust. It was also shown that factors such as credibility and genuineness have a big role when it comes to Generation Z’s trust in influencer-marketing.

Hållbarhetsfrågan i klädbranschen är fortfarande i en utvecklingsfas och tidigare forskning visar att det finns ett flertal möjliga faktorer som är bidragande till att kunder i dagsläget inte konsumerar på ett sätt som går i linje med deras värderingar.Syftet är att utforska hur kunder kan engageras att främja hållbarhetsaspekten vid klädinköp. För att uppfylla syftet utformas två forskningsfrågor. Metoden är en flerfaldig strategi med ett huvudsakligt kvalitativt fokus. Angreppssättet är abduktivt genom kombination av deduktion och induktion. Studien består av en kvantitativ enkätundersökning följt av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studien görs ur ett kundperspektiv.Det teoretiska ramverket behandlar möjliga faktorer till varför kunder inte konsumerar i linje med sina värderingar. Faktorerna är informationsbrist, misstro gentemot informationen, informationskomplexitet, högt pris samt begränsat utbud. I analysen av den kvalitativa datan utvecklas en förståelse för varför dessa faktorer kan vara avgörande, och behandlar teorier inom CSR-kommunikation, kundens sociala ansvarstagande samt social normalisering. Slutsatsen är att informationsfaktorerna är avgörande ur ett hållbarhetsperspektiv då bristande information ses leda till förvirring och misstro. Misstron tenderas sedan generaliseras branschöverskridande. Komplexiteten i branschen som helhet gör att informationen måste vara tydlig och heltäckande för att underlätta kunders ansvarstagande. I annat fall tenderar kunder att skjuta ifrån sig ansvaret. / Sustainability in the clothing industry is still in a development phase and previous research shows that there are several possible factors that are contributing to the fact that customers do not consume in a way that is in line with their values. The purpose is to explore how customers may be involved in promoting sustainability in clothing purchases. To do so two research questions is investigated. The method consists of a multiple strategy with a qualitative focus. The approach is abductive through the combination of deduction and induction. The study consists of a quantitative survey followed by qualitative semi-structured interviews. The study is done from a customer perspective. The theoretical framework addresses possible factors to the fact that customers do not consume in line with their values. The factors are lack of information, distrust of the information, information complexity, high cost and limited supply. In the analysis of the qualitative data an understanding of why these factors can be crucial is developed, and addresses theories in CSR communication, customer social responsibility and social normalization.The conclusion is that information factors are crucial in terms of sustainability as inadequate information is seen to lead to confusion and distrust. This distrust tends then to be generalized cross-industry. Due to the complexity in the industry as a whole, the fact that the information is distinct and comprehensive is of great importance to help customers see their own responsibility. Otherwise, customers tend to neglect their responsibility.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera en institutionaliserad diskurs kring kommunikation av hållbarhet inom klädbranschen. Utgångspunkten för identifiering av en sådan diskurs är företagens tillämpning av redovisningsmodellen triple bottom line. Vidare förklaras denna diskurs med hjälp av legitimitets- och intressentteorin. Resultatet av studien syftar till att bidra till kunskapsbildningen kring dessa teorier.Metod: En kvalitativ diskursanalys har genomförts på fyra utvalda företags hållbarhetsredovisningar inom klädbranschen. Företagen representerar två olika profiler, fast fashion samt high-end. Studien är inspirerad av innehållsanalys då datamaterialet har kategoriserats. Kategorierna har dock fått växa fram under analysens gång för att på så vis identifiera diskursen kring kommunikation av hållbarhet.Resultat: Studien tyder på att hållbarhetsredovisning har institutionaliserats och att det finns en relativt tydlig diskurs kring kommunikation av hållbarhet inom den studerade branschen. Den tydligaste variationen som framkommit är en skillnad mellan företagens profiler, nämligen att företagen inom high-end trycker mer på kvalitet på kläderna än vad företagen inom fast fashion gör.Originalitet/värde: Tidigare studier har funnit att det finns stora skillnader i hur corporate social responsibility rapporteras mellan olika branscher. Denna studie undersöker hur företag inom samma bransch, men med olika profilering, rapporterar om hållbarhet. Studien har bidragit till att öka förståelsen för varför företag inom klädbranschen väljer att lyfta viss information i sina hållbarhetsredovisningar. / Purpose: This paper seeks to identify an institutionalised discourse about communication of sustainability in the clothing industry. The base for identification of this discourse is how a company applies the triple bottom line model. Further, this discourse is explained with legitimacy- and stakeholder theory. The result of the study aims to contribute to increase knowledge about these theories.Methodology: A qualitative discourse analyses has been employed on the sustainability reports of four fashion companies. The companies represents two profiles, fast fashion and high-end. The study is partly conducted by applying content analysis on a data driven basis. Categories have emerged during the course of the analysing work.Findings: The result suggests that the sustainability reporting has been institutionalised and that there exist a relatively clear discourse about communication of sustainability within the studied industry. The most obvious variation that has emerged is a variety between the companies' profiles, the high-end companies communicate quality of the clothes to a greater extent compared to the fast fashion companies.Originality/value: Previous studies have shown that there are big differences in how corporate social responsibility is reported among industries. This study examines how companies in the same industry, with various corporate profiles, report on sustainability. The study has helped to increase the understanding of why a company in the clothing industry chooses to highlight certain information in their sustainability report.This thesis is written in Swedish.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv samt barriärer svenska klädföretag ser rörande sina sourcing beslut, med fokus på nearshoring och farshoring. Vidare undersöks även hur dessa motiv och barriärer skiljer sig åt beroende på vilket segment klädföretaget inriktar sig på. Västra Götaland har länge varit centrum för textilindustrin i Sverige men har på senare tid konkurrerat med utländska, billigare tillverkningsländer såsom Kina och Bangladesh. Idag har dock en trend uppdagats, då många klädföretag väljer att flytta sin produktion till länder närmare hemmamarknaden, vilket benämns som nearshoring. Uppsatsen har en kvalitativinriktning där en flerfaldig fallstudie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra klädföretag baserade i Västra Götaland. Intervjuerna utformades i syfte att undersöka respektive företags motiv samt barriärer för att att arbeta med nearshoring. Det insamlade empiriska materialet analyserades därefter genom indelning av dessa motiv och barriärer i en tabell för att skapa en tydlig överblick. Tabellen analyserades vidare för att hitta mönster och dessa delades sedermera in i sex olika kategorier som lades till grund för analysen. Motiv och barriärer hos de studerade företagen var relativt likartade och överensstämmer med tidigare forskning inom området. De starkaste motiven för nearshoring visade sig vara tid tillmarknaden, hållbarhet och riskhantering medan de starkaste barriärerna var högre kostnader, kapacitet och relation med leverantörer. Motiv och barriärer tenderade även att skilja sig åt beroende på vilket segment inom marknaden ett företag är verksam inom. Sport- och fritidskläder visade sig vara mer fokuserade på kvalitét och pris medan modekedjor är merfokuserade på snabbhet till marknaden. / The purpose of this study is to investigate nearshoring motives and barriers in the Swedish clothing industry, and the differences between diverse segments on the market. Västra Götaland, a region in Sweden, has long been the centre for the textile industry in Sweden but has been struggling with competition of foreign, cheaper manufacturing countries like China or Bangladesh. Today, the manufacturing returning to closer areas of the market, labeled as nearshoring, which is shown to be a growing trend. The study has a qualitative research strategy approach where a multiple-case study with semi-structured interviews have been conducted with four clothing companies in Västra Götaland. The interviews were designed to investigate their respective motives and barriers for nearshoring. The collected data was analysed by dividing all of the motives and barriers into a table to get an overview. The table was then analyzed to find patterns. These patterns were later divided into six categories that was used as a foundation for the analysis. The barriers and motives of the different companies are quite similar and complies with the earlier research that has been conducted on the subject. The strongest motives for nearshoring is time to market, sustainability and risk management while the barriers was pointed out as higher costs, capacity and relationship with current partners and manufactures. The motives and barriers tend to shift depending on what segment on the market that the company is operating on. Sport and active wear tend to be more focused on quality and price while fashion companies tend to be more interested in speed to market. This thesis is written in Swedish.