<p>Det gemensamma syftet med antologin är att genom deltagande observationer och intervjuer få en inblick i barns vardagskultur. Detta fokus har vi valt på grund av att vi tycker att det är intressant att se hur barn tar efter vuxenvärlden och hur de socialiseras in i samhällets normsystem. Barns vardagskultur är uppbyggd av en mängd olika företeelser som sker på många olika platser i samhället. Vi har därför valt att diskutera några utav dessa företeelser. Magnus Palmqvist skriver i sin del, Barns lek ur ett genusperspektiv, om hur barn, i åldrarna 6-9, leker ur ett genusperspektiv. Han diskuterar detta utifrån hur flickor och pojkar ritar och beter sig på ett fritidshem. Stina Jornefelt skriver i sin del, Barns lek – En studie om lekens betydelse i förskolan, om hur barn, i åldrarna 3-5, använder sig av lek i förskolan. Viktiga aspekter i antologidelen är leksaker och den ”fria leken”. Linda Forss skriver i sin del, Barns kläder – En studie med fokus på förhandlingen om och synen på barns kläder, om barns och vuxnas syn på kläder, hon diskuterar även förhandlingen om kläder dem emellan. Den åldersgrupp hon fokuserat sig på är barn upp till 12 år.</p>

<p>This essay aims to investigate young people's vision of clothes as a means of communication. Focus lies on what message the clothing we have on sends out and how they are interpreted by our surroundings. Do other people interpret us the way we intend to through our clothes? The theoretical frame of reference that applies is Thomas Ziehe’s theories about Clothing and Identity, Anthony Giddens’ Reflexive Identity Processes and the Uses and Gratification’s theory. The researches were carried out with a comprehensive questionnaire survey among high school students, at Lars Kaggskolan in Kalmar, with an associated image, and two personal interviews. The results showed that young people in general do not want to stand out from the quantity and they often describe their clothing style as ordinary, normal, and fashion conscious. Young people ascribe other people stereotypes on the basis of their clothing. There are many factors that play a part in the choice of clothing we do. Everything from media, group belonging to past experiences has a great meaning in the context.</p>

<p>To understand students, their world and what makes them act in a certain way or how they form groups in school is a very important part of a teachers work. You get a better understanding for the students behavior by having knowledge about how they look upon</p><p>themselves and other students, to prevent prejudice and tendenses to bullying and beeing an “outsider”. Clothes and fashion are often a big part of the students identity buliding and how they look upon themselves and get looked at by others.</p><p>We have chosed to exeminate this phenomenon among girls since they are often more exposed by the media for example and with unreasonable beautyideals and other external factors that many girls try to live up to in todays society.</p><p>We have made a survey regarding the usage of clothes and fashion in the making of an identety with totally fiftyeight girls in the ninth grade on two different public schools in Haninge and Tyresö municipality.</p> / <p>Att förstå elevers värld och vad som kan göra att de beter sig på ett visst sätt, eller hur de bildar grupperingar i skolan är som lärare en viktig del i arbetet. Eftersom att man får en bättre förståelse för elevernas beteende genom att ta reda på hur de faktiskt själva ser på saker och ting, kan man som lärare också arbeta med eleverna för att få bort eventuella fördomar och tendenser till utanförskap eller mobbning. Ofta spelar kläder och mode en stor roll i</p><p>elevernas identitetsarbete och hur de ser på sig själva och hur de i sin tur blir sedda av andra.</p><p>Vi har valt att undersöka detta fenomen bland tjejer då det ofta är de som är mest utsatta av bland annat media med orimliga skönhetsideal och andra yttre faktorer som många unga tjejer</p><p>försöker leva upp till i dagens samhälle.</p><p>Vi har gjort en enkätundersökning rörande användandet av kläder och mode i skapandet av en identitet med totalt femtioåtta tjejer i årskurs nio på två olika kommunala skolor i Haninge och Tyresö kommun.</p>

<p>Mediesamhället av idag påverkar människan på olika sätt. Vi väljer medvetet medier som vi verkligen vill använda. Andra medier, som vi inte väljer, påverkar oss på ett indirekt sätt och detta kanske vi inte lägger märke till. I medieperiferin finns reklamen. Reklamen är tänkt att påverka och göra oss uppmärksamma på olika företeelser. Detta kan ske genom aktuella bilder, situationer och musik, som har konstruerats av reklambyråer, för att skapa uppmärksamhet, delaktighet och igenkännande hos den eventuella kunden.</p><p> </p><p>Vi, som blivande lärare, har velat undersöka och klargöra hur klädreklamen påverkar dagens ungdomar och om/hur skolan arbetar med dessa frågor. Syftet med vår uppsats är att empiriskt undersöka och intervjua ungdomar och därigenom tydliggöra hur ungdomar påverkas av reklam. I första hand har vi undersökt och fokuserat på TV-reklam. Vår studie är kvalitativ och vi har gjort ett<strong> </strong>urval av ungdomar och lärare. Vi genomförde vår studie<strong> </strong>på en och samma gymnasieskola för att undersöka hur man idag arbetar med, förhåller sig till reklam och begreppet identitet i skolan.</p><p> </p><p>Resultatet av vår studie har visat att medvetenheten och kunskapen kring hur reklam fungerar och påverkar är låg bland de ungdomar vi har intervjuat. För att förstå varandra bättre, motverka fördomar och märkeshysteri bör lärare och elever uppmuntras till att diskutera de grundläggande värderingar som finns i reklambudskapen. En diskussion kan motverka t ex mobbing när det gäller olika klädval d v s uppmuntra till tolerans av olika individers val av klädstil. Den slutsats, som vi har kommit fram till, är att ungdomarna anser att deras kompisar påverkas mera av reklam än de själva gör. Medvetenheten om reklamens påverkan skiljer sig också mellan killar och tjejer. Tjejer har en viss insikt och medger att de påverkas generellt av reklambudskapen medan killarna är tveksamma till om de överhuvudtaget påverkas. Lärarnas åsikter om elevers klädstil i skolan tar vi också upp i denna uppsats. Enligt vad som framkommit i vår studie kan elever genom sin klädstil uttrycka värderingar, attityder och beteenden.</p>

No description available.

Det gemensamma syftet med antologin är att genom deltagande observationer och intervjuer få en inblick i barns vardagskultur. Detta fokus har vi valt på grund av att vi tycker att det är intressant att se hur barn tar efter vuxenvärlden och hur de socialiseras in i samhällets normsystem. Barns vardagskultur är uppbyggd av en mängd olika företeelser som sker på många olika platser i samhället. Vi har därför valt att diskutera några utav dessa företeelser. Magnus Palmqvist skriver i sin del, Barns lek ur ett genusperspektiv, om hur barn, i åldrarna 6-9, leker ur ett genusperspektiv. Han diskuterar detta utifrån hur flickor och pojkar ritar och beter sig på ett fritidshem. Stina Jornefelt skriver i sin del, Barns lek – En studie om lekens betydelse i förskolan, om hur barn, i åldrarna 3-5, använder sig av lek i förskolan. Viktiga aspekter i antologidelen är leksaker och den ”fria leken”. Linda Forss skriver i sin del, Barns kläder – En studie med fokus på förhandlingen om och synen på barns kläder, om barns och vuxnas syn på kläder, hon diskuterar även förhandlingen om kläder dem emellan. Den åldersgrupp hon fokuserat sig på är barn upp till 12 år.

This thesis aims at examining factors that influence women’s choice of clothing. Focus lies on what women want to communicate with their clothes, how consumption is used as a means of expression, women’s attitude towards the clothing and the body image that media has created. Is there an underlying idea in a women’s choice of clothing and is she trying to express something specific? Why do women buy the clothes they do? The aim with this thesis is to identify if there is a difference between people from an urban area and those from a small town, as well what role the geographic difference plays in how fashion conscious you are or how you choose your clothes. The theoretical framework applied primarily includes Jean Baudrillard and Zygmunt Bauman's theories of consumption, Pierre Bourdieu's theory of distinction and a feminist theory of Judith Butler and Susan Bordo. A qualitative methodology has been applied in the form of extensive interviews with 18 women aged 20-30 living in Stockholm and Karlskrona. The results showed how women use clothing to express their personality in different ways depending on the social situation they’re in. Furthermore the results showed that other women are a woman’s biggest threat and men do not have a big impact on women’s choice of clothing.

To understand students, their world and what makes them act in a certain way or how they form groups in school is a very important part of a teachers work. You get a better understanding for the students behavior by having knowledge about how they look upon themselves and other students, to prevent prejudice and tendenses to bullying and beeing an “outsider”. Clothes and fashion are often a big part of the students identity buliding and how they look upon themselves and get looked at by others. We have chosed to exeminate this phenomenon among girls since they are often more exposed by the media for example and with unreasonable beautyideals and other external factors that many girls try to live up to in todays society. We have made a survey regarding the usage of clothes and fashion in the making of an identety with totally fiftyeight girls in the ninth grade on two different public schools in Haninge and Tyresö municipality. / Att förstå elevers värld och vad som kan göra att de beter sig på ett visst sätt, eller hur de bildar grupperingar i skolan är som lärare en viktig del i arbetet. Eftersom att man får en bättre förståelse för elevernas beteende genom att ta reda på hur de faktiskt själva ser på saker och ting, kan man som lärare också arbeta med eleverna för att få bort eventuella fördomar och tendenser till utanförskap eller mobbning. Ofta spelar kläder och mode en stor roll i elevernas identitetsarbete och hur de ser på sig själva och hur de i sin tur blir sedda av andra. Vi har valt att undersöka detta fenomen bland tjejer då det ofta är de som är mest utsatta av bland annat media med orimliga skönhetsideal och andra yttre faktorer som många unga tjejer försöker leva upp till i dagens samhälle. Vi har gjort en enkätundersökning rörande användandet av kläder och mode i skapandet av en identitet med totalt femtioåtta tjejer i årskurs nio på två olika kommunala skolor i Haninge och Tyresö kommun.

No description available.

Mediesamhället av idag påverkar människan på olika sätt. Vi väljer medvetet medier som vi verkligen vill använda. Andra medier, som vi inte väljer, påverkar oss på ett indirekt sätt och detta kanske vi inte lägger märke till. I medieperiferin finns reklamen. Reklamen är tänkt att påverka och göra oss uppmärksamma på olika företeelser. Detta kan ske genom aktuella bilder, situationer och musik, som har konstruerats av reklambyråer, för att skapa uppmärksamhet, delaktighet och igenkännande hos den eventuella kunden.   Vi, som blivande lärare, har velat undersöka och klargöra hur klädreklamen påverkar dagens ungdomar och om/hur skolan arbetar med dessa frågor. Syftet med vår uppsats är att empiriskt undersöka och intervjua ungdomar och därigenom tydliggöra hur ungdomar påverkas av reklam. I första hand har vi undersökt och fokuserat på TV-reklam. Vår studie är kvalitativ och vi har gjort ett urval av ungdomar och lärare. Vi genomförde vår studie på en och samma gymnasieskola för att undersöka hur man idag arbetar med, förhåller sig till reklam och begreppet identitet i skolan.   Resultatet av vår studie har visat att medvetenheten och kunskapen kring hur reklam fungerar och påverkar är låg bland de ungdomar vi har intervjuat. För att förstå varandra bättre, motverka fördomar och märkeshysteri bör lärare och elever uppmuntras till att diskutera de grundläggande värderingar som finns i reklambudskapen. En diskussion kan motverka t ex mobbing när det gäller olika klädval d v s uppmuntra till tolerans av olika individers val av klädstil. Den slutsats, som vi har kommit fram till, är att ungdomarna anser att deras kompisar påverkas mera av reklam än de själva gör. Medvetenheten om reklamens påverkan skiljer sig också mellan killar och tjejer. Tjejer har en viss insikt och medger att de påverkas generellt av reklambudskapen medan killarna är tveksamma till om de överhuvudtaget påverkas. Lärarnas åsikter om elevers klädstil i skolan tar vi också upp i denna uppsats. Enligt vad som framkommit i vår studie kan elever genom sin klädstil uttrycka värderingar, attityder och beteenden.