Aim of the thesis: The aim of this thesis is to describe and gain a deeper understanding of how companies use communication as a tool to overcome the gap between the company and the consumer. The aim is also to clarify some of the factors contributing to this gap.Method:  This thesis has been made from a qualitative approach with quantitative influences. The qualitative primary data collection was gathered through six in-depth interviews with companies in Gothenburg either selling organic and fair-trade produced clothes or marketing towards sustainable consumption. The quantitative part consists of a consumer questionnaire given to 100 women in the inner city of Gothenburg.  Frame of references: Related researches within the field of the subject are presented in the beginning of this chapter. Further theories presented are the consumer’s awareness and the consumer´s responsiveness to CSR. The consumer buying process connects the consumer to the company and how the company reacts and communicates.    Conclusions: The consumer lack adequate information to consume organic and fair-trade clothes. Social Entrepreneurs can help them overcome the issue, but needs to improve their CSR-communication. The gap between the company and the consumer can be describes by factors like supply, labeling, preconceptions, buying behavior and marketing.Keywords: Corporate Social Responsibility (CSR), Organic and Fair-trade clothes, Social entrepreneur.

I och med internets utveckling har även e-handeln utvecklats och är idag en stor del av handeln. Denna studies syfte är att genom en enkätundersökning ta reda på hur konsumenterna i dagens samhälle handlar på internet och i fysiska butiker i Sverige. Dessutom belyser denna uppsats huruvida deras köpbeteende skiljer sig beroende på ålder och kön. Vi undersöker dessutom hur konsumenterna ser på risker, pris och service när de ska köpa kläder baserat på deras ålder och kön. För att kunna analysera och komma fram till en slutsats har vi använt oss av tidigare forskning och teorier för att knyta samman till det resultat vi har fått genom undersökningen.   Slutsatsen i denna studie visar att det framförallt är unga konsumenter i mellan åldrarna 16-35 som handlar kläder på Internet idag samt att de har en mer öppen och tolerant syn på e-handeln än vad äldre konsumenter har, vilket vi tror beror på att de är har växt upp i takt med att internet och e-handeln har utvecklats. Studien visar även att kvinnor handlar mer kläder på internet än vad män gör, vilket skiljer sig från vad tidigare forskning visar.

<p>This thesis aims at examining factors that influence women’s choice of clothing. Focus lies on what women want to communicate with their clothes, how consumption is used as a means of expression, women’s attitude towards the clothing and the body image that media has created. Is there an underlying idea in a women’s choice of clothing and is she trying to express something specific? Why do women buy the clothes they do? The aim with this thesis is to identify if there is a difference between people from an urban area and those from a small town, as well what role the geographic difference plays in how fashion conscious you are or how you choose your clothes. The theoretical framework applied primarily includes Jean Baudrillard and Zygmunt Bauman's theories of consumption, Pierre Bourdieu's theory of distinction and a feminist theory of Judith Butler and Susan Bordo. A qualitative methodology has been applied in the form of extensive interviews with 18 women aged 20-30 living in Stockholm and Karlskrona. The results showed how women use clothing to express their personality in different ways depending on the social situation they’re in. Furthermore the results showed that other women are a woman’s biggest threat and men do not have a big impact on women’s choice of clothing.</p>

<p><strong>Aim of the thesis: </strong>The aim of this thesis is to describe and gain a deeper understanding of how companies use communication as a tool to overcome the gap between the company and the consumer. The aim is also to clarify some of the factors contributing to this gap.<strong>Method:  </strong>This thesis has been made from a qualitative approach with quantitative influences. The qualitative primary data collection was gathered through six in-depth interviews with companies in Gothenburg either selling organic and fair-trade produced clothes or marketing towards sustainable consumption. The quantitative part consists of a consumer questionnaire given to 100 women in the inner city of Gothenburg.  <strong>Frame of references: </strong>Related researches within the field of the subject are presented in the beginning of this chapter. Further theories presented are the consumer’s awareness and the consumer´s responsiveness to CSR. The consumer buying process connects the consumer to the company and how the company reacts and communicates.    <strong>Conclusions: </strong>The consumer lack adequate information to consume organic and fair-trade clothes. Social Entrepreneurs can help them overcome the issue, but needs to improve their CSR-communication. The gap between the company and the consumer can be describes by factors like supply, labeling, preconceptions, buying behavior and marketing.<strong>Keywords: </strong>Corporate Social Responsibility (CSR), Organic and Fair-trade clothes, Social entrepreneur.<strong> </strong></p>

Under många år har shopping betraktats som en kvinnlig aktivitet, men allt fler män har börjat visa intresse för mode. Då målgruppen vuxit har även detaljhandeln fått expandera, och det ses som viktigt att förstå konsumenter och hur de fattar beslut. Konsumentbeteende beskrivs som en process där konsumenter väljer och köper produkter för att tillgodose sina behov. På grund av den traditionella synen på shopping har manligt köpbeteende varit ett bortprioriterat forskningsområde. Den forskning som har bedrivits har främst fokuserat på unga manliga konsumenter utifrån kvantitativa metoder, varav mer djupgående studier saknas på äldre män och deras köpbeslutsprocess. Därmed var syftet med den här studien att undersöka äldre mäns beslutsprocess och vilka faktorer som påverkar ett klädköp, sett i relation till etablerade beslutsmodeller. Avsikten var dessutom att bidra till den vetenskapliga diskussionen rörande manligt köpbeteende. Med problemet och syftet som utgångspunkt genomfördes semi-strukturerade intervjuer med äldre män. Vidare användes en deduktiv ansats då syftet var att sätta empirin i förhållande till tidigare beslutsprocesser. De modeller som användes var beslutsprocessen utvecklad av Blackwell, Miniard och Engel (2006) samt beslutsprocessen för mode av Solomon och Rabolt (2007). Även mätinstrumentet CSI och tidigare forskning användes för att samla in och analysera empirin. Resultatet i studien indikerar att samtliga män visar på olika typer av beteende, men vissa centrala mönster kunde urskiljas. Männen visar på en beslutsprocess med drag av både den traditionella processen som den för modeprodukter. Slutsatser om olika typer av beslutsmönster kunde inte dras, men vissa kännetecken kunde utläsas. Studien har bidragit till en förförståelse för beslutsprocessen hos äldre män, men mer forskning inom området rekommenderas / Program: Textilekonomutbildningen

Att världens konsumtion leder till stora påfrestningar på miljön är ingen nyhet, och eftersom det årligen produceras cirka 80 miljarder plagg är textilbranschen en stor bidragande faktor. Kläder har dessutom en relativt kort livstid i dagens samhälle, innan konsumenterna väljer att bortskaffa dem för att följa nya modetrender och få mer plats i garderoben. En stor mängd av bortskaffade kläder ges bort eller skänks till bättre behövande. Dock finns det fortfarande kläder som också slängs i hushållssoporna, trots att upp till 95 procent av slängda plagg skulle kunna återanvändas eller återvinnas.Syftet med denna studie var därför att undersöka hur unga svenska kvinnor gör när de bortskaffar kläder, och varför de väljer de alternativ de gör. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genom en förundersökning samt via sju semistrukturerade intervjuer.Resultatet visade att unga kvinnor bortskaffar kläder som de har tröttnat på, som är trasiga eller som upplevs som ofräscha. Som tidigare studier visat var det mest förekommande alternativet att bortskaffa på att skänka kläderna vidare, vilket dock endast gällde hela och rena plagg. Av de plagg som kvinnorna ansåg att ingen annan skulle vilja bära slängde de flesta sina gamla kläder i soporna. Detta berodde framförallt på brist på kunskap om andra möjliga alternativ. Dessutom framkom även att kvinnorna generellt valde de sätten att bortskaffa kläder på som de ansåg vara enklast, varför tillgängligheten av alternativ också var en avgörande faktor.Studien bidrar till att skapa förståelse för konsumenters beteende vid bortskaffning av kläder. / Program: Kandidatutbildning i Textilekonomiutbildning

The aim of this study is to examine whether the image of the stereotype librarian has created conflict in young librarians´ personal identity and/or professional identity and if this has shown in their choice of clothes? Our purpose was to find out, with the help of their choice of clothes, the young librarians view of themselves as individuals and professional librarians. We have searched for the answers to the following questions: - Do young librarians experience that clothing at their workplace has any significance and if so, what do they want to signal with their clothing? - Do they experience that clothing and appearance has any impact on their personal and professional identity? - How do they relate, by their choice of clothes, to the stereotype images of the librarian? We have performed qualitative interviews with eleven young female librarians. As a theoretical framework we have used ideas and concepts from different areas of research; semiotics, social psychology, business administration and ethnology. The questions concerning clothing at the library have visualized the invisible conflicts that are inherent in the librarians´ professional role. The clothing can symbolize different conflicts; between the private and the public role, between being unique and blending with the crowd and between a “harmless look” or a professional look. Also, clothing can symbolize the conflict between the old introvert and the new extrovert professional role, between the old and the new generation of librarians and finally between a real librarian and the stereotype image. / Uppsatsnivå: D

I vår framtida yrkesprofession läggs stor vikt på de hygieniska aspekterna, där operationsklädernas material och utformning spelar stor roll. Kunskapen om att förhindra bakteriebärande partiklar att spridas ut i luften och vidare till operationssåret är en förutsättning för ett professionellt vårdande.Syftet är att utifrån vetenskaplig litteratur belysa hur operationsklädseln och andra faktorer tillsammans kan reducera antalet bakteriebärande partiklar vid infektionskänslig ortopedisk implantatkirurgi. Vidare är vårt syfte att ta reda på vilka grunder utarbetandet av en medicinsk riktlinje, för en ortopedisk operationsavdelning i västra Sverige, vilar på.Uppsatsen bygger på en litteraturstudie av artiklar med kvantitativ metod tillsammans med en intervju av en ansvarig på en ortopedklinik i västra Sverige. Artiklar söktes i databaser, genom manuell sökning och på Internet. Flemming (1998) har använts för formulering av syfte och problemformulering. Vi har använt oss av Evans (2003) för att analysera litteraturen och Burnard (1991) för att analysera intervjun.I resultatet visas att operationsklädselns material och design spelar stor roll tillsammans med ventilationen, för att hålla halten av bakteriebärande partiklar på en låg nivå. En låg nivå av de bakteriebärande partiklarna är en förutsättning för att undvika eventuella postoperativa sårinfektioner.I diskussionen diskuteras samband mellan operationskläder och postoperativa, vårdrelaterade sårinfektioner. Intervjuns för- och nackdelar tas i beaktande och grunderna för introducering av en ny medicinsk riktlinje diskuteras. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Syftet med det här projektet är att starta en butik som säljer ekologiska och miljövänligakläder. Genom att utarbeta en affärsidé, affärsplan och göra en marknadsundersökningfår vi reda på om detta är möjligt. Idén har vuxit fram under utbildningensgång då många kurser tagit upp den miljöpåverkan våra kläder står för. En annan anledningär att Borås nyligen blivit en Fair Trade City, vilket innebär att Borås stad skaha ett visst utbud av ekologiska och miljömärkta varor.För att kunna skapa en affärsplan behövs olika verktyg och metoder, några av dessaär litterära, muntliga och undersökningar. Undersökningarna består av en påstan intervjuoch en enkätintervju som bl.a. hjälper oss att få reda på om det finns något intresseför en ekologisk butik i Borås.Vår målgrupp är kvinnor och män i åldern 25-45 år, med barn. Sortimentet är utformatför att passa denna grupp med bl.a. jeans, T-shirts, skjortor samt babykläder.Jämfört med våra konkurrenter kommer vi att ha ett större sortiment, en högre prisklassoch bättre service. Våra konkurrenter är väletablerade på marknaden i Boråsmedan vi är nya aktörer som kan leda till en del problem och risker för oss. Därförhar vi valt att analysera dessa närmare med hjälp av SWOT - analys och Porter´s femkraftsmodell.Vi har även gjort positioneringskartor som visar vilken plats på marknadensom är ledig och att det faktiskt finns ett hål som vi kan fylla. Som sagt finnsdet stora risker förenat med att starta ett nytt företag och några av dessa är bl.a. enmissbedömning av vår marknad och målgrupp, att den ekologiska bomullen skullekunna ta slut m.m.Många nystartade företag får stänga inom det första året och därför är det viktigt attgöra en budget som visar det tänkta pengaflödet. Vi har därför ställt upp en resultatochen likviditetsbudget för första året. Likviditetsbudgeten och investeringskapitaletvisar oss hur mycket vi behöver låna av banken för att kunna öppna butiken samt betalavåra fakturor och resultatbudgeten visar vinsten det första året.Den enkätintervju som vi gjort med två egenföretagare visar att det går att starta ettnytt företag och att det kan gå till på helt olika sätt. Den påstan intervju vi gjort har tagitplats i Borås med personer mellan 25 och 45 år, både kvinnor och män. De flestaköper kläder flera gånger i månaden och vi anser att vår målgrupp är relativt köpstark.Analysen visar dock att intresset och kunskapen om ekologisk bomull är mindreän vi tänkt oss. Detta kan leda till problem med att starta upp verksamheten. / Program: Butikschefsutbildningen

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där trender ständigt förändras, vilket medfört att konsumenter alltid efterfrågar det senaste som finns på marknaden. Klädföretag tillhör den bransch där det populära ”fast fashion” modet blivit alltmer vanligare och innebär att nya klädkollektioner erbjuds från vecka till vecka. Det har framkommit från olika håll att den ökade klädkonsumtion är en bidragande faktor till dagens hälso- och miljöproblem. Unga kvinnor klassificeras som den konsumentgrupp som vill följa med i modetrenderna och konsumerar därför mest kläder. Det är svårt att minska konsumenters klädinköp och fokus borde därför riktas mot vad konsumenter gör med sina kläder som inte längre används.Syftet med denna studie är att undersöka vad som påverkar och styr unga kvinnors val att göra sig av med sina avlagda kläder samt hur de väljer att avyttra sina klädesplagg. Resultaten ska vara till hjälp för berörda aktörer, såsom kommuner, välgörenhetsorganisationer och klädföretag då dessa har möjlighet att påverka konsumenters beteende vid avyttring av kläder. Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Tre fokusgruppsintervjuer med fem till sex respondenter i varje grupp har genomförts, med kvinnor i åldrarna 20 till 29 år.Av studien framgår det att unga kvinnors beslut om avyttring främst påverkas av deras relation till kläder. Relationen kännetecknas av hur väl ett klädesplagg överensstämmer med en individs självbild och identitet eller om klädesplagget symboliserar något betydelsefullt i konsumentens liv. Vidare inbegriper relationen även av hur plagget har införskaffats, närmare bestämt, om en konsument har fått det av någon speciell eller om klädesplagget kostade mycket vid inköpstillfället. Ett avyttringsbeslut påverkas även av ett klädesplaggs funktionalitet, användbarhet, skick och kvalitet. När det kommer till hur unga kvinnor avyttrar sina kläder spelar tillgänglighet och närhet av de olika avyttringsalternativen en betydande roll. De vanligaste avyttringsalternativen är att skänka, dela eller slänga sina kläder. / Program: Civilekonomprogrammet