Omgivningen har stor påverkan till hur ett barn skapar könstillhörighet. Färg är ett huvudsakligt fenomen till hur barn formar och anpassar sig i samhället. Föräldrars åsikter om färg och samhälle är starkt förknippade med barns uppväxt och framtida sexuella läggning. Vilka erfarenheter ett barn får baseras främst på dess närmaste omvärlds åsikter där barnet ständigt befinner sig. Studiens syfte var att undersöka om dessa åsikter från föräldrarar påverkar deras söners färgval i klädsel. Genomförandet har utförts utifrån kvalitativt semistrukturerade intervjuer med föräldrar till söner i förskoleåldern. Studien har inspirerats av ett fenomenografiskt synsätt, där forskaren betraktar människors delade föreställningar om fenomen. Studien innefattade fyra föräldrapar och varje föräldrapar intervjuades enskilt i deras hem. Informanternas olika uppfattningar och synsätt om färg som symbol för homosexualitet och kön synliggjordes i resultatet. Av resultatet framkom hur föräldrar hade personlig inverkan på sönernas färger på klädseln, då föräldrarna inhandlade dem. Sönerna tilläts bära valfria färger på kläderna dock menade föräldrarna hur samhällets förutbestämda könssterotypiska färgkoder hade den främsta effekten, på vilka färger som befanns i deras söners klädsel. Föräldrarna tydliggjorde hur färger under tidigare årtionden kan ha symboliserat homosexualitet, men inte lika markant i dagens samhälle.

No description available.

Syftet med vår uppsats är att granska kvinnors attityder, erfarenheter och handlingar kring miljövänliga kläder. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie för att fånga den enskilda informantens attityder, erfarenheter och handlingar. Intervjuerna utfördes vid nio tillfällen under april. Enbart kvinnor mellan 20-30 år intervjuades. Vid analysen av intervjuerna använde vi oss av en kvalitativ innehållsanalys. Meningsbärande enheter plockades ut och kondenserades. Koder och teman kunde sedan konstrueras. Resultatet visade att kvinnorna var positiva till miljövänliga klädesplagg men utryckte tydligt att det var design och pris som var avgörande vid inköp. De ansåg att det inte fanns ett tillräckligt stort utbud av miljövänliga klädesplagg på marknaden för att kunna ha sin egen personliga klädstil. Resultatet visade även att kvinnorna kände en misstänksamhet mot miljövänliga kläder och företagen som erbjöd dessa. De upplevde att de inte kunde lita på de miljömärkta plaggen då det inte fanns några garantier samt svårt att kontrollera om plagget var miljövänligt producerat. Resultatet visade även en misstänksamhet mot att företagen enbart tillverkade miljövänliga klädesplagg för att öka sin försäljning samt för att framstå som miljömedvetna. I diskussionen granskas kvinnornas attityder och erfarenheter kring miljövänliga kläder samt vad detta kan indikera på. I diskussionen tolkas även resultatet av informanternas svar samt ställs mot tidigare forskning. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Sammanfattning Dagens klädkonsumtion sammankopplas ofta med hållbarhet framförallt gällande materialets miljöpåverkan och arbetsförhållanden i produktionen. Kläder massproduceras och tillverkas därför inte med hållbarhet i fokus. Företag kommer undan med att erbjuda icke hållbara kläder eftersom konsumenter främst fokuserar på utseende och pris istället för hållbarhet i sitt konsumentbeteende. Tidigare forskning beskriver att konsumenter har en negativ attityd till klädindustrins påverkan på hållbarhet men att de inte konsumerar hållbart på grund av kunskapsbrist. Denna brist på kunskap skapar ett gap mellan konsumenters attityd till hållbar klädkonsumtion och deras konsumentbeteende. Problemet med ökad konsumtion och hållbarhet kan kopplas till sociala medier. Sociala medier används bland annat för att hitta lättillgänglig och okomplicerad information om kläder. Tidigare forskning menar att sociala medier påverkar konsumentbeteendet genom att skapa ett behov för produkter man tidigare inte tänkt köpa. Vidare visar forskning att konsumenter påverkas mer av produktinformation från en tredje part så som vänner, familj eller referensgrupper. Vår undersökning grundar sig därför i sociala mediers stora inflytande på konsumenter och gapet mellan konsumenters attityd till och beteende vid hållbar klädkonsumtion. Uppsatsens syfte är därför att undersöka om sociala medier kan öka intresset för hållbara kläder hos yngre konsumenter. Vi fokuserar på yngre konsumenter eftersom de är uppväxta med datorer och internet samt är den grupp som flitigast använder sociala medier. I studien användes en kvalitativ metod där empiri samlades in genom fokusgrupper. Avsikten var att få en djupare förståelse för deltagarnas åsikter och idéer kring våra teman: hållbara kläder, konsumentbeteende, konsumentattityder och sociala medier. Tidigare forskning stämde överens med resultatet i vår studie där deltagarna beskrev att de inte hade möjlighet att konsumera hållbart eftersom de inte hade kunskapen om vad hållbara kläder faktiskt är. Där även textilstudenter som hade mer kunskap ansåg att det krävdes mer information för att de skulle kunna agera mer hållbart. Vidare visade även vår studie att sociala medier har en stor påverkan på ett konsumentbeteende. Genom att applicera vår empiri på ABC model of Attitudes kunde vi även se att sociala medier influerar konsumenters uppfattning, känsla och beteende vilket påverkar deras konsumentattityd. Alla deltagare i vår undersökning önskade mer lättillgänglig information om hållbara kläder i sociala medier eftersom det är en kanal de alla påverkas av. Ytterligare argumenterade de för att det krävs att fler personer tar sitt ansvar och delar kunskap om hållbara kläder för att skapa ett ökat intresse och tillslut ett förändrat beteende. Slutsatsen kunde därför dras att sociala medier kan vara ett verktyg för att öka intresset för hållbara kläder hos yngre konsumenter. Genom vår studie vill vi bidra till en djupare förståelse av konsumentbeteende samt konsumenternas attityder till hållbara kläder och sociala medier.

<p>Uppsatsen behandlar hur kläder kan fungera som ett kommunikationsmedel</p><p>inom organisationen, där frisöryrket studeras specifikt. Kläderna betraktas ur ett kulturellt perspektiv där semiotiken används explicit för att studera kläderna. Uppsatsen kommer fram till att kläder har en stor inverkan på bäraren och de personer som implicit påverkas. Teoriavsnittet går igenom semiotiken och den kulturella delen, sedan redovisas metoden som används. Vidare ges inblick i kläders signalsystem vad det gäller fysisk- och kulturell form. Därefter går uppsatsen djupare in på frisöryrket genom intervju av Johan Hellström och en undersökning av salonger i Stockholms innerstad. Avslutningsvis dras en slutsats och förslag till vidare forskning.</p>

I detta arbete kommer barnens utformning av deras könsidentiteter i förhållande till sina kläder att diskuteras. Metoden som använts är fokusgruppsintervjuer med barn i fem-sexårsåldern. Intervjuerna har utförts på en förskola i en storstad med en könsblandad grupp och två könshomogena grupper. Barnen använder främst kläder och färger för att visa sin tillhörighet inom en viss grupp, flicka eller pojke. Kläderna och färgerna som barnen använder är till stor del könsnormativa. Detta kan komma ifrån en heterosexuell norm som betonar skillnader mellan män och kvinnor. Men barnen visar också att de är villiga att ändra sina åsikter om hur flickor respektive pojkar bör klä sig, och visar relativt stor acceptans inför de som klär sig könsöverskridande. Barnens uppfattningar om kläder lärs in ifrån vuxna omkring dem. Det vore därför möjligt att öppna upp för fler könsöverskridanden bland barnen, om vuxna omkring dem agerar som genusmedvetna förebilder.

I vår uppsats vill vi fördjupa oss i ekologiska kläder och hur dessa kommuniceras och exponeras i modebutiker. Vi vill förtydliga vad ekologiska kläder är, vilka krav som ställs på dessa och hur de kommuniceras ut till konsumenterna i butiken. Det är hård konkurrens inom textilbranschen idag och det finns en nedåtgående trend inom handel så att få kunderna att välja den egna butik blir allt viktigare. Sortimentet anses vara ett starkt konkurrensmedel, därför har presentation av sortimentet på bästa sätt stor betydelse för butikerna. I vår studie har vi valt att fokusera enbart på hur butikerna behandlar sitt ekologiska sortiment för kvinnor. Vi har gått på djupet i hur viktigt det är att exponera sina varor på rätt sätt och hur särskilda exponeringar kan påverka försäljningen av en vara. Vi har gjort en observationsstudie i sex modebutiker för att se hur butikerna jobbar med sitt ekologiska sortiment idag. Vid tidpunkten för observationen var det endast en butik som jobbade aktivt med att marknadsföra sitt ekologiska sortiment med skyltar i butiken. Övriga butiker använda sig i stor utsträckning av hangtags eller annan information i plaggen. Detta resultat jämfördes sedan med konsumenternas kommentarer från vår marknadsundersökning där väldigt få av de tillfrågade handlar ekologiska kläder. Det var också få som visste om att butikerna de själva handlar andra kläder tillhandahåller ekologiska kläder. Det är svårt för en konsument att upptäcka ett behov och skapa ett ”vill ha”-begär om möjligheten att tillfredsställa behovet inte syns. Det finns redan en hel del forskning kring ämnena exponering och butikskommunikation. Denna forskning har varit en utgångspunkt för oss då den går att tillämpa på vilket plagg som helst. I köpprocessen ser vi att kunden börjar processen med att identifiera behovet som ska tillfredsställas, för att sedan söka efter alternativ och göra en utvärdering av alternativ. Först när ett plagg har klarat sig igenom dessa tre steg sker ett köp av varan. Konsumenten gör även en utvärdering av köpet vid konsumtion. Slutsatserna vi kan dra utifrån våra undersökningar är att butikerna idag inte kommunicerar ut sitt ekologiska sortiment på ett tydligt sätt till konsumenterna. Konsumenterna lider därför av informations- och kunskapsbrist både när det gäller sortimentet i sin helhet och de miljömärkningar som finns. Troligtvis finns det därför en möjlighet för butiker att öka sin försäljning genom att exponera dessa varor, och att på så sätt göra konsumenterna medvetna om att dessa kläder existerar. / Program: Butikschef, textil och mode

Kundservice har blivit allt viktigare inom detaljhandel i och med den ökade försäljningen som sker på internet. Kundservice har nästan blivit en form av marknadsföring för fysiska butiker. Trotts den hårda konkurrensen mellan butiker på marknaden kan man som kund uppleva dålig service och kundbemötande. Det kan bero på fler faktorer, en av faktorerna skulle kunna vara att butikssäljare är snabba att kategorisera kunder efter deras attribut. Så hur stor påverka har egentligen våra kläder på människors bedömning om oss? Kan kundbemötandet i butik påverkas av de kläder som en kund bär? Detta är frågor som väckte intresset för ämnet i den här studien och som ligger till grund för studiens huvudfråga. Syftet är att få en större förståelse för butiksförsäljares agerande mot olika kunder, samt att undersöka om kläderna har någon påverkan på varför de bemöter kunder på olika sätt. Vi vill även undersöka om det skiljer sig i kundbemötandet mellan en stor och en liten butik och vad det i så fall beror på. Det har genomförts deltagande observationer, enkätundersökning samt intervjuer med butiksförsäljare. Där deltagande observation utfördes på Hennes &amp; Mauritz, NK Fashion &amp; Denim samt Sally Jones i Göteborg. Därefter har vi analyserat våra resultat med den teoretiska data vi fått fram. De metoder vi har valt att använda oss av anser vi vara mest lämpade för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultatet visar att kundbemötandet kan variera beroende på vad kunden har på sig, men främst på ett positivt sätt. Det vi sett är att de tillfrågade i undersökningen upplevt att de i regel fått ett bra kundbemötande. I dom fall de varit mer välklädda har personerna endast känt att de fått ett ännu bättre bemötande. / Program: Butikschef, textil och mode

För att ett företag ska bli lönsamt krävs anpassning till kundens efterfrågan. Då de flesta kunder tar majoriteten av alla köpbeslut på plats i butiken, blir varuexponeringen i många fall avgörande. Genom att skapa en inspirerande varuexponering som framhäver de ekologiska kläderna kan företag således påverka fler kunder att handla ekologiskt och på så sätt öka efterfrågan. Syftet med vår studie är att granska hur Gina Tricot, Lindex och Polarn O. Pyret exponerar sina ekologiska kläder i butik samt att studera exponeringsmetoder butikerna kan applicera på sitt ekologiska sortiment, för att påverka försäljningen. Insamling av material till studien har gjorts med kvalitativ metod så som intervjuer och observationer. Vi har sedan analyserat det inhämtade materialet utifrån teorier i ämnet. Resultatet av vår studie visar att samtliga butiker arbetar mycket med att märka sina miljövänliga plagg med hang tags och liknande men utöver det så brister det i kommunikationen till kunderna. Genom en tydligare och mer kreativ exponering med mer fokus på de miljöanpassade alternativen hade de kunnat inspirera fler kunder till att handla mer ekologiskt och därmed få en större lönsamhet på det ekologiska sortimentet. / Program: Butikschef, textil och mode

No description available.