<p>Det gemensamma syftet med antologin är att genom deltagande observationer och intervjuer få en inblick i barns vardagskultur. Detta fokus har vi valt på grund av att vi tycker att det är intressant att se hur barn tar efter vuxenvärlden och hur de socialiseras in i samhällets normsystem. Barns vardagskultur är uppbyggd av en mängd olika företeelser som sker på många olika platser i samhället. Vi har därför valt att diskutera några utav dessa företeelser. Magnus Palmqvist skriver i sin del, Barns lek ur ett genusperspektiv, om hur barn, i åldrarna 6-9, leker ur ett genusperspektiv. Han diskuterar detta utifrån hur flickor och pojkar ritar och beter sig på ett fritidshem. Stina Jornefelt skriver i sin del, Barns lek – En studie om lekens betydelse i förskolan, om hur barn, i åldrarna 3-5, använder sig av lek i förskolan. Viktiga aspekter i antologidelen är leksaker och den ”fria leken”. Linda Forss skriver i sin del, Barns kläder – En studie med fokus på förhandlingen om och synen på barns kläder, om barns och vuxnas syn på kläder, hon diskuterar även förhandlingen om kläder dem emellan. Den åldersgrupp hon fokuserat sig på är barn upp till 12 år.</p>

Det gemensamma syftet med antologin är att genom deltagande observationer och intervjuer få en inblick i barns vardagskultur. Detta fokus har vi valt på grund av att vi tycker att det är intressant att se hur barn tar efter vuxenvärlden och hur de socialiseras in i samhällets normsystem. Barns vardagskultur är uppbyggd av en mängd olika företeelser som sker på många olika platser i samhället. Vi har därför valt att diskutera några utav dessa företeelser. Magnus Palmqvist skriver i sin del, Barns lek ur ett genusperspektiv, om hur barn, i åldrarna 6-9, leker ur ett genusperspektiv. Han diskuterar detta utifrån hur flickor och pojkar ritar och beter sig på ett fritidshem. Stina Jornefelt skriver i sin del, Barns lek – En studie om lekens betydelse i förskolan, om hur barn, i åldrarna 3-5, använder sig av lek i förskolan. Viktiga aspekter i antologidelen är leksaker och den ”fria leken”. Linda Forss skriver i sin del, Barns kläder – En studie med fokus på förhandlingen om och synen på barns kläder, om barns och vuxnas syn på kläder, hon diskuterar även förhandlingen om kläder dem emellan. Den åldersgrupp hon fokuserat sig på är barn upp till 12 år.

Utgångspunkten för arbetet är ett intresse för musikskapandets didaktik. Syftet är att jämförahur musik- och bildlärare på högstadiet ser på- och förhåller sig till skapande iundervisningen. Forskningsfrågorna gäller informanternas syn på- och förhållningssätt tillprocess, resultat, kvaliteter och portföljmetodik i relation till skapandepraktik samtinformanternas upplevda verklighet kring det andra ämnets skapandepraktik. Arbetet ärgenomgående skrivet med en hermeneutisk ansats gällande struktur, tolkning och språkval.Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer användes för datainsamling. Ett strategiskt urval avmusik- och bildlärare intervjuades. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och analyseradestematiskt av de två författarna. En hermeneutisk tolkningsakt eftersträvades i teori ochpraktik.Resultaten pekar på att ämnessynen är signifikant för skapandepraktik på ett större plan,genom läroplan och i praktik. Resultaten visar även på betydelsefulla skillnader mellanmusik- och bildlärarnas syn på- och förhållningssätt till skapandepraktik och portföljmetodikdär ett processfokuserat och uppgiftsfokuserat förhållningssätt till elevarbetet är mergenomgripande i bildlärarnas skapandepraktik. Hos musiklärarna visar sig ett resultatfokusoch verksfokus som mer framträdande. Resultaten visar också att musiklärarna upplever attbildämnets skapandepraktik är intressant i musikskapandedidaktiskt hänseende.Resultaten diskuteras, gentemot forskning och litteratur, utifrån identifierade teman somförkunskaper, uppgiftsfokus och verksfokus, processfokus och resultatfokus, formellaramfaktorer, genrer, vardagskultur och marknadsestetik, skapande som mål och medel samtotillräcklighet och uppgivenhet.

Med denna uppsats ämnar vi belysa gymnasieelevers uppfattning av vad vardagskultur är samt dess potentiella användningsområde i skolan och i bildämnet. Anledningen till detta bygger på en positiv pedagogisk upplevelse en av oss upplevde under praktik då en omotiverad elev blev motiverad efter att elevens eget fritidsintresse vävdes in i uppgiften. Vi ansåg att det skulle vara positivt att undersöka gymnasieelevers uppfattning kring att låta deras dagliga intresse ta plats i bildämnet. Vi har undersökt detta genom en bilduppgift som fungerat som underlag till enskilda intervjuer på två olika gymnasium. Vår undersökningsmetod är kvalitativ med halvstrukturerad intervjuform som spelades in på mobiltelefon och dator. Delar av intervjuerna transkriberades sedan. Vid analys av vårt insamlande material valde vi att prova på perspektivet fenomenografisk ansats för att tolka och kategorisera gymnasieelevernas uppfattningar. Detta har vi förhållit oss till ödmjukt då vi är medvetna om att det kan vara en komplex metod. I vårt resultat presenteras informanterna med genusneutrala alias och därför används ordet “hen”. Detta eftersom genus eller skoltillhörighet enligt oss inte utgjorde någon väsentlig skillnad på de svar som informanterna gav. De skillnader på uppfattningar vi kunde se fanns istället på individuell nivå. Genom vårt resultat tolkade vi dessa uppfattningar bero på en mängd olika faktorer. Exempel på dessa faktorer är gymnasieelevernas tidigare erfarenheter, framtida föreställningar, motivation, behov av meningsskapande i vardagen, värdering av verklighetsanknytning med mera. Majoriteten ansåg dock att vardagskultur i bildämnet var något positivt. Vi fick också en fenomenografisk insikt efter en specifik elevs intervjusvar, att vi själva hade uppfattningen av att vardagskultur är något utanför skolan vilket var en uppfattning eleven inte delade med oss. Eleven menade att vardagskultur blev inkluderat i skoltiden och att tiden utanför skolan inkluderar aktiviteter som läxor som hör till skolan.

The study examined the most common visual representations of the city of Malmö on Instagrams #malmö hashtag over four days. The images were analyzed from a contextual perspective and a constructivist approach.  Results from the study were utilized in the related media production; a series of illustrated and animated Instagram advertisements for Malmös tourist office.