I denna studie undersöktes om akustisk och elektronisk klangfärg i musik, inom skräckfilm, påverkar känslor som till exempel obehag, rädsla och stress på olika sätt. Studiens syfte var att ta reda på om ett akustiskt stycke musik eller ett elektroniskt stycke musik upplevdes som mer obehagligt i förhållande till arousal och valens, som det beskrivs i bakgrundskapitlet, då dessa stycken användes för att ljudlägga en skräckfilmsekvens. I studien ges en kort överblick över tidigare forskning inom områdetsamt över musik som tidigare har använts inom skräckfilm. Även forskning om vad som gör att musik upplevs skrämmande tas upp. Vidare ges en kort överblick över vad klangfärg är och studier som har utforskat klangfärgens påverkan på känslor. Undersökningen genomfördes med hjälp av en artefakt som bestod av en kort skräckfilmsekvens med ett akustiskt musikstycke och ett elektroniskt musikstycke. Metoden för undersökningen var en kvalitativ intervju där respondenterna fick svara på frågor gällande bland annat upplevd rädsla, uppskattad arousal och valens från de olika musikstyckena. Det tydligaste resultatet från undersökningen visar att respondenterna upplevde mer stress av det elektroniska stycket. Det faktum att respondenterna upplevde högre arousal för den elektroniska musiken är kopplat till ökad stress snarare än ökat obehag. Inga generaliserande slutsatser kan emellertid dras på grund av studiens småskalighet. Detta kopplas dock framför allt till känslan av ökad stress snarare än obehag då två av respondenterna upplevde den akustiska musiken som mer obehaglig. Upplevd valens var mer spridd bland respondenterna. Någon ansåg att den var neutral, samt att upplevelsen av valens verkar ha varit ganska lik för båda musikstyckena. I ett framtida arbete kan studien utökas i resurser och tid. Att undersöka ett större antal respondenter kan eventuellt bidra till resultat där generaliseringar kan göras. Studien kan kompletteras med kvantitativ metod vilket tydligare skulle kunna visa tendenser. Även medicinska tester som kan styrka eller tala emot respondenternas subjektiva intervjusvar kan vara intressant och bidra till ökad reliabilitet för studien. Dessutom kan ett större arbete med artefakten utföras. Längre duration i tid för filmklippet och musikstyckena, samt större dynamik skulle kunna öka inlevelsen hos respondenterna.

Detta arbete undersöker hur musikens klangfärg inom science fictionmedier kan påverka känslor som mystik och ensamhet. De valda klangfärgerna för denna undersökning består av akustisk och elektronisk instrumentering. Tidigare forskninginom ämnet har undersökt påverkan av elektronisk och akustisk klangfärg, men sällan jämfört dessa sida vid sida. Inför den kvantitativa studien komponerades flertalet stycken med både akustisk och elektronisk klangfärg, varav två av kompositionerna användes till artefakten med hjälp av en enkät. Resultaten i denna studie strider mot tidigare resultat, då tidigare forskning indikerat på en preferens för elektronisk klang. Denna studie visade att en akustisk klang föredrogs framför en elektronisk klang i första kompositionen, däremot kan detta bero på videon som musiken sonifierades med, att videon består av egna förväntningar som musiken måste anpassas till. Forskningen kan dock inte generaliseras på grund av studiens småskaliga deltagarantal. Resultaten kan även ha påverkats på grund av hur videoklippen blev ljudlagda. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

I föreliggande studie är syftet att studera några högskolelärares upptattningar angående-, innebörden av och arbete med en sopranklang på en högskolenivå. Tidigare litteratur och forskning visar på olika svar om hur begreppet kan användas, innebörden av begreppet samt nyanseringen av begreppen klang, timbre och klangfärg. Arbetet är kvalitativt och utgår från det teoretiska perspektivet designteori och socialsemiotik. Metoden som används är stimulated recall-intervjuer som i föreliggande fall innebär en videoobservation av en sånglektion och ett intervjutillfälle där läraren i en semistrukturerad intervju berättar om uppfattningar och arbete med en vacker klang, med videon som underlag för intervjun. Resultatet delas in teman om uppfattningar om och arbetet med klang. Gällande uppfattningar angående klang framkommer att klang ses som en medfödd, utvecklingsbar och kommunikativ förmåga samt som ett ej användbart begrepp. Resultatet visar att Arbetet med klangen utgår ifrån verbala, sångliga, fysiska och känslomässiga representationer. I diskussionen diskuteras aspekten om en vacker klang kan tyckas vara medfödd eller utvecklingsbar. Även vikten av multimodalitet i arbetet med klang diskuteras. I diskussionen lyfts även aspekter av arbetet med klang som direkt eller indirekt eller som ett fysiskt fenomen kontra ett abstrakt fenomen. / This study is about the soprano timbre, how university teachers defines the term and how the work with it in teaching. Previous research presented different answers about the meaning of the term timbre. It’s a qualitative study and based on the theoretical perspective design theory and social semiotic. The method used is stimulated recall interviews, which in the present case is both a video observation of a singing lesson and an interview occasion where the teachers are interviewed one by one. The interview is semi-structured and the teachers got to tell about their opinion about a beautiful sound, and the work with timbre. The video is used as a basis for the interview. The result is divided into the categories "The opinion of" and "the work with" timbre.The opinion of timbre is also divided into the headings: sound as innate, developable and communicative ability and also the term timbre being not useful. The work with the timbre is based on verbal, singable, physical and emotional representations. In the discussion, the aspect is further discussed if a beautiful sound can seem to be innate or developable, as well as the multimodality and its resources. The discussion also discusses aspects of the work with the sound as direct or indirect or as a physical phenomenon versus an abstract phenomenon. In addition, the beautiful timbre of the multimodality is discussed.

Syftet med mitt konstnärliga examensarbete är att som klassisk gitarrist utveckla mitt musikskapande. Det har i studien implementerats genom att fördjupa mig i kompositören och gitarristen Roland Dyens (1955-2016) verk Libra Sonatine med särskilt fokus på första satsen I. India (1986). Därigenom har jag undersökt och utvärderat metoder för att tillämpa gitarren som kompositionsverktyg. Min egna komposition har jag baserat på berättelsen om Dr Jekyll och Mr Hyde (1886), en kortroman skriven av den brittiske författaren Robert Louis Stevenson (1850-1894). Stycket jag skrivit är för gitarr och violin och framförs på min examenskonsert den 1a juni 2023 i Nathan Milstein-salen på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Roland Dyens är en stor inspirationskälla för gitarrister likaså kompositörer. Hans klangfilosofi och förmåga att med fria tyglar skapa ett musikaliskt verk där bara fantasin begränsar honom blir mycket tydlig i hans stycke Libra Sonatine där rytmik, harmonik och melodik delar lika stor betydelse. / The purpose of my artistic degree project is to develop my music making as a classical guitarist. It has been implemented in the study by immersing myself in composer and guitarist Roland Dyens’ (1955-2016) work Libra Sonatine with a particular focus on the first movement I. India (1986). In doing so, I have researched and evaluated methods for applying the guitar as a compositional tool. I have based my own composition on the story of Dr Jekyll and Mr Hyde (1886), a short novel written by the british author Robert Louis Stevenson (1850-1894). The piece I’ve written is for guitar and violin and is being performed at my graduation concert on the 1st of June 2023 in the Nathan Milstein-hall at the Royal College of Music in Stockholm. I consider Roland Dyens a great source of inspiration for guitarists as well composers. His sound-philosophy and ability to paint a musical piece with only his fantasy as a limit becomes clear in his piece Libra Sonatine, where rhythm, harmony and melody share equal importance. / <p>Due Canzoni Lidie, 1. Espressivo - Nuccio D'Angelo</p><p>Nocturne - Mathias Duplessy </p><p>Valseana - Sergio Assad </p><p>Dr. Jekyll &amp; Mr. Hyde (a strange case) - Loella Marcimain Klintberg </p><p>Libra Sonatine - Roland Dyens </p><p>God Only Knows - Beach Boys (arr. Loella Marcimain Klintberg) </p><p></p><p>Medverkande: </p><p>Loella Marcimain Klintberg - gitarr</p><p>Kevin Huang - violin</p>