<p>Sedan Max Weber har många forskare påvisat tendenser till ett samband mellan svaga regeringar och starka byråkratier. Man har i sammanhanget lyft fram två faktorer som gör att en byråkrati kan komma att dominera över sina politiska principaler: Å ena sidan har man menat att eftersom politikerna omöjligen kan ha egen expertis på alla områden och kunna sköta allt vardagligt behöver de delegera uppgifter till en förvaltning. Med tiden, och om principaler byts ut ofta, leder detta till att det till sist är förvaltningen som med sin expertis tenderar att bestämma över sina politiska huvudmän. Å andra sidan har man även påpekat att eftersom staten intervenerat i allt fler samhällsområden har detta gett förvaltningen möjligheter att där etablera olika allianser som i sin tur kan användas som källa till expertis och som en påtryckargrupp för att främja förvaltningens egna syften och planer. I denna studie försöker jag med hjälp av processer i den estniska statsförvaltningen under huvudsakligen 1990−talet visa att det inte med nödvändighet existerar ett kontinuum där man å ena sidan skulle hitta starka och aktiva regeringar med rationella, neutrala och lydiga kanslier till sitt förfogande och å andra sidan svaga regeringar som domineras av kansliet.</p><p>Eftersom staten snarare är en social relation än ett givet subjekt utgår jag ifrån att de politiska ledaraktörerna och förvaltningen likt en ekologisk enhet ingår i en levande kontext som också påverkar dess interna processer och flöden. Därmed kan mycket av förvaltningens interna liv förstås om man relaterar det till händelser och beroendeskap i en organisk kontext. Jag kommer således att betrakta staten som en social relation. En viktig aspekt i resonemanget i detta avsnitt blir alltså dragkampen på scenen och dess omgivning. Tanken är att denna dragkamp bestämmer statens kapacitet, aktörernas relationer på scenen och på vilket sätt dessa aktörer kan få fotfäste i det omgivande samhället. Därför väljer jag att till beskrivningen av statens position i sin omgivning även lägga massorganisationernas och folkrörelsernas roll, vilka med sin utbreddhet i samhället kan lägga en bred grund för att bära upp de aktörer som intar staten alternativt omöjliggöra för staten att i politikskapande manövrera förbi dem. I detta ligger också att staten med hjälp av sin uppburenhet eller samarbete med stora medborgerliga sammanslutningar blir djupt inbäddad i samhället. Dock har massorganisationerna och folkrörelserna under de senaste decennierna förlorat sin förmåga att samla och organisera människor.</p><p>I denna avhandling kommer jag att redogöra för de faktorer som medför att medborgarsammanslutningarnas förmåga att sammanfläta staten med medborgarna försvinner. Resultatet av denna process har blivit att de politiska organisationer som intog statsarenan saknar en bred och djup inbäddning bland befolkningen. När partierna därefter tvingas att garantera sin fortsatta delaktighet i utformandet av regeringsmaskineriet måste de vända sig till väljarkåren som de saknar all organisationell samhörighet med. Detta, menar jag, har fått vidare konsekvenser för politikskapandet och statens roll i samhället, samt i förlängningen även medfört konsekvenser för statsapparatens funktioner.</p>

Sedan Max Weber har många forskare påvisat tendenser till ett samband mellan svaga regeringar och starka byråkratier. Man har i sammanhanget lyft fram två faktorer som gör att en byråkrati kan komma att dominera över sina politiska principaler: Å ena sidan har man menat att eftersom politikerna omöjligen kan ha egen expertis på alla områden och kunna sköta allt vardagligt behöver de delegera uppgifter till en förvaltning. Med tiden, och om principaler byts ut ofta, leder detta till att det till sist är förvaltningen som med sin expertis tenderar att bestämma över sina politiska huvudmän. Å andra sidan har man även påpekat att eftersom staten intervenerat i allt fler samhällsområden har detta gett förvaltningen möjligheter att där etablera olika allianser som i sin tur kan användas som källa till expertis och som en påtryckargrupp för att främja förvaltningens egna syften och planer. I denna studie försöker jag med hjälp av processer i den estniska statsförvaltningen under huvudsakligen 1990−talet visa att det inte med nödvändighet existerar ett kontinuum där man å ena sidan skulle hitta starka och aktiva regeringar med rationella, neutrala och lydiga kanslier till sitt förfogande och å andra sidan svaga regeringar som domineras av kansliet. Eftersom staten snarare är en social relation än ett givet subjekt utgår jag ifrån att de politiska ledaraktörerna och förvaltningen likt en ekologisk enhet ingår i en levande kontext som också påverkar dess interna processer och flöden. Därmed kan mycket av förvaltningens interna liv förstås om man relaterar det till händelser och beroendeskap i en organisk kontext. Jag kommer således att betrakta staten som en social relation. En viktig aspekt i resonemanget i detta avsnitt blir alltså dragkampen på scenen och dess omgivning. Tanken är att denna dragkamp bestämmer statens kapacitet, aktörernas relationer på scenen och på vilket sätt dessa aktörer kan få fotfäste i det omgivande samhället. Därför väljer jag att till beskrivningen av statens position i sin omgivning även lägga massorganisationernas och folkrörelsernas roll, vilka med sin utbreddhet i samhället kan lägga en bred grund för att bära upp de aktörer som intar staten alternativt omöjliggöra för staten att i politikskapande manövrera förbi dem. I detta ligger också att staten med hjälp av sin uppburenhet eller samarbete med stora medborgerliga sammanslutningar blir djupt inbäddad i samhället. Dock har massorganisationerna och folkrörelserna under de senaste decennierna förlorat sin förmåga att samla och organisera människor. I denna avhandling kommer jag att redogöra för de faktorer som medför att medborgarsammanslutningarnas förmåga att sammanfläta staten med medborgarna försvinner. Resultatet av denna process har blivit att de politiska organisationer som intog statsarenan saknar en bred och djup inbäddning bland befolkningen. När partierna därefter tvingas att garantera sin fortsatta delaktighet i utformandet av regeringsmaskineriet måste de vända sig till väljarkåren som de saknar all organisationell samhörighet med. Detta, menar jag, har fått vidare konsekvenser för politikskapandet och statens roll i samhället, samt i förlängningen även medfört konsekvenser för statsapparatens funktioner.

Uppsatsen analyserar tre kinesiska science fiction-böcker: Hao Jingfangs Peking-den hopfällbara staden (2012), Chen Qiufans Waste Tide (2013) och Liu Cixins The Three-Body Problem (2008). Syftet med studien är att undersöka vilken typ av samhällskritik som finns i verken. Uppsatsen syfte har besvarats genom att tolka verken utifrån en litteratursociologisk textanalys i kombination med begrepp från klassteori och narratologi. Resultatet visar attPeking-den hopfällbara staden och Waste Tide ger uttryck för kritik mot social ojämlikhet irelation till klassamhället. I Waste Tide finns även kritik mot miljöförstöring i relation till teknologisk framväxt. I The Three-Body Problem finns det en humanistisk kritik mot hur människor fick lida under kulturrevolutionen i Kina.

Hemsidor är väldigt populära idag. Där finns mycket information som påverkar vårt sätt att handla, tänka och interagera. Samtidigt kan hemsidorna ha information som kan analyseras och tolkas på olika sätt med hjälp av olika teorier. Denna studie utgår från Bourdieus socialaklassteori och Basil Bernsteins teori om pedagogiska identiteter. Studien analyserar två gymnasiehemsidor. Bilden av den goda eleven studeras noggrant samt de olika stereotyperna på hemsidorna. Denna studie gör en diskursanalys av sexbilder som pekar på elevernas aktiviteter på två kommunala skolor och på skillnader mellan dem. Det gäller en kommunal gymnasieskola i centrala Stockholm ochkommunalgymnasieskola i en Stockholmsförort. Studien visar att det finns en polarisering mellan skolorna. Norra Real Gymnasium som är skolan från centrala Stockholm inriktar sig mot samhällets elitoch eleverna därverkar ha mer symbolisktkapital och haraktiviteter som utvecklardetta vidare. Tensta Gymnasium, som är gymnasieskolan iförorten,fokuserar mest på integrationgenom att göra aktiviteter som utvecklar elevernasätt att integrera sig i samhället. Det är ganska vaga aktiviteter såsomattklistra in olika färger frånhänderna på väggen. / Website pages are very popular today. There is a lot of information that affects our way of shopping, thinking and interacting. At the same time, the websites may have information that can be analyzed and interpreted in different ways using different theories.This study is based on Bourdieu's social class theory and Basil Bernstein's theory of educational identities. The study analyzestwo high school websites. The image of the good student is studied carefully as well as the different stereotypes on the websites. This study makes a discourse analysis of six images that points to the students' activities at two municipal schools and on differences between them. This applies to a municipal upper secondary school in central Stockholm and municipal upper secondary school in a Stockholm suburb. The study shows that there is a polarization between schools. Norra Real Gymnasium, which is the school from central Stockholm, focuses on society's elite and the students there seem to have more symbolic capital and have activities that further develop this. Tensta Gymnasium, which is the secondary school in the suburb, focuses most on integration by doing activities that develop students' ways of integrating themselves into society.It's quite vague activities like sticking paper hands of different colors on a wall.

Studiens syfte är att förstå hur nyhetskonsumenter med olika nivå av institutionaliserat kulturellt kapital uppfattar innehållet i traditionella medier, högerpolitiska alternativmedier och högerextrema alternativmedier för att se hur dessatolkningar kan ge upphov till annorlunda sätt att se på en och samma företeelse med skilda vinklingar. Tidigare studier inom fältet har fokuserat på vilka typer av medier nyhetskonsumenter med olika bakgrund konsumerar men inte så mycket på hur innehållet uppfattas. Det är något som denna studie bringar klarhet kring. Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex nyhetskonsumenter med olika bakgrund, beroende på utbildning och yrke, fått läsa och svara på frågor om tre olika nyhetsartiklar som behandlar samma händelse, attacken mot Notre-Damekatedralen i Nice den 29 oktober 2020. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån encoding/decoding-perspektivet och ett klassteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att den allmänna uppfattningen av artiklarna är relativt likartad respondenterna emellan. Resultatet visar även att varken traditionella medier eller alternativa medier uppfattas som objektiva eller trovärdiga. Det klassteoretiska resultatet visar att respondenter med ett högre kulturellt kapital applicerar ett mer kritiskt förhållningssätt genom att i större utsträckning applicera sina egna åsikter på de iakttagelser som görs. / The purpose of this study is to understand how news consumers with different levels of institutionalized cultural capital perceive traditional and right-wing alternative media in order to see how these interpretations may give rise to different ways to view the same phenomenon with different angles. Previous studies within the same field have focused on what types of media news consumers with different backgrounds consume, but not so much how the content is perceived. How the content is perceived is something this study brings clarity to. This is a qualitative interview study where six news consumers with different backgrounds, depending on education and occupation, are asked to read and answer some questions regarding three different news articles. These articles cover the same story, which is the attack against the Notre-Dame cathedral in Nice on October 29th in 2020. The interviews have been analysed through the encoding/decoding-perspective, as well as class theory perspective.   The result showcases that the general perception of the articles is relatively similar between the different respondents. The result also shows that neither the traditional nor the alternative media is perceived as objective or trustworthy. Furthermore, the result from a class theory perspective also shows how respondents with a higher cultural capital applies a more critical approach by applying their own opinions to a greater extent on the observations that are made.