Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare upplever att makt synliggörs och hanteras i mötet med klienter som är aktuella i placeringsärenden. Intervjuer med fyra socialsekreterare inom arbetsgruppen barn och unga genomfördes. Vi har använt oss av hermeneutik som forskningsmetod och har analyserat resultatet utifrån Michael Foucaults teori om makt. Vår studie visar på att socialsekreterare har ett ambivalent förhållningssätt till makt samt att deras maktutövning ofta utgår från lagstiftningen. Vi har även kunnat påvisa att socialsekreterarna använder sig av omedvetna strategier för att hantera maktobalansen i mötet med klienter.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur klienter med en tidigare missbruksproblematik och behandlare inom missbruksvård upplevde behandlingsrelationen, motivationen och förändringsprocessen hos klienten. Studien baserades på en kvalitativ metod där sju respondenter deltagit i semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fyra klienter och tre behandlare. Respondenternas utsagor har analyserats utifrån begreppen behandlingsrelation, motivation och livssituation. De teorier som använts är empowerment, motivationsrelation, demotivationsrelation och Stages of change-modellen. Både behandlare och klienter påtalade vikten av en bra behandlingsrelation för att kunna genomföra en förändring hos klienten samt att klienten måste vara motiverad för att detta ska vara möjligt. Behandlingen bör ske på frivillig väg för att vara verksam och bevara motivationen. Både behandlarna och klienterna anser det viktigt att behandlaren visar ett engagemang i klienten, lyssnar aktivt, vågar konfrontera, inger hopp, visar empati och förståelse. Samtliga klienter i denna studie har genomgått en förändringsprocess och poängterade vikten av att få ta eget ansvar, få hjälp med att bibehålla motivationen samt att förändringen görs för den enskilde klienten.

<p>Vi har gjort en undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer där våra respondenter har haft samma förutsättningar vad det gäller miljö och frågor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna på en kommunal socialförvaltning i Värmland ser på konsekvenserna av den nu mer skärpta tillämpningen av rätten till sjukpenning från försäkringskassan. Detta är också vår problemställning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhället. Det är en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen. Dessa har tidigare fått ersättning från försäkringskassan eller a-kassa men eftersom reglerna har skärpts så dras ersättningen in för många och de hamnar då hos socialförvaltningen som är det yttersta skyddsnätet i samhället.</p><p>I vår teoridiskussion har vi använt oss av några få teorier som vi tycker är högst relevanta för undersökningen och som löper som en röd tråd genom hela arbetet. Eftersom individen och samhällets påverkan står i fokus har vi valt att använda oss av stämplingsteorin, avvikelser, normer och sanktioner, social fakta och kontrollsamhället. De sociologer som har varit huvudpersoner i teoridiskussionen är Anthony Giddens, Max Weber och Emile Durkheim.</p><p>Resultatet av våra intervjuer visade att våra respondenter var mycket eniga i de flesta frågor. De såg en ökning i de ärenden som vi har valt att kalla ”de nya klienterna”. De menade även att det påverkar individen negativt och får stora konsekvenser både för individen och för socialförvaltning i den aspekten att det är psykiskt påfrestande med trycket från samhället men också ekonomiskt och materiellt. För socialförvaltningen påverkas ekonomin i stor utsträckning och budgeten kan vara svår att få ihop.</p>

Vi har gjort en undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer där våra respondenter har haft samma förutsättningar vad det gäller miljö och frågor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna på en kommunal socialförvaltning i Värmland ser på konsekvenserna av den nu mer skärpta tillämpningen av rätten till sjukpenning från försäkringskassan. Detta är också vår problemställning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhället. Det är en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen. Dessa har tidigare fått ersättning från försäkringskassan eller a-kassa men eftersom reglerna har skärpts så dras ersättningen in för många och de hamnar då hos socialförvaltningen som är det yttersta skyddsnätet i samhället. I vår teoridiskussion har vi använt oss av några få teorier som vi tycker är högst relevanta för undersökningen och som löper som en röd tråd genom hela arbetet. Eftersom individen och samhällets påverkan står i fokus har vi valt att använda oss av stämplingsteorin, avvikelser, normer och sanktioner, social fakta och kontrollsamhället. De sociologer som har varit huvudpersoner i teoridiskussionen är Anthony Giddens, Max Weber och Emile Durkheim. Resultatet av våra intervjuer visade att våra respondenter var mycket eniga i de flesta frågor. De såg en ökning i de ärenden som vi har valt att kalla ”de nya klienterna”. De menade även att det påverkar individen negativt och får stora konsekvenser både för individen och för socialförvaltning i den aspekten att det är psykiskt påfrestande med trycket från samhället men också ekonomiskt och materiellt. För socialförvaltningen påverkas ekonomin i stor utsträckning och budgeten kan vara svår att få ihop.

Sammanfattning Denna studie består av en kvalitativ undersökning grundad på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesutövare inom mellanmänskliga arbeten. Studien har som syfte att undersöka vad som kan uppkomma i ett mellanmänskligt arbete om yrkesutövaren drabbas av utbrändhet, analyserat utifrån ett antal omedvetna socialpsykologiska processer med psykodynamisk ansats. Studien har också syftet att försöka förstå vad som minskar risken för att yrkesutövare ska utsätta klienter för dessa omedvetna processer på grund av utbrändhet. Resultatet av studien pekar på att det lättare kan uppkomma omedvetna socialpsykologiska processer i klientarbeten om yrkesutövaren drabbas av utbrändhet. Studien indikerar också att det finns faktorer som anses minska risken för att yrkesutövare ska utsätta sina klienter för omedvetna processer på grund av utbrändhet. / Abstract This study consists of a qualitative study based on semi-structured interviews with five professionals in interpersonal work. The study aims to explore what can occur in an interpersonal work on the professional experience of burnout and analyzed using a number of unconscious social psychological processes with psychodynamic assaulted. The study also aims to try to understand what reduces the risk that practitioners will expose clients for these unconscious processes because of burnout. Results of the study indicate that it can more easily occur unconscious social psychological processes in client work if the practitioner suffers from burnout. The study also indicates that there are factors that are considered to reduce the risk that professionals will expose their clients to unconscious processes because of burnout. Keywords: Professionals, clients, interpersonal relationships, social psychological processes, mentalizing.

Denna studie redovisar ett antal åsikter angående vägledning via e-post.Vi har använt oss av intervjuer med ett fåtal vägledare för att närmare granska vad vägledare anser om vägledning via e-post.Teoridelen behandlar både vägledning generellt, samtalsfärdigheter, informationsbaserad vägledning, etik samt vägledning via e-post. Vi vill med detta belysa olika aspekter av ordet vägledning och klargöra vad begreppet vägledning kan innefatta.Genom det material vi har bearbetat och tagit del av kan vi se att vägledning via e-post är något som är på frammarsch, och som ökar avsevärt hela tiden. Det måste dock fortfarande utvecklas till att bli bättre och tydligare, likväl som att de som arbetar på detta sätt måste fortsätta att utveckla sig. Än kvarstår rädsla för det nya och okända för många vägledare, som gärna blir kvar i det gamla och invanda.Flera vägledare ser denna metod som ett bra komplement till vanlig traditionell vägledning, men anser att det fortfarande är något som är mer informationsbaserat än vägledningsbaserat.Men måste det ena utesluta det andra?Ett uttalande som vi fastnade för under en av våra intervjuer, och som vi anser att alla borde ha i bakhuvudet när det gäller vägledning via e-post, vill vi gärna återge här: ”Om folk själva väljer den här formen att rikta sig till mig genom e-post med funderingar…då skall jag kunna hantera det på ett bra sätt, därför att det är individens val…”

<p>Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande.</p><p>Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne. Terapeuterna har, enligt respondenterna, varit sparsmakade i att själva initiera trossamtal och haft en avvaktande, men respektfull hållning gentemot respondentens gudstro. Respondenterna uttryckte även att samtal om trons kopplingar till den psykologiska problematiken upplevs som berikande, men ansågs inte nödvändigt för framgångsrika terapier.</p>

Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande. Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne. Terapeuterna har, enligt respondenterna, varit sparsmakade i att själva initiera trossamtal och haft en avvaktande, men respektfull hållning gentemot respondentens gudstro. Respondenterna uttryckte även att samtal om trons kopplingar till den psykologiska problematiken upplevs som berikande, men ansågs inte nödvändigt för framgångsrika terapier.