This candidate thesis focuses on the qualitative method of investigating what may affect the individual's experience in meetings with social security officers as well as distinguishing the existence of power relationships.The foundation of our work consists of four semi-structured interviews carefully examined using qualitative content analysis, earlier research and perspectives such as power, stigma and intersectionality. Our selection consists of adult individuals who have their own experiences of meeting social secretaries. The results of our study show that the individual's perceived power is reflected in a broader context in which his past life experience and vision are important. The thesis is supported by the previous research, but also demonstrates a need for future research that emphasizes individual experience further.

Efter att sjukförsäkringen på Försäkringskassan år 2008 genomgick en reformering, resulterade det i skärpta lagar och regler för sjukersättning. Detta ökade antalet avslagsbeslut vilket ledde till en förhöjd risk för hot och våld mot myndighetsutövarna. Reformeringen och dess efterverkningar påverkade likaså utsattheten för hot och våld på Arbetsförmedlingen. När fler fick sin sjukpenning indragen, vände klienter sig till Arbetsförmedlingen för att skriva in sig som arbetssökande.  Syftet med denna uppsats är att utforska arbetsförmedlare och försäkringsutredares upplevelser av hur hot och våld uttrycks på arbetsplatsen, hur sådana situationer påverkar dem och deras psykosociala arbetsmiljö, samt chefers stöd till utsatta medarbetare. Metoden som valts för denna studie är av kvalitativ arv i form av semistrukturerade intervjuer med fyra arbetsförmedlare och fyra försäkringsutredare samt en chef från respektive myndighet. Vårt empiriska material har analyserats med hjälp av fyra teoretiska inriktningar: symbolisk interaktionism av Herbert Mead, Conservation of Resources theory (COR) av Steven E. Hobfoll, krav-kontroll och stödmodellen av Robert Karasek och Töres Theorell samt Path-Goal theory av Robert J. House.  Studiens resultat visar att endast hot och inte våld uttrycker sig på Arbetsförmedlingen och sjukförsäkringen inom Försäkringskassan. Hoten har oftast förekommit vid avslagsbeslut, men även när klienter inte förstått regelverken och beskyllt den enskilde myndighetsutövaren för beslutet. Det har också framkommit att klienter agerat utåt när deras ärende handlagts under en längre tid eller om de haft ett långt avstånd till myndighetsutövaren. Respondenterna har upplevt att hot uttryckt sig i form av aggressiva gester (höjd rösten, skrik samt respektlöshet), direkt mot myndighetsutövaren (utåtagerande och hot om personliga angrepp, hot om fysisk våld samt hot med högre makter såsom Gud), genom digitala nätverk som mejl, brev och telefonsamtal samt genom hot om suicid. Ytterligare ett resultat är att myndighetsutövarna upplevt att de påverkats psykiskt av hotfulla händelser, varav de blivit stressade, fått ångest, panikattacker, utmattningssyndrom, depression samt sömnbrist och magsmärtor. Till följd av sådana händelser har även den psykosociala arbetsmiljön påverkats negativt, då medarbetare sjukskrivit sig vilket försett att resterande personal fått en ökad arbetsbelastning. Det i sin tur har lett till begränsad tid för ärendehantering. Upplevelser av hot har även resulterat i en låg energinivå och svårigheter med att uppnå verksamhetens krav. Cheferna har därtill haft en betydande roll för medarbetarna som utsatts för hot. De har förklarat att de följt verksamhetens interna processteg (rapportera, utreda, bedöma, åtgärda, avsluta och förebygga) vid hanterandet av incidenthändelser. Vidare har cheferna visat stöd genom att de varit närvarande både via digitala kanaler och fysiskt på kontoret. De har också erbjudit samtal med verksamhetens psykologer genom företagshälsovården. Slutligen har de erbjudit medarbetarna ett par dagar ledigt samt utbildat dem kontinuerligt om hantering av hot och våldshändelser, vilket skett både via webben och veckomöten på kontoret.

Vår studie syftar till att undersöka hur socialsekreterare på försörjningsstödsenheten upplever att deras yrkesroll och maktposition kan ha en påverkan på mötet med klienter. För att kunna besvara studiens syfte har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med erfarna socialsekreterare som arbetar på försörjningsstödsenheten. Studiens resultat påvisar att socialsekreteraren kan uppleva svårigheter med att förhålla sig till de organisatoriska förutsättningarna i arbetet med klienterna då de skapar ett begränsat handlingsutrymme. De slutsatser som man kan dra utifrån vår studie är att faktorer som tidsbrist, bristande språkkunskaper och klientens kännedom om sina rättigheter och skyldigheter kan begränsa mötet mellan klient och socialsekreterare. Vi kan dra slutsatserna att detta skapar en komplex yrkesroll för socialarbetaren då de måste tillfredsställa klienternas behov men samtidigt även representera organisationen i mötet. Vi kan konstatera att socialsekreterarens yrkesroll i kombination med deras maktposition kan ha en påverkan i mötet med klienter. / Our study aims to examine how the social workers at the social assistance unit experience that their professional role and their position of power can have an impact on the client meeting. To be able to answer the purpose of the study, we have chosen to conduct five qualitative interviews with experienced social workers within the social assistance unit. The results of the study show that the social workers are limited in their work as they must relate to the organization's laws and guidelines which in turn creates a limited discretion. The results highlight limitations that may arise in the meeting and what improvements that can be made to achieve a more equal meeting. The conclusions that can be drawn from our study are that factors such as lack of time, lack of language skills and the client's knowledge of their rights and obligations can limit the meeting. We can draw the conclusions that this creates a complex professional role for the social worker as they must satisfy the client's needs but also represent the organization. We can state that the social worker’s professional role in combination with their position of power can have an impact in the client meeting.

Syftet med denna studie är att utifrån teorin om befolkade institutioner förstå hur fyra socialtjänstkontor förhåller sig till interkulturellt socialt arbete. Socialarbetare möter klienter från andra kulturer än den svenska, och de skapar kompetenser inom interkulturellt socialt arbete. Undersökningen tar avstamp i intervjuer med socialarbetare och enhetschefer enskilt och i grupp. Analysen visar att ett socialkontor utmärker sig medan de övriga tre socialkontoren skiljer sig minimalt från varandra. Koppling till en institutionaliserad myt om socialarbetare med interkulturell kompetens sker i alla enheter och med likartade konsekvenser, även om det på ytan kan se olika ut. Resultatet visar att många socialarbetare menar att de saknar inter­kulturell kompetens, och att de flesta inte har reflekterat över vad interkulturellt socialt arbete betyder i mötet med klienter med utländsk bakgrund, samtidigt som alla faktiskt utför ett interkulturellt arbete i praktiken. Den interkulturella sociala kompetensen skapas i huvudsak genom klientmöten och genom ett kollegialt kunskapsutbyte. Formell och strukturerad kompetensutveckling i ämnet verkar dock saknas. Socialarbetare i en kulturellt diversifierad arbetsgrupp med interkulturell medvetenhet inom enheten verkar bättre klara att återkoppla och länka sin kunskap och meningsbyggnad till mångfalden runt omkring dem. Slutsatsen är att interkulturellt socialt arbete kontinuerligt måste artikuleras, dokumenteras och spridas, detta för att främja ökad kunskap och kompetens. I den bästa av världar sker detta i en kulturellt diversifierad personalgrupp i samverkan med omvärlden.

Social work involves working intimately with clients who are or have previously found themselves in difficult life situations. The intimate work with clients is one of the reasons why the social work is considered emotionally demanding. The aim of the study is to highlight how social workers are influenced by clients emotions, as well as increase the understanding of how social workers can manage the emotional strain that an intimate work with clients can cause. Based on a qualitative research effort and qualitative interviews with seven social workers from “individual and family welfare” in the southeast of Sweden. When analysing the empirical data, three main themes emerged: the emotional work of social workers, management of emotions during the interaction with clients and strategies for managing emotional strain. Goffman´s theory of dramaturgy as well as Lazarus and Folkman´s theory of coping strategies are used to create an understanding of the research problem. Results of the study show that collegial support was deemed to be a common strategy as well as the most significant for managing emotional strain.