<p>I allt större utsträckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) fastställde genom sina miljömål att en klimatstrategi skulle upprättas för att få kännedom om hur verksamheten påverkar klimatet via utsläpp av koldioxid samt tänkbara åtgärder för förbättring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsättningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga vinster.</p><p>Studien syftar till att med hjälp av backcastingmetoden upprätta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta åtgärder för LiU. Det empiriska materialet består utav statistik inhämtad från 2006: års data från: energianvändning, tjänsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har även inhämtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU.</p><p>De slutsatser som dragits genom denna studie är att det med hjälp av backcasting är möjligt att skapa en klimatstrategi. Mer specifika slutsatser dragna för LiU´s kommande strategiarbete är energieffektivisering, alternativa transportsätt avseende tjänsteresor samt alternativa mötesformer.</p>

I allt större utsträckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) fastställde genom sina miljömål att en klimatstrategi skulle upprättas för att få kännedom om hur verksamheten påverkar klimatet via utsläpp av koldioxid samt tänkbara åtgärder för förbättring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsättningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga vinster. Studien syftar till att med hjälp av backcastingmetoden upprätta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta åtgärder för LiU. Det empiriska materialet består utav statistik inhämtad från 2006: års data från: energianvändning, tjänsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har även inhämtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU. De slutsatser som dragits genom denna studie är att det med hjälp av backcasting är möjligt att skapa en klimatstrategi. Mer specifika slutsatser dragna för LiU´s kommande strategiarbete är energieffektivisering, alternativa transportsätt avseende tjänsteresor samt alternativa mötesformer.

The purpose of this study is to create a method that can be used to produce decision supportdata for the climate goals of a municipality. The method should be able to demonstrate the potential for reducing energy use and greenhouse gas emissions for measures aimed at the stationary energy system in the municipality. It will be used to make long term projections of energy use and greenhouse gas emissions in order to be able to demonstrate the ability to reach climate goals. The aim was also to test the method's applicability by using the municipality of Uppsala and the Uppsala climate protocol project in a case study. Uppsala climate protocol is a project consisting of participants from business, government and organizations that voluntarily want to commit to reducing their carbon footprint by reducing their energy use and thus work to achieve the municipality's overall climate goal. Public reporting of energy use and climate impact has been studied in order to examine the nature of indicators and accounting figures that are commonly used in the field and how long-term forecasts are formulated. In connection to this, the type and sources for the kind of data needed was also examined. Tools that can be used as means for performing forecasts of energy systems development has been studied and evaluated. In the developed method the municipality’s geographical limit act as an overall system limit. The climate impact of the studied systems originates from fossil fuel combustion in the stationary energy system within the municipal boundaries, with the exception of electricity produced outsidethe municipality. At the case study of the municipality of Uppsala and the Uppsala climate protocol, most of the input data required for a baseline inventory and formulation of scenarios was retrieved from the Swedish Energy Agency, the Swedish Central Bureau of statistics and Vattenfall Heat Uppsala. Energy use and climate change forecasts was made using the simulation tool LEAP (Long-range Energy Alternatives Planning System). Two scenarios were modeled; a reference scenario describing the energy system's long-term development if no further measures is taken in addition to those already decided and an actor scenario describing an alternative development of the energy system based on additional measures to reduce climate impact. Results were reported for a base year, 2020 and 2030. For 2020 the results showed that greenhouse gas emissions from the stationary energysystems becomes 1.7 tonnes CO2-e per capita in the actor scenario, compared with 2.4 tonnes of CO2-e per capita in the reference scenario. The overall climate goal of the municipalityof Uppsala and Uppsala climate protocol is that total emissions should not exceed 4.8 tonnes CO2-e per capita by 2020. The case study shows how the method can be used to make projections of energy use and climate impact from the stationary energy system within a municipality. It also shows how the method can be used to compare measures for achieving climate goals.

I linje med Parisavtalet om en hålla den globala uppvärmningen av jorden under 2 °C sen industrialiseringen krävs att de globala utsläppen minskar. Sverige har klimatpolitiska mål om att år 2045 vara koldioxidneutralt. En tredjedel av utsläppen i Sverige kommer från transporter. För att erhålla nationellt sänkta utsläpp har Sverige som mål att reducera utsläpp från transport med 70 procent till 2030 med referens från år 2010. Hälften av alla bilresor i Sverige är kortare än fem km vilket om dem ersätts med klimatneutrala alternativ skulle leda till sänkta utsläppen av växthusgaser. För transportsträckor där gång och konventionell cykel tar för lång tid eller är för krävande är elcykel ett alternativ. En individ har potential att ersätta många av sina bilresor med elcykel vilket kan leda till sänkt utsläpp för individen. I detta examensarbete undersöks hur elcyklar kan bidra till hållbara resor. I studien fokuseras det på ersättning av bensinbil med elcykel. En litteratursammanställning genomförs innehållande aspekterna miljöåtgärder, klimatpåverkan och hälsoeffekter. Aspekten miljöåtgärder sammanställer åtgärder på nationell och kommunal nivå i Karlstads kommun som kopplar till elcyklar och hållbara resor. En enskild individs och en elcykelns klimatpåverkan utreds. Erhållna hälsoeffekter av aktiv transport sammanställs. Litteratursammanställningen analyseras tillsammans med beräkningsexempel, fallstudier, som exemplifierar elcykelns potential. Fallstudierna redovisar reducerade utsläpp och utgifter vid ersättning av bensinbil med elcykel. Utsläppen för en genomsnittsindivid i Sverige är 11 ton CO2-ekv per år, vilket är långt över de nivåer som uppskattas som hållbara med 1-2 ton CO2-ekv per person och år. Transport står för 15 procent av en individs utsläpp och övriga ton fördelas över livsmedel, boende och övrigt. För att erhålla hållbara nivåer och en hållbar livsstil krävs en stor förändring i avseende på alla utsläppskategorier, det räcker inte att ersätta de 3,4 ton CO2-ekv som transport genererar för en genomsnittsperson. En enskild individ kan genom att ersätta resor i bensinbil erhålla en minskad klimatbelastning samtidigt som hälofördelar erhålls. Risken av att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar reduceras med 24 procent. Transport med elcykel har potential att nå upp till den rekommendation som folkhälsomyndigheten har om aktivitet av måttlig intensitet 150 minuter i veckan. I examensarbetet redovisas goda förutsättningar för sänkta utsläpp av CO2-ekvivalenter genom att ersätta bensindrivna bilar med elcykel. Elcykeln bedöms verka för hållbara resor för den enskilda individen och för samhället. För varje km som elcykel ersätter bensinbil redovisas en utsläppsreducering på 0,2 kg CO2-ekvivalenter och minskade kostnad för drift med 1 kr. Dock begränsas implementeringen av elcyklar av funktion, elcykeln är i relation till en bil långsam samt att dess packyta är begränsad vilket gör att bara en del av resor i bil kan ersättas med elcykel. För att kunna ersätta hållbara resor nationellt krävs insatser som stärker infrastrukturen och skapar möjligheter för individen att välja klimatsmarta alternativ. Elcykeln verkar för hållbara resor oavsett den ersatta bilens storlek och oavsett vilken produktionsteknologi som elen genererats från. Elcykeln är i relation till en bil mindre i storlek och mindre tekniskt avancerad vilket leder till att oavsett om fordonsflottan består av bilar som drivs av el eller fossila bränslen så kommer elcykeln att ha en lägre klimatpåverkan och kostnad för både produktion och drift. Elcykeln är klimatkompenserad efter 100 km då den ersatt en bensindriven bil vilket ger den en god potential att verka för hållbara resor. / According to the Paris agreement about keeping the heating of the earth below 2 °C since the industrialization the global emissions has to be reduced. Sweden has a climate policy goal that states that the nation will be carbon neutral at year 2045. In Sweden one third of the emissions is due to transport. To achieve reduced emissions Sweden aims to reduce transport emissions with 70 percent until year 2030 from 2010. Half of all car journeys in Sweden are shorter than five km, which if replaced with climate-neutral alternatives would lead to reduced greenhouse gas emissions. For transport distances where walking and conventional bicycles take too long or are too demanding, electric bicycles is an option. Electric bicycles is a transport that can replace many of an individuals car journeys which can lead to reduced emissions. This study examines how electric bicycles can contribute to sustainable travel. The study focuses on replacing petrol driven car with electric bicycle. A literature review is conducted containing aspects of environmental measures, climate impact and health effects. The aspects environmental measures compile measures at the national and municipal level in Karlstad municipality that connects to electric bicycles and sustainable travel. The climate impact of a single individual and an electric bicycle is investigated. The resulting health effects of active transport are compiled. The literature summary is analyzed together with calculation examples, case studies, which exemplifies the use of electric bicycles. These case studies report reduced emissions and costs when replacing a petrol driven car with electric bicycle. Emissions for an average individual in Sweden are 11 tons of CO2 eqv per year, far above the levels estimated to be sustainable by 1-2 tons of CO2 eqv per person and per year. Transport accounts for 15 percent of an individual emissions and other tons are distributed over food, housing and remaining category. In order to achieve sustainable levels and sustainable lifestyles, a big change is required in all emissions categories, it is not enough to replace the 3.4 tons of CO2 eqv generated by transport for an average person. A single individual can, by replacing travel in a petrol driven car, get a reduced climate load while obtaining health benefits. The risk of cardiovascular disease is reduced by 24 percent. Transport with electric bicycles has the potential to reach the recommendation of activity at moderate intensity for 150 minutes a week. In the study, good conditions for reduced CO2 emissions are reported by replacing petrol-powered cars with electric bicycles. Electrical bicycle is expected to work for sustainable journeys for the individual and for society. For each km as an electric bicycle replacing a petrol driven car, an emission reduction of 0.2 kg CO2 eqv is reported and a reduction in operating costs of 1 SEK. However the implementation of electric bicycles is limited, the electric bicycle is slow in relation to a car, and its packing space is limited, which means that only a share of car journeys can be replaced by an electric bicycle. Electric bicycle transport reduces costs and emissions to the user when used as a replacement for a petrol driven car. In order to replace sustainable travel nationally, efforts to strengthen the infrastructure require opportunities for the individual to choose climate smart alternatives. An electrical bicycle works for sustainable travels regardless of the size of the replaced car and regardless of the production technology from which the electricity is generated. The electric bicycle is related to a car, smaller and less technically advanced, which means that regardless of whether the car fleet consists of cars powered by electricity or fossil fuels, the electric bicycle will have a lower climate impact and expense for both production and operation. The electric bicycle is climate compensated after 100 km when it replaced a petrol driven car, giving it a good potential to work for sustainable travel.

Klimatfrågan har under de senaste åren bara blivit mer och mer aktuell, jorden värms upp och resurserna minskar. Det ställs numera krav på många områden att minska utsläpp och slöseri med resurser. Byggbranschen står för en hel del utsläpp, vilket de är medvetna om och nya krav och lagar för att reglera klimatpåverkan är på väg att införas. Byggprocessen som förut inte har betraktats särskilt mycket med avseende på klimatpåverkan börjar nu synas mer noggrant. Processen står i dagsläget för en stor del av byggnadens totala klimatpåverkan och materialen är i sin tur en stor del av byggprocessens utsläpp. Miljöbyggnad som är det mest använda miljöcertifieringssystemet för byggnader i Sverige har under senaste året kommit ut med en version; Miljöbyggnad 3.0. I denna version har en ny indikator införts där stommen och grundens klimatpåverkan skall redovisas. I detta examensarbete har en utvärdering av stommen och grundens klimatpåverkan genomförts med hjälp av denna nya indikator i Miljöbyggnad. Underlag har även hämtats in genom en litteraturstudie. Beräkningar har genomförts på ett exempelhus, en enplansvilla på 123 m2 med trästomme och platta på mark. För att genomföra beräkningarna har materialmängder tagits fram och sedan omvandlats så att alla material kunnat anges i kilo. För flera material blev det nödvändigt att ta fram densitet, detta gjorde att densiteten fick uppskattas för två material: isolering och betong. Tre stycken beräkningar genomfördes därför med uppskattade värden för densitet och därefter gjordes en fjärde beräkning med uppgifter från produktspecifika EPD:er. Resultaten visar att betongen står för den största procentuella klimatpåverkan för beräkningarna, och att det därmed är betongen som det blir viktigast att kunna redovisa uppgifter för. Det visar sig också att densiteten för betongen får en stor betydelse för slutresultatet då betongen har den absolut största volymen och massan. Av de uppskattningsvärdena som användes för densitet så var det medelvärdena som hamnade närmast de produktspecifika värdena. Studien visar att det är väl värt att belysa den klimatpåverkan som stom- och grundmaterialen står för. Skulle den klimatpåverkan som dessa material står för kunna minskas vore det ett bra steg framåt. Det pågår i dagsläget många projekt från olika industrier med att förbättra dessa material ur klimatsynpunkt och det är även på väg att införas en ny lag om klimatdeklaration av byggnader. Studien lyckas inte visa på att något material är bättre eller sämre än de andra, alla materialen har olika fördelar och nackdelar och alla behövs. Den slutsatsen som dras är i stället att mycket kan vinnas genom att bli tvungen att redovisa data, då detta kan sporra tillverkare att förbättra sina produkter ur klimatsynpunkt. / Climate change has become a more and more pressing issue in our time, the earth is heating up and the recourses are decreasing. There is now pressure on a lot of establishments to reduce their emissions and waste of recourses. The construction industry lets out a lot of environmentally harmful emissions, something they know, and new regulations and legislations that will force them to improve are about to be introduced. The construction process has in the past not been subject to much scrutiny when it comes to climate impact, but the process is now beginning to be more closely examined. Today the process of constructing a building stands for a big part of the building’s total climate impact and the materials is in its turn a big source of the construction processes emissions. Miljöbyggnad which is the most used environmental assessment system for buildings in Sweden has during the last year come out with a new version; Miljöbyggnad 3.0. In this version a new indicator has been added where the climate impact of the buildings framework and foundation is to be presented. The purpose of this report is to evaluate the environmental impact created by a buildings framework and foundation using the new indicator from Miljöbyggnad. Information for the study has also been collected in form of a literature study.  Calculations has been performed on an example house, a one-storied house at 123 m2 with a wooden framework and a slab-on-grade foundation. To be able to carry out the calculations the amounts for the relevant materials had to be extracted and then converted so that every material could be accounted for in kilograms. For some of the materials this required the use of density, which led to approximations of the density for two of the materials: the insulation and the concrete. Three calculations where then carried out with three different approximations for density, thereafter a fourth calculation was made with the use of data from product specific  EPD: s.  The results show that the concrete stands for the largest percentage of the calculations climate impact and that the concrete therefor is the most important material to be able to produce data for. It can also be showed that the density for the concrete have a large impact on the result since the concrete has the largest volume and mass. Of the approximated values that where used the average values came closest to the product specific values. The study shows that it is well worth to illuminate the climate impact that framework and foundation materials creates. If this impact could be reduced it would be a big step forward. There are currently several projects that works towards reducing the carbon emissions from these materials and a new climate declaration law concerning buildings is on its way. The study fails to show that any material is superior compared to the others, the conclusion is rather that there is much to gain from forcing presentation of data for material since this can impel manufacturers to improve their products climate impact.

Vi lever i en tid med klimatförändringar till följd av människans levnadssätt. Energiutvinning ger påverkan på klimatet genom växthusgaser, då främst genom koldioxid. Riksdagen har beslutat att Sverige ska minska energianvändningen i bostäder och lokaler med 20 % fram till år 2020 och med 50 % till år 2050 (Statens Energimyndighet, 2007). Det finns flera sätt att minska energianvändningen för bostäder, att minska transmissionsförlusterna genom klimatskalet är det mest vedertagna. Ett sätt att minska dessa transmissionsförluster är att tilläggsisolera fasaden. I denna studie har klimatpåverkan till följd av en tilläggsisolering satts i relation till de minskade emissionerna på grund av reducerat värmebehov. Studie är gjord på sju olika uppvärmningssätt och sex olika tjocklekar på isoleringen. För det beräknade värmebehoven gjordes en jämförelse mellan fyra olika städer i Sverige med olika klimat, en stad i varje klimatzon enligt Boverkets byggregler (BBR).  Resultatet visar variationer mellan klimatzonerna, tjocklek på tilläggsisoleringen och uppvärmningssätten. Studeras istället primär energianvändning i det olika fallen skiljer det sig en del från emissioner av växthusgaser. Slutsatsen är att sett över hela isoleringens livstid är det mest klimatsmarta valet att tilläggsisolera. Detta oavsett klimatzon, tjocklek på tilläggsisoleringen och uppvärmningssätt (av de i studien granskade).

I uppsatsen undersöks ett antal aktörer från näringslivet för att se hur de beräknar sin klimatbelastning. För att få fram en så korrekt utsläppsbedömning som möjligt behöver växthusemissionerna en kvantitativ grund där primära och sekundära utsläppskällor beräknas på den senaste informationen. Denna bas blir således ett verktyg för de organisationer som vill få fram ett kvantitativt beslutsunderlag för sina utsläpps/emissions faktorer och därmed deras totala klimatbelastning. Uppsatsen tar därmed upp ett mycket aktuellt och relevant tema för många företag, inte minst för de företag och organisationer som önskar klimatkompensera sina utsläpp av växthusgaser. En empirisk datainsamling genomfördes inom näringslivet som därefter analyserades med uppgift att belysa eventuella svårigheter som uppdagades i beräkningarna av utsläppskällorna.

Syftet med denna studie var att utveckla en modell och ta fram nyckeltal för generering av koldioxidavtrycket för Norrvattens dricksvattenproduktion och distribution. Studien skulle även ta fram förbättringsmöjligheter för minskad klimatpåverkan. Studien utgick från ett livscykelanalysperspektiv där endast miljöpåverkanskategorin global uppvärmning analyserades. Systemavgränsningar och metodik bestämdes genom litteraturstudier om koldioxidavtryck samt tidigare studier om miljöpåverkan från dricksvattenproduktion. För att ta fram utsläppsfaktorer användes litteraturstudier och livscykeldatabaser där specifika utsläppsfaktorer inte kunde fås. Genereringen av Norrvattens koldioxidavtryck 2014 visade att produktionen av förbrukade kemikalier hade störst påverkan på de totala växthusgasutsläppen. Av dessa kemikalier hade aluminiumsulfat och släckt kalk en betydande påverkan, då dessa tillsammans utgjorde två tredjedelar av koldioxidavtrycket. Resultaten visade även att avfall och material genererade ett betydligt lägre utsläpp än kemikalier, energi och transporter. Ursprung av elektricitet hade en stor påverkan på slutresultatet, där användning av grön el eller svensk medelel genererade betydligt lägre växthusgasutsläpp.   De viktigaste förbättringsmöjligheter som kan genomföras på kortare sikt inkluderar optimering av pumpar och pumpningsstrategi samt doseringsmängd av kemikalier. På längre sikt kan membranteknik, alternativa fällningskemikalier och reaktivering av aktivt kol vara aktuellt för att förbättra koldioxidavtrycket. Dessa behöver dock utvärderas ytterligare innan de skulle kunna implementeras. Koldioxidavtryck som metod för att utvärdera miljöpåverkan kan ge riktlinjer för fortsatt miljöarbete men är begränsad eftersom endast en miljöpåverkanskategori analyseras. För en framtida analys skulle därför en mer fullständig livscykelanalys kunna genomföras. Social hållbarhet som kan relateras till bland annat kemikalieproduktion är svårt att kvantifiera. Denna faktor bör därför tas hänsyn till vid framtida utvidgad analys.

This thesis examines the possibility to certify a building according to the new certification NollCO2 from Sweden Green Building Council by conducting a case study. The idea behind the certification is to balance the climate impact of a building using climate actions to attain a net zero balance. The focus of this thesis is to examine material choices that can reduce the climate impact and illustrate how solar power production can compensate the climate impact in order to reach net zero. The thesis employs a case study to investigate the different approaches to reach net zero. By replacing the reference building’s frame of concrete with cross-laminated timber (CLT) or more sustainable concrete the climate impact from the product stage can be reduced by 20 %. More climate friendly reinforcement and recycled bricks as facade reduce the climate impact further. The distribution of climate impact on different product groups shows that concrete, reinforcement and CLT account for most of the climate impact. Measures aimed at these product groups, thus, have the greatest impact on the result. Simulations of different solar power system designs show that the roof area covered by solar cells, that depends on roof type and shading effects, is an important measure in order to maximize the solar power production. The optimal design for maximized solar production was a saddle roof in a west-east direction with a slope of 10°. However, the roof surface of the reference building is not large enough to compensate for the building’s climate impact. To reach net zero, a 4–6 larger roof area/solar cell installation is required. Interviews with representatives from six different property owners were also carried out to provide a broader perspective. The interviewees mentioned that there are incentives to build with lower climate impact from e.g. owners, tenants, and municipalities, and that low climate impact enables green financing. Obstacles to working with NollCO2 that were mentioned during the interviews were uncertainties regarding e.g. costs, information gathering and climate compensation. Hopefully, the NollCO2-certification can contribute to more knowledge and challenge the industry to rethink their methods and start to build more sustainable.

Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av Sveriges årliga utsläpp av koldioxid. Sveriges riksdag har antagit ett klimatmål, senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Detta innebär att branschen står inför ett stort och viktigt arbete, att ställa om till att bli fossilfria och samtidigt vara konkurrenskraftiga för fortsatt lönsamma affärer. Den 1 januari 2022 trädde en ny lag i kraft, nya byggnader som uppförs där bygglov söks efter 1 januari 2022 ska klimatdeklareras. Syftet med deklarationen är att öka medvetenheten och kunskapen om en byggnads klimatpåverkan, ökad kunskap ska leda till att material med lägre klimatpåverkan väljs. Syftet med detta arbete är att i enlighet med Sveriges riksdags mål att 2045 vara klimatneutrala undersöka vilka åtgärder som är möjliga att genomföra för minskad klimatpåverkan i ett enskilt projekt. Målet är att genom att göra en klimatdeklaration för ett flerbostadshus kan de material som innebär högt klimatbelastning identifieras och utifrån resultatet utreda möjliga alternativa material med lägre klimatpåverkan samt kostnader för dessa. Detta resulterar i en åtgärdslista med prioriteringar av åtgärder som kan göras och till vilken kostnad. Resultatet av studien visar på att det finns stora möjligheter att minska klimatpåverkan för det undersökta referensprojektet. Studien utgår från en färdig projekterad byggnad vilket innebär att byte av stommaterial inte är möjligt att genomföra. Med andra val för minskad klimatpåverkan kan projektets utsläpp av koldioxidekvivalenter i skedet A1-A5 minska med 23%. Att genomföra dessa klimatbesparande åtgärder innebär en kostnadsökning med 3,2%, att spara 1 kg koldioxidekvivalenter med dessa åtgärder kostar 1.1 kr.