Under Parisavtalet som träde i kraft 2016 enades näst intill alla världens länder om att jordens globala uppvärmning ska hållas under 2 grader Celsius, helst 1,5 grader Celsius. Sverige har som mål att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser år 2045. För att minska utsläppen har regeringen anstiftat en ny lag som trädde i kraft den 1 januari 2022. Lagen innebär att nästan alla nyproducerade byggnader måste klimatdeklareras för att erhålla slutbevis. Klimatdeklaration är en uträkning av samtliga utsläpp av växthusgaser i byggskedet som är byggnadens första del i dess livscykel. Syftet med lagen är dels att minska utsläppen av växthusgaser, dels att öka kunskapen om klimatproblematiken inom byggbranschen och därefter komma med åtgärder. Det handlar också om att alla aktörer ska bli delaktiga och att livscykelanalys blir mer uppmärksammat. Rapportens syfte är att undersöka hur den nya lagen påverkar RO-Gruppen samt öka kunskap om klimatdeklaration. Genom att studera omfattningen gällande klimatdeklaration och livscykelanalys har ett pilotprojekt genomförts. Pilotprojektet innefattar en påbörjad klimatdeklaration för att skapa förståelse hur lagen tillämpas i praktiken. Utifrån pilotprojektet har en manual tagits fram. Manualen är som en handbok RO-Gruppen kan använda sig av när en klimatdeklaration är aktuellt. För att en klimatdeklaration ska kunna utföras krävs ett samarbete mellan samtliga aktörer i byggbranschen. Det krävs att alla aktörer är engagerade gällande att minska de klimatförändringar världen står inför idag. I dagsläget är det endast lagkrav på att en klimatdeklaration ska registreras på Boverkets hemsida men i takt med att fler klimatdeklarationer registreras kommer Boverket kunna införa gränsvärden utifrån statistiken. / In the Paris agreement 2016, most countries in the world signed on to that the global warming should stay below 2 degrees Celsius, preferable 1.5 degree Celsius. Sweden has set a goal of zero net emissions of greenhouse gases by the year of 2045. To reduce the greenhouse emissions a new law has been released first of January 2022. The law states that almost all new buildings must have a climate declaration to get final approval. A climate declaration is a calculation of all greenhouse gases during the construction phase, which is the first phase in the life cycle of the building. The purpose with the law is to reduce the emissions of greenhouse gases, increase knowledge and awareness withing the construction industry. It´s also about getting all parties involved and raise awareness for the life cycle analysis. The purpose of this report is to investigate how the new law will affect the Swedish company RO-Gruppen and increase the knowledge of climate declarations. A pilot project has been performed to study the effect regarding climate declaration and live cycle analysis. The pilot project includes a start of a climate declaration to understand how the law should be applied. From the study of the pilot project a manual has been created. The manual will be a guide for RO-Gruppen when performing a climate analysis. To create a climate declaration all parties involved in the project need to collaborate. It’s required that all parties are engaged in wanting to solve the climate challenge the world is facing now. Today the law states that a climate declaration must be registered at Boverket, a Swedish authority, but as more climate declarations will be performed, Boverket will use statistics to set allowed limits further on.

Sweden’s building sector contributes over one third of the country’s total energy consumption and over a fifth of its greenhouse gas emissions. To achieve the energy and climate goals that have been adopted by the Parliament in Sweden, work must be done within this sector to reduce its climate impact. The climate impact of a building is generated both during its service life, known as operational carbon, and during the production and processing of materials before and after construction, referred to as embodied carbon. Historically, operational carbon has made a larger contribution to a building’s total climate impact, resulting in operational carbon being the focus for reducing a building’s total climate impact. However, with improvements in the energy mix and buildings becoming more energy efficient, the operational carbon has been reduced, causing the embodied carbon to contribute more considerably to a building’s total climate impact. A building’s envelope protects the environment within the building from outdoor conditions, thus maintaining a stable indoor climate that is comfortable for the occupants. The amount and type of materials used in the building envelope impact the building’s heat losses and gains. Consequently, the material types and amounts used influence the operational carbon as well as the embodied carbon. By adding wall and/or roof insulation, or improving the windows’ U-value, the operational carbon is reduced, while the embodied carbon increases. With insulation and window changes made to improve the building envelope and reduce heat losses, this study aimed to investigate whether there is a point at which the reduction in operational carbon no longer outweighs the increase in embodied carbon, i.e., a break-even point. This aim was achieved by using a reference building based on which in a number of different cases of insulation and window options the operational carbon was estimated using IDA ICE and embodied carbon was estimated using One Click LCA. The results showed that none of the studied cases reached a break-even point. The cases in which reaching a break-even point was closest were those in which PIR wall insulation and glass wool roof insulation were used. Each of the studied insulation cases followed the expected trend of reduced change in operational carbon nearing the increase in embodied carbon. The continued increase in insulation would be impacted by cost related benefits and limitations. / Den svenska byggsektorn står för över en tredjedel av landets totala energianvändning och en femtedel av dess växthusutsläpp. För att nå de energi- och klimatmål som har antagits i Sverige behöver byggsektorn göra krafttag för att reducera dess klimatpåverkan. En byggnads klimatpåverkan uppstår både under drifttiden, driftskedets klimatpåverkan, och under utvinning och bearbetning av material innan och efter byggnation, vilket benämns som inbyggd klimatpåverkan.  Historiskt har driftskedet haft större klimatpåverkan på en byggnads totala klimatpåverkan, vilket har gjort att driftsfasen har hamnat i fokus för att minska en byggnads totala klimatpåverkan. Emellertid har en förbättrad energimix och mer energieffektiva byggnader medverkat till att driftskedets klimatpåverkan har minskat, med resultatet att den inbyggda klimatpåverkan nu har en större inverkan på en byggnads totala klimatpåverkan. En byggnads klimatskal skyddar inomhusmiljön mot omgivningens förhållanden, vilket möjliggör bibehållandet av ett inomhusklimat som är behagligt för människorna som vistas i byggnaden. Mängden och typen av material som används i en byggnads klimatskal påverkar värmeförluster och tillförsel i byggnaden. Därmed påverkar materialmänger och typer både driftskedets och den inbyggda klimatpåverkan. Genom att öka vägg- och/eller takisoleringen eller förbättra fönster U-värdet minskar driftskedets klimatpåverkan samtidigt som den inbyggda klimatpåverkan ökar. Med förbättringarna i isolering och fönster som har gjorts för att förbättra klimatskalet och minska värmeförluster, har denna studie syftat till att utreda om minskningen i driftskedets klimatpåverkan fortfarande överstiger ökningen i inbyggd klimatpåverkan. Detta syfte uppnåddes genom att använda en referensbyggnad för att uppskatta driftskedets klimatpåverkan i IDA ICE och den inbyggda klimatpåverkan i One Click LCA.  Resultaten visade att alla studerade fall fortfarande hade en högre minskning i driftskedets klimatpåverkan jämfört med ökningen i inbyggd klimatpåverkan. De fall där minskningen i driftskedets klimatpåverkan var närmast att vara likställd med ökningen i inbyggd klimatpåverkan var för väggisolering av PIR och för takisolering av glasull.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur stadsplaneringens roll för en effektiv klimatomställning framställs i policydokument såväl om klimatpolitik som om stadsplanering på svensk nationell nivå, jämfört med antaganden och förväntningar i aktuell klimatforskning. Tidigare har begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning setts som två skilda inriktningar på samma problem i klimatomställningen. Forskning om klimatomställning för ofta fram att det är viktigt att synergier ses mellan klimatanpassning och begränsad klimatpåverkan, då dessa kommer vara lika viktiga i framtidens nationella policyer. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyseras fyra nationella policydokument, varav två med fokus på klimat och miljö och två med fokus på stadsplanering. Analysen visar att policydokumenten framställer stadsplaneringen som ett viktigt verktyg i klimatomställningen. Begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning sammanlänkas dock inte, förutom när plandokumenten talar väldigt övergripande om klimat, och inga synergier mellan de två inriktningarna utforskas.  På grund av detta finns det en diskrepans mellan antaganden i forskning om klimatomställning och hur frågorna som framställs i de nationella policydokumenten.

En studie över jämförelsen av fjärrvärme i Helsingborg och bergvärme har utifrån resursutnyttjande, klimatpåverkan och ekonomi genomförts. Till detta har scenarion med solcellsanläggningar som komplement till bergvärmesystemet jämförts. Genom att förbruka fjärrvärme istället för bergvärme så skulle ett Nils Holgersson hus under 2013 förbruka 25 MWh mindre primärenergi, vilket mostsvarar 2 ton råolja och 5 ton pellets. Det billigaste bergvärmesystemet i studien hade en årskostnad på 9 000 kr mer än fjärrvärmen. Beroende på ursprungsmärkningen av elen utnyttjad i bergvärmesystemet variera koldioxid resultatet. Men utifrån nordisk residualmix så minskas utsläppen av koldioxid med minst 4 ton per år med fjärrvärme som uppvärmninsgalternativ.

One of the 16 environmental goals in Sweden is about reducing climate impact. The purpose of this goal is to stabilize greenhouse gases to a level that still preserves the biodiversity and ensures the food production. Production of animal products like meat, milk or eggs, contribute to a large extent to emissions of greenhouse gases. In today's society there is a lot of unnecessarily food waste of these animal products, which is a subject that we should pay more attention to. The aim of this study is to investigate how the reduction of food waste from animal products could reduce greenhouse gas emissions, by adding the need to produce so many animal products. We determine this by collecting data from different steps in the value chain. Primary producers, supermarkets and private persons were asked about how much of their food waste that comes from meat, dairy products and eggs. The aim is also to collect qualitative data about how conscious producers and consumers are about climate impact from animal products and how actively they work to reduce the food waste and how they handle the waste.   To investigate this subject, questionnaires were designed and distributed to primary producers, supermarkets and private consumers. Private consumers were also given a table to keep notes about their food waste. They estimated their food waste from animal products during four weeks. For the background information a literature search has also been done.   The results from primary producers and supermarkets shows that the food waste from meat products was the most abundant compared to dairy products and eggs. Private persons on the other hand mainly had food waste from animal products consisting of dairy products especially sour milk, yoghurt and milk. Private consumers average waste from meat was 0.36 kg/ four weeks which contributes with a climate impact of 6.5 kg , which will be 77.8 kg of year. This corresponds to a one-way trip by plane from Stockholm Arlanda to Copenhagen Kastrup. These numbers were only from 10 households in Sweden, which could mean an uncertainty of the results, showed that primary producers and supermarkets made efforts to reduce the waste. There is also an awareness about animal products and climate impact in all the three categories but the consciousness can be developed more. With increased knowledge about climate impact food waste can be reduced and the management of the food waste can be improved.

With the climate change issues growing in importance on the social agenda, the field of urban masterplanning is of no exception when it comes to minimizing the carbon footprint in a variety of projects. The aim of this thesis has been to prepare the Carbon Critical Masterplanning tool, a software plugin for carbon dioxide emissions assessment developed by Atkins, to be used in Swedish conditions. The main targets were to improve the areas of the tool associated with energy conversion and renewable energy sources, and to test the tool in a real case. A planned construction of a new campus in Albano, Stockholm was chosen for the pilot study. A 3D model was built in the tool and the carbon footprint was calculated for a variety of combinations for energy supply to the future area. The results show that use of locally installed renewable energy sources can reduce the total climate impact when life cycle perspective is applied. Largest reduction of emissions on an annual basis can be achieved by heat production from solar collectors and neighbourhood-scale biofuel plants. Masterplanning tool can be considered as a useful assistant during a masterplanning process, from creation of early sketches to detailed development plans. Depending on the project specifications, a certain degree of adjustment will however be needed in order to receive meaningful results. Development of the two large areas of the tool – emissions related to traffic and waste management, which are not covered by this thesis, are to be completed in order to obtain an overall view of the climate impact of masterplanning.

Människan bidrar med en stor klimatpåverkan som ger upphov till bland annat klimatförändringar vilka har börjat påverka natur, djur och människor. Livsmedelsindustrin orsakar till följd av våra konsumtionsvanor stor klimatpåverkan. Många studier har visat att stor påverkan kommer från kött- och mejeriprodukter. Medan kött- och mejeriprodukter är en källa till protein och vitaminer så finns det andra livsmedel utan dessa positiva egenskaper som också utgör en. Syftet med denna studie var att försöka bestämma den klimatiska påverkan orsakad av konsumtion av godis, chips och läsk och sätta denna i relation till den klimatiska påverkan man får av andra livsmedel. Vidare undersöktes inställning gällande livsmedelsval i förhållande till miljöfrågor hos två studentgrupper (naturvetare och ekonomer). För att undersöka klimatpåverkan användes livscykelanalysprogrammet SimaPro. För att undersöka studenters inställning till miljöskäl i relation till livsmedelsval användes en enkät. Resultatet visade att Sveriges konsumtion av dessa livsmedel gav ett utsläpp på närmare 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Denna siffra kan jämföras med Sveriges konsumtion av nötkött som ger upphov till 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Resultatet visar också att de viktigaste faktorerna vid val av livsmedel för studiedeltagarna var att de var hälsosamma och prisvärda. Ungefär 50 % av deltagarna avstod vid enkättillfället från något livsmedel av miljöskäl och vanligast var att de avstod från någon köttprodukt och minst vanligt var godis. De tre vanligaste anledningarna till att de avstod från livsmedel var tillsatser, bekämpningsmedel och utsläpp av växthusgaser. Ungefär 90 % av deltagarna kunde i framtiden tänka sig att avstå från livsmedel för miljön. De viktigaste faktorerna som kunde motivera studenterna att göra mer miljömedvetna val var bekämpningsmedel, utsläpp av växthusgaser och bevarande av regnskog. / Humans contribute with a large environmental impact which has started to affect nature, animals and people. The food industry causes, due to our consumption habits, a large environmental impact. Many studies have shown that a large part of that impact from the food industry can be related to meat- and dairy products. While meat and dairy products are a source to proteins and vitamins there are other food supplies without these positive affects which causes environmental impact. The purpose of this study was to try to determine the climatic impact caused by consumption of candy, chips and soda and put it in relation to the climatic impact of other foods. Further, an investigation regarding students (economic and environmental scientists) attitude according to environmental question related to food choices were performed. To investigate the environmental impact the lifecycle analysis program SimaPro was used. To investigate student’s attitude a survey was established. The result showed that the Swedish consumption of crisps, sweets and soda caused emissions estimated to 2 million tons carbon dioxide equivalents. That is a number that can be compared to the Swedish consumption of beef that causes emissions estimated to 11 million tons carbon dioxide equivalents. The result also shows that the most important factors regarding food choices among the study group were that the food was healthy and priceworthy. About 50 % of the responders refrained from any food of environmental reasons and the most commonly refrained product were meat and the least commonly refrained product were candy. The three most common reasons to the refrain were additives, pesticides and emissions of greenhouse gases. About 90 % of the respondents could consider refraining food to advantage of the environment. The factors that were noted as important were pesticides, greenhouse gas emissions and preserves of the rainforests.

No description available.

No description available.

Ett av de stora miljöproblemen vi står inför är förändringen av vårt klimat. Vårt sätt att leva påverkar och skyndar på klimatförändringarna, vår konsumtion av livsmedel och aktiviteter kopplat till detta beräknas stå för cirka 25 % av vår klimatpåverkan. Genom att vara medvetna om hur konsumtionen påverkar klimatet kan konsumenter göra medvetna val. Flertalet studier har gjorts där svinn av livsmedel mätts, både från offentliga verksamheter och enskilda hushåll. Dels för att kunna beräkna hur mycket livsmedel som slängs och dels för att beräkna hur stor klimatpåverkan produktionen av dessa livsmedel, som vi sedan slänger, har. Klimatpåverkan från produktion av onödigt svinn (livsmedel som sedan slängs trots att de vid annorlunda hantering kunnat konsumeras) är onödig klimatpåverkan. Det onödiga svinnet är svinn som kan minskas om livsmedel hanteras annorlunda, och minskas det onödiga svinnet så kommer också klimatpåverkan från livsmedelssektorn att minska. I de rapporter som finns om livsmedelssvinn har de flesta uteslutit svinn av flytande livsmedel, då dessa har ansetts svåra att mäta. I denna uppsats jämförs de egna mätningarna av dryckessvinn med siffror på flytande svinn dels från Konsumentföreningen Stockholm och dels från en rapport från Naturvårdsverket.