Tidigare forskning visar att klimatpåverkan som har skett under decennier, leder till negativa konsekvenser för samhället. Om samhället ska vara robust för denna påverkan behöver samhället anpassas. Klimatanpassningsarbetet är fortfarande en relativ ny fråga och ses som mer utmanande för mindre kommuner. Syftet med studien är därför att undersöka hur mellanstora- och mindre kommuner arbetar med klimatanpassningsfrågan med fokus på fyra kommuner i Östergötland. Syftet grundar sig i frågeställningarna som behandlar vilka utmaningar som kommunerna ser i arbetet samt vad som skiljer kommunerna åt.   Studiens besvaras genom kvalitativ metod där material från intervjuer med tjänstepersoner inom respektive kommun samlades in samt dokumentanalys av kommunernas översiktsplaner samt handlingsplaner. Materialet analyseras utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar på att kommunerna arbetar med klimatanpassning men att implementeringen skiljer sig åt. Som beror på olika utmaningar som kommunerna står inför där resursbrist samt politiskt intresse styr utvecklingen. / Previous research shows that climate impact, which has taken place for decades, leads to consequences for society. If society is to be robust to this impact, society needs to adapt. Climate adaptation is still a relatively new issue and is seen as more challenging for smaller municipalities. The purpose of the study is therefore to investigate how medium-sized and small municipalities work with the climate adaptation issue with a focus on four municipalities in Östergötland. Also to see what challenges the municipalities highlight. The study is based on a qualitative method. Material from interviews with representatives from each municipality was collected and document analysis of the municipalities documents. The material was analyzed with thematic analysis. The results of the study shows that the municipalities work with climate adaptation, but that the implementation differs due to various challenges that the municipalities face.

The building industry currently accounts for about a fifth of Sweden's climate emissions. By 2030, the industries goal is to halve its emissions in order to have net-zero greenhouse gasemissions by 2045. From 1 January 2022, the Act on Climate Declaration applies to new construction. This is to try to draw attention to and reduce the climate impact of the construction sector in general.  This study has been done in collaboration with Umeå municipality. Umeå municipality has a preschool of six departments. The preschool is currently designed with CLT and stud wall, mineral wool insulation and slab-on-ground with water-cement ratio required at 0.38, and this building serves as a reference building. In this report, building materials are compared through climate calculation to investigate possible reduction of the preschool's climate impact. The climate calculation consists of an LCA in module A1-A5 with the same scope as the current legal requirements for the climate declaration. The comparasions that has been made are between climate impact of the CLT-frame againsta frame made of lightweight beams. Comparasion of three different insulation options, mineralwool, cellulose, and hemp as well as concrete with different water-cement ratio and strengths. In the concrete comparison, a short calculation on drying times was made to investigate the consequences of any replacement of the concrete strength. The calculations in this study show that the climate impact of the preschool, in stage A of an LCA, has a low value compared to IVL's recommended requirements when procuring a building of solid CLT-frame. The results for other comparisons showed that the most effective change is to replace the frame with lightweight beams instead of CLT and stud frame. This would result in a reduction in the climate impact of the load-bearing frame by 30%. Next comes the change of insulation to cellulose insulation, which would provide a reduction in climate impact by 25 % compared to mineralwool insulation. Overall, the building's climate emissions in stage A with the recommended solutions above could be reduced by 19-23,5 % depending on the choice of concrete in slab-on-ground and in terms of what drying time that is acceptable.

COMPARISION OF CLIMATE IMPACT FROM INDUSTIALLY PRODUCED AND TRADITIONALLY SITE-BUILT APARTMENT BUILDINGS  Greenhouse gas emissions is a global problem that is causing climate change on our planet. In Sweden, the construction and real estate sector accounts for about 21% of the total emissions. The focus has previously been on the climate impact of a building's operational phase. By constructing new buildings with lower energy requirement for heating, an increased use of renewable energy and more energy-efficient supply systems has lowered the emissions in the operational phase. This in turn led to the construction phase becoming more important in terms of the building's total climate impact throughout its lifecycle. The concept for industrial construction means that large parts of the construction take place in a factory and are often emphasized as energy efficient. Important for the construction phase is also the choice of building materials and wood, as renewable material has a lower climate impact than for example concrete. In industrial construction, wood is well suited as a building material because it is easy to handle in the factory and it is a straightforward material to transport. This entails an energy- and resource-efficient construction process.    The purpose of this work is to analyze differences in climate impact between industrialized construction process and traditional site-built construction process. It is also analyzed how these differences are made visible or not in traditional reporting of LCA in life cycle modules where the entire life cycle is not always reported. Three different buildings are compared: an industrially produced wooden house, a site-built wooden house and a site-built house with a concrete frame. In addition, the LCA for the industrially built wooden house is reported in two different ways to make it clear that the LCA methodology is not adapted for industrial construction.     The results show that if the construction site is close to the factory, there is a clear advantage of building industrially. But the distance from the factory to the construction site for industrial construction for the industrial construction accounts for such a large part of the climate impact that at longer distances within Sweden it can often be the case that a site-built process would have given a lower climate impact. If, of the other hand, the construction site is closer to the factory, the result shows a clear climatic advantage of building industrially. Building industrially instead of site-built provides a climate advantage in energy use in the construction and installation process as well as a small reduction in climate impact in terms of waste.   It also shown that unfair comparisons can occur between industrial and site-built houses if the entire life cycle is not reported, where industrial construction then gets higher climate impact in the product phase because the construction that take place in the factory is counted as product manufacturing and not as construction site.   The prefabricated process is well suited for building in wood. The study shows that a prefabricated wooden house emits approximately 40-45% lower carbon dioxide emissions than a site-built concrete house in the product phase. / Utsläpp av växthusgaser är ett globalt problem som orsakar klimatförändringar på vår planet. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för cirka 21% av de totala utsläppen. Fokus har länge legat på att få ner klimatpåverkan i byggnadens driftsfas, men genom att konstruera nybyggnationer med ett lägre energibehov för uppvärmning, en ökad användning av förnybar energi och energieffektivare tillförselsystem så har utsläppen från driftsfasen minskat. Detta har lett till att konstruktionsfasen fått en större betydelse sett ur byggnadens totala klimatpåverkan under hela dess livscykel. Konceptet industriellt byggande innebär att stora delar av byggnationen sker i en fabrik och framhålls ofta som energieffektivt. Viktigt för byggfasen är också valet av byggmaterial och trä som förnybart material har lägre klimatpåverkan än till exempel betong. I det industriella byggandet lämpar sig valet av trä som byggmaterial bra eftersom det är lätt att hantera i fabrik och ett smidigt material att transportera. Detta medför en energi- och resurseffektiv byggprocess.   Syftet med detta arbete är att undersöka skillnader i klimatpåverkan mellan industrialiserad byggprocess och traditionell platsbyggd byggprocess. Dessutom utreds hur dessa skillnader synliggörs eller inte vid traditionell redovisning av LCA i livscykelmoduler där hela livscykeln inte alltid redovisas. Tre olika byggnader jämförs: ett industriellt producerat trähus, ett platsbyggt trähus och ett platsbyggt hus med betongstomme. Dessutom redovisas LCA för det industriellt byggda trähuset på två olika sätt för att synliggöra att de LCA-metodiken inte är anpassad för industriellt byggande.     Resultatet visar att om byggplatsen ligger nära fabrik så finns det en tydlig fördel klimatmässigt av att bygga industriellt. Men avståndet från fabrik till byggarbetsplats vid industriellt byggande står för en så stor del av klimatpåverkan att det vid längre avstånd inom Sverige kan bli så att en platsbyggd process hade gett en lägre klimatpåverkan. Att bygga industriellt istället för platsbyggt visade sig ge en klimatfördel vid energianvändning i bygg och installationsprocessen samt också en liten minskning i klimatpåverkan vad gäller spill.  Det visar sig också att det kan uppstå orättvisa jämförelser mellan industriellt och platsbyggda hus om inte hela livscykeln redovisas eftersom att det industriella byggandet får en hög klimatpåverkan i produktskedet om det byggande som sker i fabriken räknas som produkt-tillverkning och inte som byggplats.  Den prefabricerade processen passar bra för att bygga i trä. Studien visar att ett prefabricerat trähus har cirka 40–45% lägre koldioxidutsläpp än ett platsbyggt betonghus i materialproduktionen.

I takt med att medvetenheten om klimatförändringar ökar hos konsumenter höjs också kraven på transparens hos företag. Det är därför viktigt för företag att arbeta med att kunna redovisa klimatpåverkan hos sina produkter. Syftet med detta arbete var att redovisa företaget Astrid Wilds ullfleecetröjas ekologiska hållbarhet i ett hållbarhetskvitto som innefattar plaggets klimatpåverkan under hela dess livscykel. För att genomföra undersökningen utfördes de två första faserna i en livscykelanalys; mål och omfattning och inventeringsanalys. Data för att göra beräkningar samlades in via intervjuer, litteraturstudier och genom beräkningar via DHL:s verktyg Carbon calculator. För att titta på förslitningen av plagget gjordes ett ICI pilling box test där tröjans benägenhet att skapa noppror och ytludd utvärderades enligt ISO 12945-4. Resultatet visade på ett totalt koldioxidavtryck på 9,75 kg koldioxidekvivalenter, en energiåtgång på 84 MJ och en vattenanvändning på 1024 liter samt att plagget nopprar en hel del redan tidigt i testprocessen men att nopprorna sedan faller bort och att plagget då går mot sitt ursprungliga utseende. Arbetet i stort utfördes med metoder som är väl vedertagna inom området hållbarhet av textilier och valet av beräkningsmetod för transporternas koldioxidutsläpp byggdes på vetskapen om att DHL anlitas som speditör. Resultaten bygger på ett antal antaganden som gjorts med bakgrund av litteraturstudier och tidigare analyser av liknande plagg, men också på faktiska värden från producenter. Detta arbete har skapat en grund för fortsatt analys av fleecetröjans hållbarhet och kan användas som underlag vid fortsatt kartläggning. / <p>Betyg 2021-07-05</p>

Betong är ett material som vid framtagning av huvudråvaran cementklinker släpper ut stora mängder koldioxid. Enligt nationella klimatmål ska det finnas klimatneutral betong på svenska marknaden till år 2030 och betongen ska nå nettonollutsläpp till år 2045. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår i betongbranschen och olika strategier diskuteras för att uppnå lägre klimatpåverkan. Syftet med arbetet är att undersöka hur betongbranschen arbetar mot klimatneutralitet och se hur långt aktörerna kommit i det arbetet. Syftet är även att öka statistiken för klimatförbättrad betong samt se hur den klimatförbättrade betongen står sig mot standarden ftSS 137003:2020 som är under revidering. Arbetet genomfördes genom litteraturstudier, enkätundersökning och dokumentanalys. Litteraturstudien har legat till grund för den teoretiska bakgrunden. Enkätundersökningen som skickades ut till betongtillverkare är primärkällan i studien och har gett en bild av hur branschen ligger till i dagsläget gällande användning av klimatförbättrad betong. Studien kompletterades med en dokumentanalys i form av granskning av EPD:er samt den reviderade standarden. Dokumentanalysen undersökte vilken klimatförbättrad betong som finns redan idag samt hur ändringar i standarden påverkar förutsättningarna för klimatförbättrad betong. Enkätundersökningen och granskningen av EPD:erna visade att viss klimatförbättrad betong redan finns i dagsläget, men att det inte används i så stor utsträckning. Drygt hälften av betongproducenterna hade inte någon klimatförbättrad betong på marknaden i nuläget, men merparten arbetar med att ta fram det och de flesta beräknar att ha det på marknaden inom ett till tre år. Majoriteten av betongtillverkarna var positiva till att all deras betong kommer vara klimatneutral till år 2045. Något som både litteraturstudien och enkätundersökningen fastställde var att samverkan mellan olika aktörer i ett tidigt skede är viktigt för att uppnå klimatneutralitet. För att nå klimatmålen krävs dessutom både att producenterna fortsätter arbeta mot klimatmålen men också mer kunskap och medvetenhet hos konsumenterna. / During the production of concrete, a large amount of carbon dioxide is emitted. The Swedish national climate target goal aims for climate-neutral concrete on the Swedish market by 2030 and to further attain a net zero emission by 2045. The concrete production industry is working on strategies to reach these goals and thereby attain a lower climate impact. This study aims to examine how the concrete industry works towards climate neutrality and to see how far they have come in accordance to this goal. A further purpose for this study is to increase the statistics for climate improved concrete and to compare how the climate improved concrete measures up to the revised standard ftSS 137003:2020. The study made use of a literature review, a survey and a document analysis. Through the literature review, information was acquired on theoretical background relating to the interest of study. The data obtained from the survey sent out to concrete producers constituted the primary source. This provided information regarding the current situation in relation to climate improved concrete. As a complement to the survey, the study also did a document analysis of EPDs as well as the revised standard. This tool was used to analyse existing climate improved concrete respectively to examine the revised standard in order to establish how alterations in the standard affects the conditions for climate improved concrete. Based on the results obtained from the survey and analysis of the EPDs, some climate improved concrete are currently available, yet in limited usage. Most of the concrete producers are lacking climate improved concrete on the market, but most of them are working towards this goal with the aim to have such a product on the market within one to three years. The majority of concrete producers are convinced that their concrete will be climate-neutral by the year 2045. Both the literature review and the survey confirmed the importance of collaboration between different actors during an early stage in order to attain climate neutrality in concrete production. To attain the climate goals it requires that concrete producers continue to work towards the climate goals, but moreover, the knowledge and awareness among consumers is also essential.

Sveriges avloppsreningsverk står inför ett antal utmaningar, där en av utmaningarna är minskning av växthusgaser. Lustgas är en av dessa växthusgaser, som bildas vid rening av avloppsvatten. Lustgas är 300 gånger skadligare för klimatet i jämförelse med koldioxid. Dessutom påverkar den nedbrytningen av ozonskiktet. I dagsläget är det svårt att mäta och uppskatta lustgasutsläpp, på grund av att det pågår flera samtidiga processer på stora ytor. För att driften av avloppsreningsverk ska ske på ett effektivt sätt och med en ytterst liten miljöpåverkan måste man kunna förstå hur lustgas uppstår och hur bildningsprocesserna samverkar med de andra reningsprocesserna och driftparametrarna. Utsläpp av lustgas har studerats vid avloppsreningsverket i Göteborg. Syftet har varit att tillhandahålla resultat och mätningar från Gryaab AB reningsverk och fastställa vilka processer som ger upphov till störst eller minst lustgasemissioner. Utsläpp av lustgasemissioner har mätts från rejektrening med nitrifikation och denitrifikation process. Analyser på resultaten ska förhoppningsvist kunna hjälpa Gryaab AB med fortsatt studier om lustgas. Som mätningsmetod användes EPA-huvmätning som man mätte med ovanför vattenytan på bassängerna och mobilt extraktiv FTIR som åkte runt anläggningen. Den dominerande källan för lustgas visade sig bildas allra mest i nitrifikationsprocessen. Där mätningarna med huv-mätning och stickprov visade totala utsläpp motsvarande 1,8 ton N2O/år. Den totala lustgasemissionen från biologiska reningsprocessen visade totala utsläpp motsvarande 3,5 ton N2O/ år. Som en slutsats bör fler mätningar med olika mätningsmetoder och mer studier göras för att få en bättre överblick till varför och hur lustgas bildas. Samt vilka åtgärder som kan minska lustgasemission. Det finns ett behov av fortsatta studier med mätningar med olika mätningsmetoder på Gryaab AB. / Sweden's wastewater treatment plant faces several challenges, one of them is the reduction of greenhouse gases. Nitrous oxide is one of these greenhouse gases, which is formed during the purification of wastewater. Nitrous oxide is 300 times more harmful to the climate compared to carbon dioxide. In addition, it affects the depletion of the ozone layer. At present, it is difficult to measure and estimate nitrous oxide emissions, since several simultaneous processes are taking place on large areas. For the operation of sewage treatment plants to take place in an efficient manner and with an extremely small environmental impact, it is important to understand how nitrous oxide is formed and how the formation processes interact with the other treatment processes and operating parameters. Emissions of nitrous oxide have been studied at the wastewater treatment plant in Gothenburg. The purpose has been to provide results and measurements from Gryaab AB wastewater treatment plant and to determine which processes give rise to the highest nitrous oxide emissions. Emissions of nitrous oxide emissions have been measured from reject cleaning with the nitrification and denitrification process. Analysis of the results will hopefully be able to help Gryaab AB with further research. As a measurement method, EPA hood measurement was used, which was measured above the water surface in the basins and mobile extractive FTIR was driven around the facility. The dominant source of nitrous oxide was found to be formed most in the nitrification process. Where the measurements with hood measurement and sampling showed total emissions corresponding to 1.8 tons of N2O / year. The total nitrous oxide emissions from the biological treatment process showed total emissions corresponding to 3.5 tons of N2O /year. As a conclusion, more measurements with different measurement methods and more research should be done to get a better overview of why and how nitrous oxide is formed. And what measures can reduce nitrous oxide emissions. There is a need for further studies with measurements with different measurement methods on Gryaab AB.

Byggandet̊ i Sverige ligger på en hög nivå som inte varit aktuell sedan Miljonprogrammet byggdes på 70-talet. Att kombinera hög byggtakt med Sveriges klimatmål, som innefattar noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045, är en utmaning som ställer högre krav på hållbara lösningar. Ett sätt att ta kontroll över klimatpåverkan hos en byggnad eller byggnadsdel är genom en livscykelanalys med vilken det går att avgöra i vilket skede den största klimatpåverkan sker. Med tanke på detta har studien som syfte att med klimatberäkningar i byggskedet undersöka vilka ytterväggskonstruktioner som teoretiskt bör användas med avseende på klimatpåverkan och geografi. Detta uppnås genom att besvara frågor om hur koldioxidavtrycket påverkas vid byte från en utfackningsvägg, tillhörande referensbyggnaden LEAST, till en ytterväggskonstruktion med IsoTimber respektive hampakalk. Även hur avtrycket skiljer sig beroende på geografisk placering – Luleå, Stockholm och Malmö. Slutligen hur studiens resultat förändras om hänsyn till koldioxidupptag tas. Fallstudie, litteraturstudie och dokumentanalys samt beräkningar för hand och med beräkningsverktyget BM har legat till grund för att kunna besvara frågeställningarna. Med dessa metoder togs grundläggande teori fram för konstruktionernas egenskaper gällande ljud- och värmeisolering, brand och fukt. Även information om de ingående materialens produktion, transport, livslängd samt sluthantering. Referensbyggnadens brandsäkerhet, ljudisolering och U-värde är parametrar som varit dimensionerande vid val av väggtjocklek för de alternativa ytterväggarna, där tyngdpunkten legat i att uppnå liknande U-värden med en tillåten differens på ±10%. Slutligen beräknades klimatpåverkan för de olika fallen. Resultaten visar att nettoutsläppet för utfackningsväggen är nära noll i samtliga städer: 4,9 i Luleå, 11,7 i Stockholm och 15,7 kg CO2e per m2 i Malmö. För IsoTimber är motsvarande siffror -310,8, -192,6 och -160,9 kg CO2e per m2, vilket visar på en klimatpositiv effekt. Även för konstruktionen med hampakalk uppvisades klimatpositiva resultat: -96,1 i Luleå, -68,6 i Stockholm och -58,2 kg CO2e per m2 i Malmö. Om koldioxidupptaget inte beaktas påvisas andra resultat. För utfackningsväggen är koldioxidutsläppet för 45,1 i Luleå, 40,4 i Stockholm och 40,3 kg CO2e per m2 i Malmö. Konstruktionen med IsoTimber genererar ett utsläpp på 63,7 i Luleå, 45,6 i Stockholm och 44,5 kg CO2e per m2 i Malmö. Med hampakalk uppgick utsläppen till 109,5 i Luleå, 64,1 i Stockholm och 49,0 kg CO2e per m2 i Malmö. Sammanfattningsvis konstaterades det att koldioxidutsläppet vid byten av ytterväggar från utfackningsväggen med avseende på geografi ökar i samtliga städer, mellan 10–143%. Utfackningsväggen har lägst klimatavtryck i alla städer, vilket skulle kunna bero på var produktion av material sker. Därmed har väggens sammansättning samt val av material och importer olika effekt på utsläpp från transport mellan tillverkning och byggarbetsplats. Andra resultat skildras om hänsyn till koldioxidupptag tas, i stället påvisar IsoTimber med avseende på nettoutsläpp de lägsta värdena följt av hampakalk. Det belyser det faktum att det är ytterst viktigt att inkludera upptaget för att ge en rättvis bild. En slutsats om att transport har betydelse för klimatavtrycket kan dras. Det är dock framför allt produktskedet som står för det högsta koldioxidutsläppet. Avslutningsvis bör ingen förhastad slutsats dras utan att livscykelns alla skeden studerats för att ge ett mer verklighetstroget beslutsunderlag. Därmed bör studiens resultat inte ses som en samling av generella och applicerbara värden. / Construction in Sweden is at a high level that has not been relevant since the Million Homes Programme in the 70s. Combining a high construction rate with Sweden's climate goal, which includes net zero greenhouse emissions by 2045, is a challenge which creates higher demands on sustainable solutions. One way to evaluate the climate impact of a building or building component is through a life cycle assessment. Therefore, the aim of this study is to, by using climate calculations in the construction phase, investigate which exterior wall construction should theoretically be used regarding climate impact and geography. The walls studied are curtain wall, and constructions including IsoTimber and hempcrete which are placed in Luleå, Stockholm and Malmö. The results show that the net emissions for the curtain wall are close to zero in all cities and varies between 4,9 and 15,7 CO2e per m2. For IsoTimber, the corresponding figures vary from -310,8 to -160,9 kg CO2e per m2, which shows an effect that could be considered positive. Climate-positive results were also shown for the construction with hempcrete: -96,1 to -58,2 kg CO2e per m2. For the curtain wall, the carbon dioxide emissions vary from 40,3 to 45,1 CO2e per m2. The construction with IsoTimber generates emissions that varies from 44,5 to 63,7 kg CO2e per m2. With hempcrete, emissions reached figures from 49,0 to 109,5 kg CO2e per m2. In summary, it was found that carbon dioxide emissions increase in all cities, between 10– 143%. The curtain wall has the lowest impact on the climate in all studied cities. However, if carbon storage is being accounted for, the construction with IsoTimber has the best figures. A conclusion that transports are important for the climate footprint can be drawn. However, it is above all the product phase that generates the highest carbon dioxide emissions.

Sweden has set a goal to be climate neutral by 2045. To be able to reach that goal, theconstruction and real estate sector must go through a change. In 2018 the construction and realestate sector produced one fifth of Sweden´s emissions of greenhouse gases. On the first ofJanuary 2022, a new law will be introduced in Sweden. The new law says that all new buildingsmust have a climate declaration. The Swedish government has hopes that the law will decreasethe emission of greenhouse gases.The purpose of this thesis is to investigate how the challenges that the law brings with it can behandled. Calculations have been made with the purpose to investigate uncertainties and flawswith the data supposed to be used for the calculations in a climate declaration.The study shows that the new law will not force the construction and real estate sector to makeany major changes, since there will not be any limits that regulates climate impact. Results fromthe theoretical study shows that the deviation that occurs when generic data is used instead ofspecific data is bigger than the potential reduction of environmental impact from measures thatreduces climate impact. When more construction products have an environmental productdeclaration and they are being used to a greater extent, the deviations will decrease. Itappeares in the calculations that most of the climate impact occurs during the supply of goodsand product manufacturing. The climate impact from transports is marginal in comparison.

Om klimatbelastningen från matsvinn och matavfall skulle betraktas som ett lands klimatpåverkan skulle matsvinn inneha en tredje plats i världen efter Kina och USA. I Sverige serverar grund- och gymnasieskolans måltidsverksamheter cirka 1,3 miljoner måltider om dagen. Syftet med arbetet var att studera hur stort klimatavtryck samt ekonomisk förlust matsvinnet från grundskolan i Hallsbergs kommun genererar. Studiens syfte bestod även av jämförelse mellan utvalda kommuners resultat från svinnmätningar och vilka åtgärder kommunerna använt för att minska matsvinn då de varit framgångsrika med detta. Vidare undersöktes lämpligheten med att implementera åtgärderna i Hallsbergs kommun. Utvalda kommuner var Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Härryda kommun, Falköpings kommun, Karlstads kommun och Malmö stad. Metoden som använts i arbetet var en sekundär analys som innebär att data som använts har samlats in av andra aktörer. Ostrukturerade intervjuer samt sekundärdata från kommunernas hemsidor och policydokument har använts för att förstå vilka metoder som varit framgångsrika för att minska matsvinn. Resultaten visar att Hallsbergs kommuns matsvinn har en genomsnittlig klimatpåverkan på 0,16 kilo CO2e per portion och genomsnittlig kostnad på 1,16 kronor per portion. Matsvinnet som härrör från maträtter innehållande nötkött har större klimatpåverkan jämfört med övriga maträtter. Den åtgärden som deltagande kommuner berörde oftast angående minskning av matsvinnet var svinnmätningar som hjälper till att synliggöra matsvinnet. Fler kommuner nämner även arbetet i skolans kök, där mindre mat serveras åt gången och mat värms när det behöver fyllas på samt involverandet av elever som viktiga åtgärder för att minska matsvinnet. Enligt min jämförelse finns det fördelar med att göra mätningarna mer regelbundet. De kommuner som hade lägst matsvinn mäter varje dag. För Hallsbergs kommun kan en korrigering till att mäta oftare/varje dag vara enkel att genomföra. Hallsbergs kommun bör framöver utvärdera effekterna av de åtgärder som införs för att minska matsvinnet.

För att möjliggöra att Helsingborgs stad uppnår målet om klimatneutralitet till år 2030 har Öresundskraft beslutat att implementera en CCS-anläggning vid ett avfallseldat kraftvärmeverk i Helsingborg som idag står för ungefär 19 % av de direkta utsläppen i Helsingborg. Innan Öresundskraft planerar att påbörja byggnationen är det av intresse att undersöka klimatpåverkan för livscykeln för att förstå nettoeffekten av klimatnyttan som CCS-anläggningen skapar. Syftet med examensarbetet är följaktligen att undersöka klimatpåverkan för byggnation och drift av CCS-anläggningen samt klimatpåverkan för transport och geologisk förvaring av den avskilda koldioxiden. Klimatpåverkan för byggnation av anläggningen utfördes enligt ett bokföringsperspektiv där beräkningar genomfördes i Excel med klimatdata för respektive material som erhölls från digitala klimatdatabaser. Klimatpåverkan för driften av anläggningen samt nedströms delprocesser utfördes både enligt ett bokföringsperspektiv och ett konsekvensperspektiv. Då klimatpåverkan beräknades användes ett kvantifieringsverktyg baserat på livscykelmetodik som var framtaget i Excel. Genom en litteraturstudie kunde efterfrågad indata och redan tillgänglig data sammanställas och matas in i verktyget. Efter att modifieringar genomförts i verktyget kunde energianvändning och klimatpåverkan för driften undersökas för ett driftår och för anläggningens livstid. Resultatet visade att byggnationen av CCS-anläggningen står för ungefär 2 % av den totala klimatpåverkan under anläggningens livstid och uppgår till ungefär 8,9 kton CO2e. CCS-anläggningen behöver vara i drift i 30 dygn för att klimatpåverkan som byggnationen står för ska hinna kompenseras för. CCS-anläggningen kommer under sin livstid ge upphov till en total klimatpåverkan mellan 439 ton CO2e och 511 ton CO2e medan ungefär 2,5 miljoner ton biogen koldioxid kommer att geologiskt förvaras under samma period. Detta innebär att anläggningens totala klimatpåverkan netto uppgår till ungefär -2 miljoner ton CO2e. Eftersom driften av CCS-anläggningen kräver el får detta konsekvensen att andra producenter i elnätet behöver öka sin produktion för att både kompensera för den minskade exporten av el från Filbornaverket men även för att kompensera för elanvändningen i hamn och vid injektion till geologisk förvaring. Den totala klimatpåverkan för denna elproduktion står årligen för ungefär 42 kton CO2e och totalt efter 25 driftår för ungefär 1 miljon ton CO2e. Eftersom den totala klimatpåverkan för CCS-anläggningen är lägre än mängden biogen koldioxid som avskiljs och geologiskt förvaras bidrar anläggningen till att minska utsläppen av växthusgaser i Helsingborgs stad. Däremot motsvarar inte mängden avskild biogen koldioxid den mängd utsläpp av växthusgaser som årligen sker i Helsingborg. På grund av detta kommer implementeringen av en CCS-anläggning inte vara en tillräckligt stor åtgärd för att Helsingborgs stad ska uppnå målet om klimatneutralitet till året 2030 och således krävs även andra utsläppsminskande åtgärder för att klimatmålet ska uppnås. / In order to enable the city of Helsingborg to achieve the goal of climate neutrality by the year 2030, Öresundskraft has decided to implement a CCS plant at a waste-fired cogeneration plant in Helsingborg, which today accounts for approximately 19 % of the direct emissions in Helsingborg. Before Öresundskraft plans to start construction, it is of interest to investigate the climate impact for the life cycle to understand the net effect of the climate benefit that the CCS plant creates. The purpose of the thesis is therefore to investigate the climate impact for the construction and operation of the CCS facility as well as the climate impact for transport and geological storage of the separated carbon dioxide. The climate impact for construction of the facility was carried out according to an accounting perspective where calculations were carried out in Excel with climate data for the respective materials obtained from digital climate databases. The climate impact for the operation of the plant and downstream sub-processes was carried out both from an accounting perspective and a consequence perspective. When the climate impact was calculated, a quantification tool based on life cycle methodology was used, which was developed in Excel. Through a literature study, requested input data and already available data could be compiled and entered into the tool. After modifications were carried out in the tool, the energy use and climate impact of the operation could be examined for one year of operation and for the lifetime of the facility. The result showed that the construction of the CCS facility accounts for approximately 2 % of the total climate impact during the lifetime of the facility and amounts to approximately 8.9 kton CO2e. The CCS facility needs to be in operation for 30 days in order to compensate for the climate impact that the building is responsible for. The CCS facility will during its lifetime give rise to a total climate impact of between 439 ton CO2e and 511 ton CO2e, while approximately 2.5 million ton of biogenic carbon dioxide will be geologically stored during the same period. This means that the plant’s total net climate impact amounts to approximately minus 2 million ton CO2e. Since the operation of the CCS plant requires electricity, this has the consequence that other producers in the electricity grid need to increase their production to both compensate for the reduced export of electricity from the Filbornaverket but also to compensate for the use of electricity in the port and when injecting into geological storage. The total climate impact for this electricity production accounts annually for approximately 42 kton CO2e and in total after 25 years of operation for approximately 1 million ton CO2e. Since the total climate impact of the CCS facility is lower than the amount of biogenic carbon dioxide that is separated and geologically stored, the facility contributes to reducing the emissions of greenhouse gases in the city of Helsingborg. However, the amount of separated biogenic carbon dioxide does not correspond to the amount of greenhouse gas emissions that occur annually in Helsingborg. Because of this, the implementation of a CCS facility will not be a large enough measure for the city of Helsingborg to achieve the goal of climate neutrality by the year 2030, and thus other emission-reducing measures are also required for the climate goal to be achieved.