Följande uppsats syftar tillatt undersöka huruvida det finns en villkorlig relation mellan demokrati och klimatpåverkan, där ålder spelar en avgörande roll för sambandetsexistens samtutfall. Frågeställningarna kring demokratis effekt på klimatpåverkanmed ålder i beaktning utgör en lucka i aktuellaforskningenoch är anledningen till attjust detta uppsatsämne valdes. Genom att undersöka dessa frågorså kan en bredare förståelseerhållasförpotentiellaorsak-och verkan sambandetmellan demokrati och klimatpåverkan, samtidigt som ålderns roll i detta fenomenstuderas. För att kunna undersöka dettaså genomförs dels en regressionsanalys, dels en interaktionsanalys, av 149 länders värden för olika variabler. Dessa variabler utgörs av index och data framtagna av erkända organisationer för det utvalda året 2021. I analysernaär Demokrati oberoendevariabeln, Koldioxidutsläpp per capita beroende variabeln och Demokrati interagerande med Andel Ungaär interaktionsvariabeln. Utöver dessa huvudvariabler så inkluderas ett antal kontrollvariablerockså,vars syftenär att stärka den interna validiteten, undvika urvalsfel samt tillgodose andra potentiella relationer.Tidigare forskning består av inkonsekventa ställningstagandetill sambandet mellan demokrati och klimatpåverkan. Uppsatsens finner ett positivt sambandmellan demokrati och koldioxidutsläpp per capitasom sedan övergår till ett negativt samband vid introduktionen av vissa kontrollvariabler. Utöver detta samband så finner uppsatsen ingetresultat som insinuerar existensen av en villkorlig relation mellan demokrati och klimatpåverkandärålder har någon inverkan påsambandets utfall. Således blir uppsatsen istället ett incitament för vidare forskning av dennavillkorliga relation.

Denna studie handlar om ett flerbostadshus på 9-våningar beläget i Borås, uppfört av Peab. Det nuvarande flerbostadshuset är byggt med en betongstomme år 2016 och denna studie syftar till att undersöka vilken skillnad det gör på byggnadens totala klimatpåverkan och kostnad, vid val av trä som alternativt stommaterial. Syftet med studien är att lyfta fram skillnaden val av stommaterial kan göra på byggnadens totala klimatavtryck, med målet att konkretisera skillnaden genom undersökning ur ett livscykelperspektiv. Klimatpåverkan från de båda stommaterialen beräknas i en livscykelanalys upprättad utefter mängder på de faktiska stomvalen applicerat på flerbostadshuset. Beräkningen utgår ifrån generiska värden på material i ytterväggar, bärande innerväggar och mellanbjälklag. Verktyget som använts är IVL Svenska Miljöinstitutets klimatberäkningsverktyg, Byggnadssektorns miljöberäkningsverktyg (BM). Samtliga konstruktionsdelar i betong är hämtade från referensobjektets ritningar där konstruktionsdelar i trä har tagits fram med hänsyn att motsvara kraven på betongkonstruktionen. Utöver klimatberäkningarna har även en kostnadskalkyl genomförts för att konkretisera kostnadsskillnaderna. Studien omfattas även av intervjuer som visar på att KL-trä och prefabbetong har få skillnader i produktionsskedet. Intervjudelen ligger också till grund för val av ingående delar i beräkningen då undersökningen visar på att en träbyggnad på 9-våningar kräver stomstabilisering av olika inslag. Uppskattning från beräkningar visar att samma flerbostadshus på 9-våningar i Borås hade minskat sitt klimatavtryck med 60 % vid val av en trästomme. Samtidigt skulle det nya stomvalet generera i en total kostnadsökning på 3,38 % i förening med en intäktsminskning på 0,54 % till följd med minskad boarea. Samanställning av beräkningen visar på att trä har en lägre klimatpåverkan jämfört med betong samtidigt som betong har en lägre kostnad. Produktionsmässigt är trä ett effektivare material att bygga med och i takt med att samhället växer behövs det värnas om en hållbar framtid genom val som generar i en minskad klimatpåverkan. / This study is about a nine-story residential building located in Borås, built by the construction company Peab. The current residential building was built with a concrete frame in 2016, and this study aims to investigate what difference of choosing wood as an alternative frame material would make on the building´s overall climate impact and cost. The purpose of the study is to highlight the difference that choice of frame material can make on the total carbon footprint, with the goal of concretizing the difference through a life cycle perspective. The climate impact from the two frame materials is calculated in a life cycle analysis based on the quantities of the actual frame choices applied on to the residential building. The calculation is based on generic values of materials in eternal walls, load-bearing interior walls, and intermediate floor slabs. The tool used is the Building Sector Environmental Calculation Tool (BM) developed by the Swedish Environmental Research institute (IVL). All concrete construction components are taken from the reference object´s drawings, where wooden construction components have been developed to meet the requirements of the concrete construction. In addition to the climate calculations, a cost calculation has also been calculated to make the cost differences concrete. The study also includes an interview survey showing that cross-laminated timber (CLT) and prefabricated concrete have few differences in the production stage. The interviews is also the basis for the selection of components in the calculation since the investigation shows that a nine-story wooden building requires stabilization of concrete elements. Estimates from the calculations show that the same nine-story residential building in Borås would reduce its carbon footprint by 60 % if wood were chosen as the structural material. At the same time, the new structural choice would generate a total cost increase of 3,38 % in addition to a 0,54 % decrease in income due to reduced living area. The calculation shows that wood has a lower carbon impact compared to concrete, while concrete has a lower cost. Production-wise, wood is more efficient material to build with, and as society grows, it is necessary to protect a sustainable future trough choice that result in reduced carbon impact.

Klimatförändringarna på vår planet har länge varit ett pågående diskussionsämne, där nya mål sätts upp för att minska den ökade växthuseffekten. Bygg- och anläggningssektorn i Sverige står för över 20 procent av de totala växthusgasutsläppen. År 2017 har Sverige satt ett miljömål att landet ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser innan år 2045. Den 1 januari år 2022 införde regeringen kravet på att alla nybyggnader ska klimat deklareras. Byggherren har ansvaret för att upprätta klimatdeklarationerna som ska redovisa klimatpåverkan från byggskedet. Beräkning av en byggnads miljöpåverkan kan utföras med hjälp av livscykelanalys eftersom miljöpåverkan i byggskedet tar endast hänsyn till moduler A1-5. Syftet med examensarbetet är att utföra och undersöka processen för klimatdeklarationer både med och utan modellbaserade verktyg. Vidare syftar studien till att undersöka hinder, svårigheter och utvecklingar som uppstår vid utförandet av klimatkalkyler med modellbaserade verktyg. Metodvalen för denna studie baserades på en fallstudie respektive intervjustudie. Fallstudien baseras på att ta fram klimatdeklarationer med och utan modellbaserade verktyg. Intervjustudien baseras på intervjuer med fyra respondenter som har kunskap och erfarenhet inom klimatkalkyler samt modellbaserade verktyg. Två klimatdeklarationer har framtagits, där en av dem genomfördes manuellt och den andra med hjälp av BIM-verktygen, Revit och VICO office samt beräkningsverktyget Bidcon. För klimatdeklarationen som utfördes utan modellbaserade verktyg, beräknades mängderna manuellt och generiska data från programmet BM användes, tillskillnad från den andra klimatdeklarationen där resursdata från Bidcon användes. Resultatet av klimatdeklarationen framförs nedan: - Utan modellbaserade verktyg: 41 188,67 kg CO₂e per m² Atemp - Med modellbaserade verktyg: 40 020,53 kg CO₂e per m² Atemp Skillnaden mellan klimatpåverkan för respektive metoder utgör 2,8 procent, vilket inte anses vara omfattande. Intervjustudien påvisade att modellbaserade verktyg bidrar med förbättringar i form av tidiga indikationer som framtas, automatiskt informationsflöde samt visualisering. Utmaningar som kan förekomma är bland annat kommunikationsbrist, bristande kunskap och begränsad budget. / The climate change that is affecting our planet has been an ongoing topic during a long period of time. During this time many goals has been set in order to decrease the greenhouse effect. On January 1, 2022, the government introduced a requirement that all new buildings shall be climate declared. Calculation of a building´s environmental impact can be carried out using lifecycle analysis (LCA), for environmental impact in the construction phase only modules A1-5 are considered. The purpose of this thesis is to perform and examine the process of climate declarations, both with and without a model-based tool. Furthermore, the study aims to investigate obstacles, difficulties and improvements that arise when performing climate calculations with modelbased tools. The following method choices for this study are a case study and interviews. The case study is based on producing climate declarations with and without model-based tools. The interviews were held with four respondents with knowledge and experience regarding climate calculations and model-based tools. Two climate declarations have been produced, where one was carried out manually and the other with the help of the BIM tools. The result of the climate declaration is presented below: - Without model-based tools: 41 188,67 kg CO₂e per m² Atemp - With model-based tools: 40 020,53 kg CO₂e per m² Atemp The difference between the climate impact is approximately 2,8 percent, which is insignificant. The interview study showed that model-based tools contribute to improvements, such as early indications, automatic information flow and visualization. Challenges that may occur include a lack of communication, knowledge, and a limited budget.

Förtätning blir allt mer aktuellt och idag finns det ett ökat behov av att undersöka deekologiska hållbarhetsaspekterna av förtätningsprojekt. Syftet med denna studie är attundersöka för- och nackdelarna med förtätning ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv.Vidare kommer tre av Sveriges 16 miljökvalitetsmål att undersökas för att se hur mankan arbeta för att uppnå dessa i ett förtätningsprojekt. Utifrån denna kunskap utformasett gestaltningsförslag av ett bostadsprojekt inom ett miljonprogramsområde.För att besvara dessa frågor har flera metoder använts. Bland annat har enlitteraturstudie av förtätningens hållbarhetsaspekter utförts i form av rapporter,avhandlingar, böcker och diverse hemsidor. Två kvalitativa intervjuer har också utförtsför att undersöka kopplingen mellan miljökvalitetsmålen och byggbranschen samt hurgestaltningen av ett hållbart förtätningsprojekt kan utformas.Studiens resultat redogör för de mest väsentliga för- och nackdelarna av förtätning.Några av dessa fördelar inkluderar närheten till lokaltrafik och den befintligainfrastrukturen medan några av riskerna anses vara ianspråktagande av naturmark ellerlokala kulturvärden, samt logistikproblem i byggskedet kopplade till trångabyggarbetsplatser. Vad avser Sveriges miljökvalitetsmål visar studien att dessa mål ärsvåra att applicera i byggbranschen och används därför sällan. En mer praktiskt metodför att uppnå en god ekologisk hållbarhet är att använda sig av miljöcertifieringar pågrund av dess applicerbarhet, mätbarhet och prestige. I resultatet framförs även ettgestaltningsförslag av miljonprogramsområdet Alby där den nyvunna kunskapen hartillämpats.I slutet på rapporten förklaras det att de nämna för- och nackdelarna med förtätning ärinte garanterade att inträffa, och att det därför möjligtvis vore mer korrekt att benämnadem som potentialer och risker. Eftersom nackdelarna inte är garanterade att inträffainnebär det att man kan förhindra dem från att inträffa med hjälp av grundligaundersökningar av projektets förutsättningar, som naturvärdesinventeringar ochundersökningar av lokala kulturvärden. Slutligen diskuteras idén att miljöcertifieringarkan användas för att uppnå studiens utvalda miljökvalitetsmål. Dock är det svårt attavgöra om man kan använda sig av miljöcertifieringar för att uppnå de avgränsademiljökvalitetsmålen.

Studien behandlar s.k. externa köpcentra och dess miljöeffekter. Fallstudien undersöker effekter av etableringen av köpcentret Emporia i Malmö ur ett transportperspektiv. Detta sker genom en kartläggning av färdmedlen till Emporia, kombinerat med beräkning av vilka koldioxidutsläpp personbilsandelarna kan generera. Denna beräkning syftar till att visa på statistiska tendenser i transportflödet och utsläppsmässiga följder. Dessa tendenser sätts sedan i relation till Malmö stads och stadsdelen Hyllies mycket ambitiösa miljömål genom en kritisk granskning. Resultatet visar att Emporia uppfyller kriterierna för ett externt köpcentrum, dock med ovanligt höga andelar kollektivtrafik, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Etableringen av köpcentret har emellertid lett till ökade mängder personbilstrafik i närområdet och stora utsläpp av CO2. Detta rimmar dåligt med Malmö stads miljöambitioner för stadsdelen Hyllie och kommunen i stort. Det innebär också ytterligare ett resultat som visar på ökad trafikmängd och utsläpp i samband med externa köpcentras etablering, men även att individuella förutsättningar starkt kan påverka andelen hållbara färdsätt.Nyckelord: externa köpcentra, hållbara transporter, koldioxidutsläpp, stadsplanering / The study examines external shopping malls and their environmental effects. The case study investigates the effect of the opening of the shopping mall Emporia in Malmo (Sweden), focusing on transport. This is done through a survey of travel modes to Emporia, combined with a calculation of what CO2-emissions the private car shares might generate. This calculation aims to show statistical trends in the transport flows and emission effects. The trends are then put together with the very ambitious environmental goals of the City of Malmo and the district of Hyllie, through a critical review. The results show Emporia meets the criteria of an external shopping mall, although its high shares of public transport, which is positive from an environmental perspective. However, the opening has led to increased amounts of car traffic in the nearby area and high emissions of carbon dioxide. This sits badly with the high environmental ambitions of city of Malmo and the district of Hyllie. It also means another result that shows increased amounts of traffic and emissions in conjunction with the establishments of external malls, but at the same time that individual circumstances can make a big difference for the amount of sustainable transportation.Keywords: external shopping malls, sustainable transport, CO2-emissions, city planning

This study has examined if importation of waste for energy recovery can reduce the climate impacts of Waste Management Systems.Using Systems Analysis this study will try to examine the complex waste systems in a systematical and strictly logical way to see how these systems interact and affect each other. Specifically examining the climate impact of waste management systems in England.The traditional way of handling waste in England is through Landfills. Land filling leads to emissions of the greenhouse gas Methane. The EU has put in place a landfill directive that is supposed to lead the member states away from land filling as a method of waste management.Today in Sweden there is a competition for the waste available for incineration. The worsening economical situation together with less product packaging and an increase in source separation leads to a lack of waste available for incineration. These factors combined could lead to a situation where exporting waste from England to Sweden might be imminent.A Systems Analysis has therefore been made to examine the climate impact from such an export.The study shows that the end results are directly dependent on the system boundaries and calculation methods used. The basic case in the study shows however, that the climate impact would be reduced by 382,2 kg CO2/ton, if the waste was exported for incineration with efficient energy recovery in Sweden as opposed to traditional land filling in England. / En undersökning om import av avfall för energiutvinning kan minska avfallshanteringen klimatpåverkan har genomförts. Utredningen har använt systemanalys som metod för detta.En systemanalys är ett metodverktyg som har förmågan att på ett systematiskt och strikt logiskt sätt undersöka komplexa system och hur dessa integrerar och påverkar varandra. I den här utredningen har en systemanalys använts för att undersöka klimatpåverkan från en avfallsimport i fallet England.Bakgrunden är att England traditionellt sätt har använt sig av deponering som huvudsaklig hantering av avfall. Deponeringen leder till stora utsläpp av växthusgasen metan. EU har fastställt ett deponeringsdirektiv som ska leda medlemsländerna bort från deponering som avfallshantering.I Sverige råder i dagens läge konkurrens om avfall för förbränning. Den vikande konjunkturen tillsammans med mindre förpackningar och en ökad källsortering ger ytterligare brist på avfall för förbränning. Allt detta sammantaget leder till att det kan bli aktuellt att importera avfall till Sverige från England.En systemanalys har därför utförts för att undersöka hur klimatpåverkan av en sådan import skulle bli.Undersökningen visar att slutresultatet är direkt beroende av de systemgränser och beräkningsmetoder som används. Grundfallet i undersökningen visar dock på en klimatvinst med 382,2 kg CO2/ton avfall som importeras för förbränning med effektiv energiutvinning i Sverige istället för deponering i England.

This report has been carried out together with Bonava with the purpose to investigate the difference in climate impact and cost of both concrete and wooden frames in apartment buildings. This to investigate if it is profitable to build climate smart. To perform this, a life cycle analysis and a life cycle cost analysis were performed on two frames of different materials; a wooden frame called "Nästet 3" and a concrete frame called "Kv. Smugglaren”. The results of the life cycle analysis shows that the wooden frame “Nästet 3” has less climate impact in comparison to the concrete frame “Kv. Smugglaren”. The wooden frame had a total emission of 176 tons of CO2e which is about 65 kg CO2e per square meter of gross area. The result of the life cycle analysis on the concrete frame “Kv. Smugglaren” showed a climate impact of 793 tons of CO2e, which approximately is 229 kg CO2e per square meter of gross area. This study shows that a concrete frame in apartment buildings has a greater climate impact than a wooden frame. The results of the life cycle cost analysis shows that the wooden frame “Nästet 3” has the lowest frame material cost, about half as much as the concrete frame “Kv. Smugglaren”. However, it has the largest total construction cost, approximately 0.8% larger than the concrete frame. When all results are compared, it can be concluded that it does not necessarily cost more to build with more climate-smart materials. Using wood as a frame material is both more climate-smart and cheaper than concrete.

The increased level of greenhouse gas emissions affects people around the world. According tothe United Nation’s global status report, which was released in 2021, buildings and construction industry account for 37 percent of global CO2 emissions, where building material production contributes to 10 percentage of this 37 percent. To be able to reduce the climate impact of buildings there is thus a vital need to broaden the knowledge about building materials and their climate impact.This report presents a case study in which two preschools in Uppsala, Sweden, one built incross laminated timber, and one is planned to be built with a steel and concrete structure, were analyzed and compared in terms of CO2 emissions. Due to the requirements on acoustic and fire resistance in Sweden, school buildings are required to be built with extra materials (such asinsulation) to fulfill these requirements. The use of additional materials can however increase the buildings climate impact arising from material production.The aim of the thesis is to examine and compare the aforementioned building structures interms of CO2 emissions in order to provide a better understanding on how the use of extramaterials to fulfill the requirements on acoustic and fire resistance can affect the climate impactof buildings.The method is based on a life cycle analysis where initially a quantity take-off is implemented to identify constituent materials in each building elements. Later, product specific environmental data, i.e. environmental product declarations (EPD) of materials, were used in conjunction withmaterial quantities to assess the climate impact of buildings. The system boundary of life cycle analysis is focused on product stage, referred as A1-A3. Thereby, construction phase, usephase of the school buildings as well as the final end-of-life stage are excluded from the analysis.The results of the thesis show that the choice of building structure and materials has a big impact on climate impact. The results indicate that although the use of additional materials in across laminated timber structure (mainly to fulfill building requirements) increases the climate impact, this increase is still significantly lower than the carbon footprint caused by a concrete structure. The CO2 emissions caused by concrete preschool were approximately 1,8 times higher than the cross laminated timber preschool. / Ökade utsläpp av växthusgaser påverkar oss människor alltmer. Ur Förenta nationernas globala statusrapport från 2021 stodbyggnader och byggnadsindustrin för 37% av de globala CO2 utsläppen, där tillverkning av byggnadsmaterial stod för 10 procentenheter av dessa 37 procent. För att kunna minska klimatpåverkan av en byggnad så behöver kunskap om material och dess klimatpåverkan att breddas.Denna rapport presenterar en fallstudie av två förskolor iUppsalaområdet där den ena är byggd med en stomme avkorslimmat trä och den andra är projekterad med en stomme avstål och betong. På grund av de höga kraven som finns i Sverigepå ljudtransport i byggnader samt att förebygga spridningen avbrand så kräver det att en skola konstruerad i trä inkluderar tillbyggt extramaterial (så som isolering) vilket kan inverka påbyggnadens totala klimatpåverkan som härstammar från materialtillverkning.Studiens mål är att undersöka och jämföra de tidigarenämnda konstruktionstyperna med koldioxidutsläpp i fokus, föratt uppnå bättre förståelse hur dessa extramaterial som behövsför att uppnå brand- och ljudkrav kan påverka byggnaders klimatpåverkan.Metoden baseras av en livscykelanalys där ingåendematerial initialt i två likvärdigt utformade delar utav skolorna mängdas. Senare kopplas produktspecifika miljödata,miljövarudeklarationer (EPD) till materialen för att kunna bedömade utvalda byggnadsdelarnas klimatpåverkan. Studien undersöker enbart produktskedet av livscykelanalysen, delarna benämnda A1-A3. Detta betyder att byggnadsskedet, användningen och slut-på-liv stadiet i försummas från analysen. Resultatet av studien visar på att stomvalet av byggnadernahar en stor skillnad i klimatpåverkan. De visar även på att tilläggsmaterialen som tillkommer i en skola byggd i korslimmat trä (som behövs för att nå ljud- och brandkrav) ökar klimatpåverkan, men ökningen är lägre än klimatpåverkan som orsakas av en betongkonstruktion. Koldioxidutsläppen från betongförskolan var 1,8 gånger högre än för förskolan byggd i korslimmat trä.

The building and construction sector accounts for a significant proportion of carbon dioxide emissions in Sweden, a total of 12.2 million tons of carbon dioxide equivalents, which corresponds to approximately 19 % of the total emissions of greenhouse gas in Sweden. As a response to the fact that construction has a major impact, different environmental certification systems have emerged for buildings. One certification system is the Swedish certification system “Miljöbyggnad”, which includes sustainability issues through the whole construction process. The building can achieve three grades in Miljöbyggnad: bronze; which corresponds to the level in legislations, silver; which is the most common certification grade, and gold; that corresponds to the highest grade, thus requiring the most effort. The grade is given according to how the building performs in different assessment areas, called indicators. For new construction, the system consists of 15 different indicators within three areas: energy, indoor environment and materials. The indicators are connected to both ecological and social sustainability. The indicators connected to ecological sustainability are considered to either minimize hazardous substances, increase the amount of renewable energy or decrease the use of energy, thus a reduction in climate impact. Social sustainability is connected to how the tenant’s wellbeing is impacted by the building. The meaning of wellbeing is, in this case, health and comfort. In this master thesis the theoretical possibility of raising the Miljöbyggnad grade from silver to gold has been studied for the construction of new student housing. Stockholms studentbostäder´s new construction of four houses at Lappkärrsberget has been the study case. Stockholm’s student housing, “Stockholms studentbostäder”, is the largest actor of student housing in Sweden, with approximately 8000 housings. Stockholms studentbostäder is currently in the middle of the process that within the next ten years build 2000 new student housings. A major expansion with 800 housings will be built in their largest housing area, Lappkärrsberget. In the first building phase, the new construction of four houses is carried out, with the buildings having 10 to 13 floors which include 297 housings, mainly one room apartments and some two room apartments. The houses are built for the Miljöbyggnad grade silver according to the manual in version 2.2. After version 2.2, later versions, as version 3.0 have been launched. The main focus has been to identify what theoretical actions are required to raise the grade to gold, and to what cost. Four main questions have been studied:Is it possible to reach the grade gold for the four new buildings in Lappkärrsberget?What would it mean for the buildings, in terms of costs and actions, to raise the grade from silver to gold in version 2.2?How high grade is possible to reach for the indicator energy types, if the tenants have their own electricity agreements in the current version of Miljöbyggnad 2.2, and the later version 3.0? What general differences would it make to build in a later version 3.0, instead of 2.2? The method used has been to study the current status and then together with the manual for Miljöbyggnad make a comparison to achieve the grade gold in a specific gold scenario formulated together with Stockholms studentbostäder. In the next step, actors from the building industry both internal from Stockholms studentbostäder, external at other companies together with suppliers, were asked about what actions were needed to achieve gold and to what cost.For the first question, if it is theoretically possible to build with Miljöbyggnad gold for the new housing in Lappkärrsberget, it was concluded that it would not be possible to achieve gold due to the limited opportunities to optimize the properties of the windows with the current building performance. Therefore, it is recommended to decide what grades off the indicators to aim for and in an early stage develop the construction design and make the construction planning after the indicator grades. To achieve high grades, it is especially important to optimize the windows, in line with the requirements for the indicators. Another uncertain factor concerns how the students would respond in a survey which requires an approved result to reach a gold grade. Although it is not possible to reach gold as a building grade, it was noted that several of the indicators were close to gold and it would not be hard to raise these grades to gold to improve the overall performance of the buildings. In the second question, the cost was calculated when raising the grade from silver to gold. For this it was assumed that the windows and surveys did reach the desirable grade, and in that case the cost would increase between 0,4 % and 1,3 % of the contract budget of the project. The probable value would be somewhere in between, estimated to 0,6 %, which is a low increase in cost. In the third question, it was investigated what grade would be possible to achieve for the indicator energy types if the tenants are required to manage their own electricity agreement, in both version 2.2 and version 3.0. It was concluded that the district heating was required to change, to make an impact on the grade. Stockholm Exergi is the supplier of the district heating for the houses in Lappkärrsberget. Thus, Stockholm Exergi´s three alternatives have been studied, which differs in district heating composition and impact on the environment. The alternatives were studied for different years, due to the fact that district heating changes composition for each year. The preliminary certification of the grade in Lappkärrsberget was made with district heating data from 2016 and no matter what district heating alternative was used from 2016, the highest reachable grade is bronze in version 2.2. In version 3.0, the household electricity, meaning the tenant´s apartment electricity, is optional to use for the calculation of the grade. When calculating the grade without household electricity, with the same data as the preliminary certification, from 2016, the grade was raised to silver. With the alternatives of the district heating that were available year 2020 from Stockholm Exergi it would be possible to reach grade gold with the most environmentally friendly alternative, in version 2.2 and silver would be the highest grade in version 3.0. In the last question, version 2.2 and 3.0 were compared and some differences were noted. For example, the indicator nitrogen dioxide was removed in version 3.0 and the indicator climate impact of the foundation of the building and the building frame was added. The requirements have been updated in version 3.0. For example, the indicator percentage of energy types has a requirement that at least 5 % of the energy needs to be locally produced and renewable to reach gold level, for example with solar panels. The requirements for surveys have also been reduced in version 3.0, to fewer indicators in need of surveys and there is also an alternative to verify the grades by using measurements instead of surveys. / Bygg- och fastighetssektorn står för en avsevärd del av koldioxidutsläppen i Sverige, hela 12,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar cirka 19 % av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Flera miljöcertifieringssystem har vuxit fram som ett svar på att byggandet har en stor påverkan på miljön där fokus ligger på ett mer hållbart samhällsbyggande. Ett sådant certifieringssystem för byggnader är Miljöbyggnad vilket är ett system som inkluderar hållbarhetsarbete genom hela byggprocessen. Det finns tre betyg som en byggnad kan uppnå i Miljöbyggnad: brons som motsvarar lagkrav, silver som är det vanligaste certifieringsbetyget och guld som motsvarar högsta betyg, vilket därmed kräver mest ansträngning. Betyget ges efter hur byggnaden presterar enligt olika bedömningsområden eller indikatorer som de kallas. För nyproduktion består systemet av 15 olika indikatorer inom tre områden: energi, inomhusmiljö och material. Indikatorerna kopplar både mot ekologisk och social hållbarhet. Där indikatorerna som kopplar mot ekologisk hållbarhet anses antingen ge en minimering i farliga ämnen, ökning i förnybar energi eller en minskning av energianvändning och därmed en minskning i klimatpåverkan. Social hållbarhet kopplas mot om det påverkar hyresgästernas välmående. Där det med välmående menas hälsa och trivsel.I det här examensarbetet har den teoretiska möjligheten att höja Miljöbyggnadsbetyg från silver till guld studerats för Stockholms studentbostäders nyproduktion av studentbostäder. Betygshöjningen har studerats i en fallstudie för ett projekt med fyra punkthus på Lappkärrsberget. Stockholms studentbostäder är Sveriges största studentbostadsaktör med ungefär 8000 bostäder. För närvarande är de mitt uppe i arbetet att under de kommande tio åren bygga 2000 nya studentbostäder. En stor expandering med 800 bostäder kommer att göras i deras största bostadsområde Lappkärrsberget. I en första etapp sker en nyproduktion av de fyra punkthusen vilket inkluderar hus på tio till tretton våningar på totalt 297 studentbostäder i form av främst studentettor, ett rum med kök samt några tvårumslägenheter. Punkthusen byggs för Miljöbyggnad silver, enligt manualen för version 2.2. Det har efter version 2.2 lanserats senare versioner av Miljöbyggnad, såsom version 3.0. Ett särskilt fokus har varit vilka teoretiska åtgärder som behöver vidtas för att höja betyget till guld, samt till vilken kostnad. Fyra huvudfrågeställningar har tagits fram:Är det möjligt att bygga enligt Miljöbyggnad guld för punkthusen?Vad skulle det innebära för punkthusen i form av kostnader och åtgärder att bygga enligt Miljöbyggnad guld istället för silver i version 2.2?Hur högt betyg är det möjligt att nå för indikatorn energislag om hyresgästerna fortsätter ha egna elabonnemang i version 2.2 och 3.0?Vilka generella skillnader skulle det innebära för ett nyproduktionsprojekt om det istället byggdes enligt en senare version, det vill säga Miljöbyggnad version 3.0? Metoden för att besvara frågeställningarna har varit att studera aktuell status för punkthusen och därefter med hjälp av Miljöbyggnadsmanualen jämfört det med kriterierna för guld vid ett guldscenario framtaget tillsammans med Stockholms studentbostäder. I nästa steg har personer i branschen, både internt hos Stockholms studentbostäder, externt hos andra företag samt leverantörer till punkthusen tillfrågats om vilka åtgärder de skulle vidta för att uppnå guld, samt vilken kostnad de uppskattar dessa till. För den första frågan om det är teoretiskt möjligt att bygga med Miljöbyggnad guld för punkthusen blev resultatet att det inte vore möjligt. Det beror på att det inte skulle gå att optimera fönsteregenskaperna tillräckligt med nuvarande utformning på byggnaderna. Det rekommenderas därför att redan från början av projektet bestämma vilka indikatorbetyg det satsas mot och ta fram ritningar och projektera byggnaden med betygen i åtanke. Särskilt viktigt är det att optimera fönstrena i linje med indikatorkraven för att uppnå höga betyg. En annan osäker faktor för guldbetyg gäller hur hyresgästerna skulle svara i en enkätundersökning, där det krävs ett godkänt resultat för att nå guld. Även om det som byggnadsbetyg inte vore möjligt att nå guld för punkthusen, konstaterades det att flera av indikatorerna låg väldigt nära guldbetyg och det hade krävts lite för att höja dessa till guld för att förbättra byggnadens prestanda.I nästa fråga har det tagits reda på hur dyrt det skulle vara att höja betyget till guld. I den frågan har det antagits att fönstrena klarade kraven och enkätundersökningen blev godkänd, vilket skulle innebära en ökning på mellan ungefär 0,4 % och 1,3 % av entreprenadkostnaden för projektet, med ett generellt påslag på 0,6 %, vilket är ett litet påslag. I den tredje frågan undersöktes hur långt det skulle vara möjligt att nå med indikatorn energislag när hyresgästerna tecknar egna elabonnemang, både för Miljöbyggnad version 2.2 och version 3.0. När hyresgästerna har egna elabonnemang konstaterades det att fjärrvärmen behövde ändras för att påverka betyget. Stockholm Exergi är fjärrvärmeleverantör för punkthusen, därmed har deras tre fjärrvärmealternativ studerats. Deras alternativ skiljer sig åt i fjärrvärmesammansättning och därmed även i påverkan på miljön. Alternativen har även studerats för olika år då sammansättningen av fjärrvärmen förändras med tiden. Preliminärcertifieringen av punkthusen gjordes med data från 2016 och oavsett alternativ från 2016 uppnås inte mer än brons i version 2.2. Medan i version 3.0 är hushållselen, det vill säga hyresgästernas egna elabonnemang en frivillig post att räkna in för Miljöbyggnadsbetyg. Räknas hushållselen bort kan det med 2016 års värden uppnås silver. För de fjärrvärmealternativ som erbjuds år 2020 skulle det gå att uppnå guld med det mest miljövänliga alternativet, i version 2.2 medan silver blir det högsta betyget i version 3.0. I den sista frågeställningen jämfördes version 2.2 och 3.0 och det finns en del skillnader, exempelvis att indikatorn kvävedioxid tagits bort i 3.0 och att indikatorn stommen och grundens klimatpåverkan lagts till. Kraven har uppdaterats något i version 3.0, för exempelvis indikatorn andel av energislag finns det för guld ett krav på att minst 5 % av energin ska vara lokalt producerad i anslutning till byggnaden med förnybar energi exempelvis med solceller. Kraven på enkäter har också förändrats där färre indikatorer kräver enkäter i version 3.0 och det erbjuds ett alternativ till enkäter med mätning vid verifiering av guldbetyg.

Den svenska byggindustrin spelar en betydande roll för landets koldioxidutsläpp och avfallsproduktion. År 2016 stod den för nästan en femtedel av de totala växthusgasutsläppen och genererade upp till 9,8 miljoner ton avfall. För att minska klimatpåverkan från nybyggen har byggbranschen antagit en plan som inkluderar minskad materialanvändning och val av mer hållbara material. I januari 2022 trädde en ny lag i kraft som kräver klimatdeklaration för byggnader. Lagens syfte är att minska klimatpåverkan från nybyggen och projekt med bygglov genom att öka byggherrens medvetenhet. Den nya lagen kräver endast en livscykelanalys från vagga till grind.  I denna studie utförs en livscykelanalys, LCA, i syfte att undersöka klimatpåverkan, försurning och övergödning  per ton rivningsvirke från demontering till och med sluthantering, från grind till grav. Det undersöks även var i kedjan från grind till grav som de tre miljöpåverkanskategorierna är som störst och vilka möjligheter som finns att minska miljöpåverkan vid hantering av rivningsvirke. LCA:n i studien utförs enligt svenska institutets standarder och omfattar fyra faser: mål och omfattning, inventeringsanalys, miljöpåverkananalys och tolkning.  Efter kartläggningen av träavfallets resa från grind till grav konstaterades att allt träavfall från byggarbetsplatser i Karlstad går via ett antal aktörer för att slutligen förbrännas i Kvarnsveden och generera fjärrvärme. Systemets miljöpåverkan beräknades i programvaran SimaPro vilket resulterade i en fossil klimatpåverkan på 111 kg CO2 e, försurning på 0.499 mol + H e och övergödning på 0.00753 kg P e. Transporter visade sig spela en betydande roll i samtliga miljöpåverkanskategorier. Två känslighetsanalyser utfördes i syfte att undersöka alternativa scenarier för träavfallet. Det som visade sig vara mest effektivt för att sänka miljöpåverkan för systemet var att låta förbränning av träavfallet ske på Karlstads Energis värmeanläggning i Heden vilket gav en förbättring på 83% i klimatpåverkan, 39% för försurning samt 86% för övergödning. Anledningen till minskningen berodde på den förkortade transportsträckan. / The Swedish construction industry plays a significant role in the country's carbon dioxide emissions and waste production. In 2016, it accounted for nearly one-fifth of the total greenhouse gas emissions and generated up to 9.8 million tons of waste. To reduce the climate impact of new construction, the construction industry has adopted a plan that includes reduced material usage and the selection of more sustainable materials. In January 2022, a new law came into effect requiring climate declarations for buildings. The purpose of the law is to reduce the climate impact of new constructions and projects with building permits by increasing the awareness of the builder. The new law only requires a life cycle analysis from cradle to grind. In this study, a Life Cycle Assessment, LCA, is conducted to examine the climate impact, acidification, and eutrophication per ton of demolition timber from dismantling to final disposal, from gate to grave. It also investigates where in the gate to grave chain the three enviromental impact categories are most significant and what opportunities exist to reduce the enviromental impact in the handling of demolition timber. The LCA methodology in the study follows the standards of the Swedish Institute and includes four phases: goal and scope, inventory analysis, impact assessment, and interpretation. After mapping the journey of wood waste from gate to grave, it was found that all wood waste from construction sites in Karlstad goes through a number of actors to Kvarnsveden where it is incinerated and generate district heating. The environmental impact of the system was calculated in the software SimaPro, resulting in a fossil climate impact of 111 kg CO2 eq, acidification of 0.499 mol + H eq, and eutrophication of 0.00753 kg P eq. Transport was found to play a significant role in all environmental impact categories. Two sensitivity analyses were performed to explore alternative scenarios for wood waste. The most effective measure to reduce the environmental impact of the system turned out to be allowing the incineration of wood waste to take place at Karlstad Energy's heating plant in Heden, resulting in an 83% improvement in climate impact, 39% reduction in acidification, and 86% decrease in eutrophication. The reduction was attributed to the shortened transportation distance.