Due to an increasing global population and changes in diets the impact of food consumption on the world’s ecosystems and their services has become more significant. The purpose of this project has been to investigate how the impact on ecosystem services from Swedish food consumption has changed over time and if this development is sustainable or not. A quantitative assessment of six different environmental impact factors has been carried out for each food category. The project clarifies how Swedish food consumption has developed since the 1960s, the origin of the food that has been consumed, which processes that affect the environment as well as the consequences from these impacts. The result showed that Swedish food consumption has increased considering quantity, that the consumption pattern has changed, and that the import of goods has increased since the 1960s. The average Swede eats more animal-based products such as meat, cheese and cream, along with more vegetable-based products such as fruit and berries, and vegetables. Instead, products such as milk and soured based products has decreased, while products made from flour and grains has stayed unchanged. The project shows that animal-based products, especially from ruminant animals, has a significantly higher ecological footprint in comparison with vegetable-based products, concerning most of the categories mentioned above. Considering that the swedes eat more animal-based products today than in the 1960sthefollowing conclusion, that the Swedish impact on ecosystem services has increased since the 1960s even though food production has become more efficient, could be drawn.

Klimatförändringar orsakade av utsläpp av växthusgaser är ett globalt problem. I Sverigestår byggbranschen för en stor del av landets klimatpåverkan och det i kombination meden expansiv samhällsbyggnad utgör en stor utmaning för framtiden. Kunskap om hurbyggbranschen kan minska sina växthusgasutsläpp är därför relevant. I den här studienanalyseras befintliga livscykelanalyser utförda på byggnader för att avgöra hur den totalaklimatpåverkan för en byggnad fördelas över dess livscykel. Studien innefattar ävennärmare analys kring vad som orsakar betydande klimatpåverkan i olika skeden av enbyggnads livscykel. En inventering av befintliga studier utfördes med metoden för ensystematisk litteraturöversikt som grund där ett sökprotokoll utformas med sökord ochsökstrategier. Materialet har sedan systematiskt gallrats enligt satta kriterier tills detslutgiltiga urvalet resulterade i 17 studier till analys. Dessa studiers resultatsammanställdes enligt moduluppdelningen i standarden Hållbarhet för byggnadsverk SS-EN 15978:2011, både i absoluta tal och andel av byggnadens totala klimatpåverkan.Modulerna, som motsvarar skeden i en byggnads livscykel, jämfördes med varandra föratt utröna hur klimatpåverkan var fördelad över livscykeln. Bidragande faktorer inomvarje modul studerades för att identifiera faktorer med betydande klimatpåverkan somorsakade en stor skillnad mot övriga moduler. Analysen visar på två skeden som harbetydligt större klimatpåverkan än övriga: produktion av material och konstruktionsdelarsamt drift av byggnaden. Faktorer som är betydande för dessa två skeden är användandetav betong, byggnadens beräknade livslängd samt andelen fossil el som används viddriften av byggnaden framförallt för uppvärmning. Analysmaterialet innehöll storavariationer i syfte och därmed tillvägagångssätt vilket försvårade analysen och visar påbristen av ett gemensamt arbetssätt. Denna studie synliggör behovet av fortsatta studiersom berör biomaterial som kolsänka, framtida arbetssätt med livscykelanalyser, andrafaktorer som markanvändning, skogsbruk och ekonomi samt miljöpåverkanskategorierutöver klimatpåverkan. Detta kan leda till ett utvecklat arbete med att minskabyggbranschens klimatpåverkan. / Climate change as a result of greenhouse gas emissions is a global issue. A large part ofSweden’s climate impact originates from the construction industry and in combinationwith an expansive urban planning it constitutes a big challenge for the future. Knowledgeof how the construction industry can reduce its greenhouse gas emissions is thereforerelevant. In this study, previous life cycle assessment studies on buildings were analyzedto determine how the total climate impact of a building is distributed over its life cycle.Included in this study is also a closer look on what causes considerable climate impact inthe different stages of a building’s life cycle. An inventory of previous studies wasperformed based on the method of a systematic literature review were a search protocolwith search phrases and strategies are constructed. The material went through a systematicscreening process according to certain criteria that resulted in 17 studies used for analysis.A matrix was made of the result of these studies according to the modules in the Europeanstandard Sustainability of construction works EN 15978:2011, with both absolutenumbers and share of total impact. The modules, which represents different phases in abuilding’s life cycle, were compared to each other to establish how climate impact wasdistributed over the life cycle. Contributing factors in each module were examined toidentify factors with considerable climate impact causing modules to differ. The analysisshowed two phases with noticeably bigger impact than the rest: production of materialsand construction parts and the buildings use phase. Factors important for the impact fromthese two phases were the use of concrete, the buildings assumed life span and the amountof fossil electricity used during the use phase, in particular for heating. The analyzedmaterial contained big variations in goal and scope and therefore also assessmentapproach which complicated the analysis and shows the lack of a unified assessmentprocedure. This study shows the need for more studies concerning embodied carbonemissions and the use of bio-based materials, strategies for using life cycle assessmentsin construction, other factors with impact on a building’s sustainability such as land use,forestry, economy and environmental impact categories besides climate change. Thiscould lead to further developed work on reducing climate impact from construction.

Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpåverkan från transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkärnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luftsamt det länsegna målet fossilbränslefri zon år 2030 undersöka hur olika lastbärare(lastbil, tåg och fartyg) bidrar till måluppfyllelse. Slutsatsen är att det mest troligascenariot med transporterna är olika transportalternativ beroende på vart materialetskall någonstans och vad det skall användas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förändrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. Fossilbränslefrizon år 2030 är det målet som inte skullenå måluppfyllelse ifall enbart lastbärare med fossilt bränsle skulle användas vidtransporterna. 2008:Nr 3 Teknik

No description available.

<p>Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpåverkan från transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkärnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luftsamt det länsegna målet fossilbränslefri zon år 2030 undersöka hur olika lastbärare(lastbil, tåg och fartyg) bidrar till måluppfyllelse. Slutsatsen är att det mest troligascenariot med transporterna är olika transportalternativ beroende på vart materialetskall någonstans och vad det skall användas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förändrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. Fossilbränslefrizon år 2030 är det målet som inte skullenå måluppfyllelse ifall enbart lastbärare med fossilt bränsle skulle användas vidtransporterna.</p><p>2008:Nr 3 Teknik</p>

Uppsatsen gör en jämförelse av Växjö kommuns tidigare direktlevererande posthanteringsprocess och samordnad posthanteringsprocess som nu används på vissa områden på utbildningsförvaltningen i Växjö kommun. Genom att kartlägga de båda processerna har en jämförelse kunnat göras. Lokala, centrala och en extern respondent har intervjuats angående rättssäkerhet, arbetsmiljö, klimatpåverkan och kostnader. Genom att analysera data som samlades in tillsammans med teori om aspekterna kunde författarna komma fram till bland annat följande skillnader: Delvis försämrad arbetsmiljö Förbättrad rättssäkerhet Minskad miljöpåverkan Troligen minskade kostnader I uppsatsen undersöktes även vilka erfarenheter som Växjö kommun borde ta med sig om de ska implementera en samordnad posthanteringsprocess på andra förvaltningar i kommunen. Områden som då undersöktes var rättssäkerhet, arbetsmiljö, klimatpåverkan, kostnader och implementering. Samma respondenter intervjuades även om detta och författarna kunde komma fram till bland annat följande erfarenheter: Övervväga fler postleveranser Försöka byta bränsle Kategorisera och kalkylera kostnader för bättre överblick Lyssna mer på lokala aktörer / The thesis compare Växjö municipality’s former direct-delivering post handling process to the coordinated post handling process, which is now being used in certain areas in the education department in Växjö municipality. By mapping the two processes, a comparison was made possible. Local, central and one external respondents have been interviewed about the matters of security of life and property, work environment, climatical stress and costs. By analyzing collected data and theory about these matters, the writers found, among others, following differences: Work environment is partly changed for the worse Improved security of life and property Decreased climatical stress Probably decreased costs Also examined in the thesis are what experiences Växjö municipality should take with them if the coordinated post handling process is to be implemented in other departments in the municipality. The matters examined are security of life and property, work environment, climatical stress, costs and implementation. The same respondents were interviewed about this as well and the writers decided on, among others, the following experiences: Consider more post deliveries Try to change fuel Categorize and calculate the costs for a better overview Listen more to the local people involved

I studien undersöks relationen mellan svenska skidbranschens klimatberoende samt klimatpåverkan. Huvudfrågan är: Vad är skidbranschens ansvar i klimatfrågan och hur kommer branschen hantera förändringar i framtiden? Intervjuer samt tidigare forskning sattes i relation till teorier av Boserup, Ostrom samt Hess. Skidbranschen är enligt tidigare forskning till stor del beroende av ett kallt klimat samtidigt som branschen bidrar till den globala uppvärmningen, främst genom transporter. Utifrån informanterna samt tidigare forskning styr konsumenterna till stor del branschens utveckling och i enlighet med Boserups teori bekräftar vår studie att de tekniska lösningarna skett som ett svar på en större efterfråga samt konsumenters hårdare krav. Den tekniska utvecklingen ses både av informanterna i branschen samt den tidigare forskningen som en lösning på de konsekvenser som klimatförändringarna kan föra med sig. Klimatförändringarna förväntas, enligt tidigare forskning att påverka skiddestinationer och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser behöver tas. Utifrån Ostroms och Hess teorier föreslår vi vintern som en common för att på så sätt få mer effektiva styrningssystem gällande skidbranschen. / This study examines the relationship between the Swedish ski industry’s dependence and impact on the climate. The main question was: What is the ski industry’s responsibility in the climate issue and how will the industry handle climate changes in the future? Interviews and previous research were put in relation to theories of Boserup, Ostrom and Hess. According to previous research, the ski industry is largely dependent on a cold climate, while at the same time the industry contributes to global warming, primarily through transports. Based on the informants as well as previous research, the consumers largely control the industry’s development and our study in connection with Boserup’s theory, is that the technical solutions have been made in response to a greater demand and harder consumer requirements. The technological development is seen both by the informants in the industry and the previous research as a solution to the consequences that climate change may bring. According to previous research, climate change is expected to affect ski destinations and measures to reduce greenhouse gas emissions need to be taken. Based on Ostrom’s and Hess's theory, we propose winter as a common in order to get more efficient control systems for the ski industry.

Jordbruket är en sektor som står för en stor del av vår klimatpåverkan där animalieproduktionen bidrar med ungefär 15 %, främst från idisslare. För att minska klimatpåverkan kan klimatberäkningar utföras för att hitta möjligheter till förbättring. Dessa beräkningar är komplexa med stora osäkerheter. Studien syftar till att utvärdera två verktyg, Cool Farm Tool (CFT) och Vera, för beräkning av klimatpåverkan från gårdar med idisslare. Utvärdering skedde utifrån precision och hur väl resultatet redovisas utifrån gårdarnas möjlighet att använda resultatet för att identifiera förbättringsmöjligheter. Verktygen diskuterades också utifrån användarvänlighet. För utvärdering utfördes beräkningar i verktygen för tre system, en mjölk- och två nötköttssystem. För jämförelse utfördes egna beräkningar utifrån ett livscykelperspektiv. Resultatredovisningen analyserades utifrån egna och klimatrådgivares upplevelser. Även ett eget förslag till resultatredovisning redogörs. Resultaten från beräkningarna blev 1,1–1,2 kg koldioxidekvivalenter per liter fett och proteinkorrigerad mjölk och 8,6–8,7 kg koldioxidekvivalenter per kg levandevikt för djur till slakt för mjölkkor, 11–12 kg koldioxidekvivalenter för djur till slakt från nötsystemet med uppfödning av mjölkraskalvar som inte används för rekrytering och 14–17 kg koldioxidekvivalenter för köttsystemet med dikor. Skillnaderna mellan de två verktygen beror främst på skillnader i ”global warming potentials” och beräkningar av emissioner från fodersmältning, gödselhantering och foderproduktion. Vera har en stor fördel i att det använder svenska beräkningsmetoder och därmed är mer anpassat för svenska gårdar. Den är också flexibel då det finns schabloner som ofta går att ändra. CFT går snabbare att använda och det går att hantera bristfällig data till viss del. Vera redovisar resultatet på flera sätt med möjlighet att upptäcka områden för förbättring. CFT redovisar inte lika detaljerat. Vera skulle behöva minska tiden som går åt till att leta och lägga till produkter medan CFT skulle kunna öka sin flexibilitet och resultatredovisning. / The agricultural sector stands for a large part of our contribution to climate change where the livestock stands for about 15 %, mostly from ruminants. To reduce the climate impact climate calculations can be executed to find possibilities for improvements. These calculations are complex with great uncertainties. The purpose of the study was to evaluate two tools, Cool Farm Tool (CFT) and Vera, for climate calculations from farms with ruminants. The precision and how well the results are presented to identify improvement opportunities were evaluated. The tools ease of use where also discussed. For evaluation, calculations were performed with the tools for three systems, one milk system and two beef systems. For comparison, own calculations were performed with a life cycle perspective. The presentations of the results were analysed from own and advisor experiences. A suggestion for presentation of the results is also presented. The results from the calculations became 1.1–1.2 kg carbondioxide equlivents per litre fat and protein corrected milk, 8.6–8.7 kg carbondioxide equlivents per kg live-weight for slaughter from meat from milking cows, 11-12 kg carbondioxide equlivents from meet from the beef system with breeding of milk breed calves that don’t get used for replacement, and 14-17 kg carbondioxide equlivents for the beef system with suckler cows. The differences between the tools are mostly depending on different global warming potentials, calculations of emissions from enteric fermentation, manure management and feed production. Vera has a great advantage in using Swedish calculation methodes and therefore more suitable for Swedish farms. It is also flexible since there are standard values that mostly can be changed. CFT is faster to use and it can manage limitations in data at some level. Vera presents the results in several ways with the possibility to discover areas for improvement. CFT does not present the results in the same detail. Vera needs to limit the time needed to look for and ad products while CFT needs to improve the flexibility and presentation of results.

Klimatförändringar är ett faktum. Bygg- och fastighetssektorn stod 2018 för 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett lagförslag på klimatdeklarationer som förväntas träda i kraft första januari 2022 och syftar till att byggherrar, byggentreprenader och andra aktörer i byggbranschen ska bli mer medvetna om byggnaders klimatpåverkan. Klimatpåverkan för byggskedet kan beräknas i klimatkalkyler med hjälp av livscykelanalyser. I dagsläget är klimatkalkyler inte utformade och anpassade efter de uppgifter som ska vara med i en klimatdeklaration. Studien har undersökt hur en befintlig klimatkalkyl kan användas för att göra en klimatdeklaration. Syftet med studien var att skapa djupare förståelse och kunskap för hur byggentreprenadsföretags befintliga klimatkalkyler kan användas som ett underlag till klimatberäkningar för att skapa klimatdeklarationer som uppfyller Boverkets kommande lagförslag. Studiens mål var att besvara tre frågeställningar. Genom att undersöka, identifiera och sammanställa information från en klimatkalkyl för klimatbelastade poster i ett byggprojekt har följande frågeställningar besvarats: Vilka möjligheter och utmaningar finns det med befintligt innehåll i klimatkalkyl hos byggentreprenadsföretag för att göra en klimatdeklaration? Hur kan befintlig klimatkalkyl utvecklas och anpassas för att uppfylla de kommande klimatdeklarationer som Boverket ställer krav på? Hur kan byggentreprenadsföretag underlätta arbetet med klimatkalkyler för att kunna genomföra klimatdeklarationer? Studien genomfördes med en litteraturstudie som identifierade hur en klimatdeklaration ska tillämpas och konsekvenserna av dess införande för byggherre och byggentreprenadsföretag samt en fallstudie av en befintlig klimatkalkyl för ett pågående byggprojekt hos ett byggentreprenadsföretag. Datainsamling har skett via intervjuer med anställda på byggentreprenadsföretaget, en utredare på Boverket samt deltagande observationer i samband med arbetsmoment och möten med byggentreprenadsföretaget. Resultat visar att klimatberäkning för Produktskede A1-A3, Byggproduktionsskede A5 Spill och A5 Övriga energikrävande aktiviteter på byggarbetsplatsen kan användas för klimatdeklarationer om klimatdatabas från Boverket används. Byggproduktionsskede A4 Transport behövs utvecklas och kan delvis användas för beräkning av modulen övriga transporter till byggarbetsplatsen. Manuell beräkning behövs tillämpas för beräkning av klimatpåverkan för informationsraderna tre byggprodukter av störst vikt till byggarbetsplatsen. För att använda klimatberäkningar för A1-A3 och A5 behöver klimatkalkylen korrigeras med faktiska mängder byggmaterial för att få korrekta värden som möjligt. Uppgifter om byggnadens identitet och konstruktion som ska anges i klimatdeklarationen är inga svåra uppgifter att fastställa. Däremot visade studien att några projektenheter som ska klimatdeklareras saknas i dagsläget. Studien visade vidare att uppgifter som ska uppges i klimatdeklarationen är fördelade i olika handlingar och programvaror. Baserat på studiens resultat har rekommendationer till arbetsmetoder tagits fram för de byggentreprenadsföretag som arbetar med klimatkalkyler. Rekommendationerna presenterar att byggentreprenadsföretagen behöver beräkna projektenheter, samordna ett digitalt dokument med de uppgifter som ska klimatdeklareras på ett ställe, utveckla programvara för klimatkalkyler och använda Boverkets klimatdatabas. Rekommendationen är även att byggentreprenadsföretag inför som rutin att använda EPD:er och ställer krav på leverantörer att uppge transportsträcka, transportbränsle och EPD:er. / Climate change is a fact. In 2018, the construction and real estate sector accounted for 21 % of Sweden’s total greenhouse gas emissions. The National Board of Housing, Building and Planning has been commissioned by the Swedish government to produce a bill on climate declarations that aims to make developers, construction contractors and various actors in the construction industry more aware of climate impact. The climate impact for the construction phase can be calculated in climate calculations using life cycle analysis. At present, these climate calculations are not adapted to the information that must be included in a climate declaration. This study has investigated how an existing climate calculation can be used to produce a climate declaration. The purpose of the study was to create a deeper understanding and knowledge of how construction companies’ existing climate calculations can be used as a basis to create climate declarations according to the forthcoming bill. The aim of the study was to answer the following research questions: What opportunities and challenges exists within the present content of climate calculations to produce a climate declaration? How can an existing climate calculation be developed and adapted to meet the forthcoming climate declarations that the National Board of Housing, Building and Planning requires? How can construction companies facilitate the work with climate calculations to be able to implement climate declarations? The study has been a qualitative study with data collection via literature study and a case study. The literature study was conducted to identify how to make a climate declaration. The case study examined an existing climate calculation for an ongoing construction project at a construction company. The construction company provided data and information about the studied climate calculation. The case study was done through interviews and observations with employees at the construction company and interview with an investigator at the National Board of Housing, Building and Planning.The results show that climate calculation for Product Stage A1-A3 and Construction Production Stage A5 can be used for climate declarations if the climate database from the National Board of Housing, Building and Planning is used. Construction Production stage A4 Transport needs to be developed and can only partly be used for the climate calculation regarding the module other transports to the construction site. Manual calculations need to be applied to calculate the climate impact for the categories three construction products with the largest accumulated weights to the construction site. To use climate calculations for A1-A3 and A5, the calculation needs to be corrected with actual amounts of building materials to get as accurate values as possible. Results shows that information about the building's identity and construction information that must be stated in the climate declaration is not difficult to define. On the other hand, the study showed that some project units that needs to be declared are missing and are not currently calculated. The study showed that information to be stated in the climate declaration is distributed in various documents and software. Based on the results of the study, a list of recommendations for working methods has been produced for construction companies working with climate calculations. The recommendations present that construction companies needs to calculate project units, coordinate digital document with the information to be declared in one place, develop software for climate calculations and use the National Board of Housing, Building and Planning's climate database. The recommendations are also that companies introduce as a routine to use EPDs and require suppliers to state transport distance, fuel and EPDs.

Sedan 2016 har flera politiska incitament genomförts för att undersöka möjligheten för att få den nordiska vätgasmarknaden att växa. Vätgas är en energibärare med potential att användas som ett miljövänligt drivmedelsalternativ för transportflottan eftersom utsläppen vid användning med bränslecell är rent vatten och bränslecellsbilar har en hög energieffektivitet i jämförelse med bilar med traditionella förbränningsmotorer. De enda utsläppen som förknippas med vätgas är de som sker i samband med produktionen av gasen. Det finns flera olika sätt att producera vätgas ur olika substrat. Idag produceras den mesta vätgasen från naturgas på raffinaderier för användning i bensin- och dieselproduktion. Det planeras en expansion av tankstationer för vätgas i Sverige, men då det finns få producenter så finns det ett intresse för Tekniska verken i Linköping AB att undersöka vad olika produktionsvägar för vätgas har för fördelar och nackdelar i jämförelse med andra biodrivmedel som fordonsgas och elektricitet. Studiens syfte var att undersöka tekniskt lämpliga produktionsvägar för vätgas som är kompatibla med biogasproduktion eller vindkraftsel, och jämföra de olika produktionsvägarna med biogas och vindkraftsel i relation till klimatpåverkan och energieffektivitet då drivmedel för 100 km körsträcka produceras. Efter en teknisk screening av vätgasproduktion, biogasproduktion och elektricitet från vindkraft konstanterades att vätgasproduktion viaångreformering av biogas, tvåstegsrötning av organiskt avfall och PEM-elektrolys är de produktionsvägar som har bäst potential för miljövänlig vätgasproduktion hos Tekniska verken i Linköping AB. Vidare kartlades viktiga parametrar för modellering och simulering av klimatpåverkan i programvaran simaPro. För jämförelse av produktionsvägarna för vätgas från rötning av matavfall användes WTW-metodik. För jämförelsen mellan elektricitet och elektrolys användes modifierad LCA-metodik med klimatpåverkan för hela livscykeln för vindkraftverket men för resterande processteg användes endast klimatpåverkan för driften för produktionen. Resultaten för jämförelsen mellan produktion av biogas, ångreformering och tvåstegsrötning visar ingen tydlig skillnad i varken klimatpåverkan eller energieffektivitet. Studien påvisar däremot att ångreformering av fordonsgas behöver mindre mängd matavfall för produktion av drivmedel för 100 km körsträcka (38 kg/100km) i jämförelse med tvåstegsrötning (44 kg/100km) och biogas (54 kg/100 km). För jämförelsen mellan produktion av vätgas via elektrolys och vindkraftsel visades systemet för vindkraftsel (23,6 kWh/100 km) vara dubbelt så energieffektivt jämfört med systemet för elektrolys (50,9 kWh/100 km), medan systemens klimatpåverkan förhöll sig till en liknande ratio med 0,154 kg CO2-eq utsläpp/100 km i jämförelse med 0,343 kg CO2-eq utsläpp/100 km. Studien visar att vid analys av energieffektivitet och klimatpåverkan för närbesläktade produktionssystem så spelar energieffektiviteten i använd bil stor roll för resultatet. Studiens resultat är framförallt intressant för svenska energibolag som vill veta mer om vätgasproduktion och hur dess klimatnytta och energiproduktion förhåller sig till andra fossilfria drivmedel.