Med ett generellt ökat hållbarhetsfokus i samhället har Atlas Copco upplevt att de behövt vidareutveckla hållbarhetsarbetet i hela organisationen, vilket resulterade i att de 2021 anslöt sig till Science Based Targets initiative, samt att hållbarhet fått ett utökat fokus i företagets senaste treårsstrategi. Företagets nya ambition och målsättningar handlar om att reducera klimatpåverkan, där varje avdelning har i uppgift att finna lösningar och förbättringar för att nå dessa mål. Inköpsavdelningen har stor möjlighet att påverka inflödet av material och komponenter till Atlas Copco, framför allt genom vilka leverantörer som ska få leverera till företaget. Inköpsavdelningen önskade dock vägledning kring vart fokus bör läggas för att på ett resurseffektivt sätt bidra till företagets nya ambitiösa målsättningar. Därför, formulerades denna studies syfte till:  Syftet med studien är att identifiera samt föreslå förbättringsförslag för Atlas Copco Industritekniks leverantörsval för att effektivt bidra till minskad klimatpåverkan. För att kunna besvara studiens syfte delades studien in i tre steg. Det första steget syftade till att identifiera nuläget, både avseende hur leverantörsval går till idag och vilka resurser som nyttjas, men även leverantörsbasens karaktäristik, för att veta hur ett alternativt läge skulle kunna påverka utsläpp och klimatpåverkan. När nuläget var fastställt, identifierades i steg två möjliga förbättringar, vilka sedan i steg tre utvärderades utifrån resursåtgång och potentiell effekt avseende en reducerad klimatpåverkan. Steg tre resulterade därmed i en rekommendation avseende de mest resurseffektiva förslagen för en reducerad klimatpåverkan, för Atlas Copco Industritekniks inköpsavdelning.  För att fastställa det nuläge som undersökts i det första steget, utfördes flertalet intervjuer med representanter från Atlas Copcos inköpsavdelning. Under intervjuerna framkom att leverantörsval idag utförs på två sätt, där det ena går ut på att välja in en ny leverantör i leverantörsbasen, medan det andra innefattar val av leverantör från den befintliga leverantörsbasen, för inköp av en komponent eller ett material. Intervjuerna gav även insyn i karaktäristiken för dagens leverantörsbas, som kan beskrivas som spridd avseende hållbarhetsmognad. I studiens andra steg genererades 25 förbättringsförslag, dels genom analys av det föregående steget, men även genom att identifiera förbättringar som presenterats i litteraturen. Som komplement till detta, utfördes även två intervjuer med externa aktörer, för att bringa klarhet i vad andra företag gör inom inköp för att nå en reducerad klimatpåverkan. Till sist, i studiens tredje och sista steg, analyserades de 25 förbättringsförslagen utifrån resursåtgång och möjlig effekt avseende reducerad klimatpåverkan, där förslagen kategoriserades till någon av de tre kategorierna; liten, medel eller stor, för respektive aspekt. Grunden till analysen var dels intervjuer med representanter från Atlas Copco och de utomstående företagen, men även dokumentinsamling samt vad som framgick i litteraturen nyttjades för att värdera förslagen. Två av förslagen kunde värderas till att ha en stor potentiell effekt, och en liten resursåtgång vilket gjorde att de kunde anses vara resurseffektiva. De två förslagen var att Övergå från flygtransport till båt- eller tågtransport samt Kravställa användning av fossilfri energi hos leverantören. Även förslag med en stor potentiell effekt, men med en större resursåtgång rekommenderades för implementering på längre sikt, och förslag med mindre effekt men också liten resursåtgång rekommenderades på kort sikt för att komma igång med arbetet mot att nå en reducerad klimatpåverkan. Förslagen har dessutom olika karaktär, både avseende tidshorisont och grad av konkretisering, vilket i denna undersökning försvårat jämförelsen mellan olika förslag. Slutligen lyfts även av författarna att resultatet bör ses som ett underlag, både inför framtida planering av utvecklingsprojekt på inköpsavdelningen, men även för att undersöka vissa förslag vidare och säkerställa resurseffektivitet samt fastställa hur de bör implementeras. / With a generally increased focus on sustainability in society, Atlas Copco have experienced a need to advance the sustainability work throughout the organization. This resulted in Atlas Copco joining Science Based Targets initiative in 2021 and that sustainability has been given extra attention in the company's latest three-year strategy. The company's new ambition and goals are about reducing its climate impact, and each department has the task of finding solutions and improvements to achieve the overall goals. The sourcing department has a great opportunity to influence the inflow of materials and components to Atlas Copco, especially through which suppliers will be allowed to deliver to the company. However, the purchasing department wanted guidance on which area to focus to contribute in a resource efficient way to the company's new ambitious goals. Therefore, the purpose of this study was: The purpose of the study is to identify and propose improvement suggestions for Atlas Copco Industrial Technique's supplier selection to effectively contribute to reduced climate impact for the company. To be able to answer the purpose of the study, the work was divided into three steps. The first was about identifying the current situation, both in terms of how supplier selection is carried out today and what resources that are used, but also how the supplier base is today, to know what an alternative situation could look like and how it relates to climate impact. Once the current situation was determined, possible improvements were identified in step two, which later were evaluated in step three based on resource consumption and potential effect regarding a reduced climate impact. Step three resulted in a recommendation regarding the most resource efficient suggestions for a reduced climat impact, for Atlas Copco Industrial Technique's sourcing department. To determine the current situation in the first step, several interviews were conducted with representatives from Atlas Copco's sourcing department. During the interviews, it emerged that supplier selection today is carried out in two different ways, where one involves selecting a new supplier into the supplier base, while the other involves selecting a supplier from the existing supplier base, for the purchase of a component or a material. The interviews also provided insight into the characteristics of today's supplier base, which can be described as dispersed in terms of sustainability maturity. In the second stage of the study, 25 improvement suggestions were generated by analyzing the previous stage and identifying improvements presented in the literature. As a complement to this, two interviews were in parallel conducted with external companies, to bring clarity to what other companies are doing in purchasing to achieve a reduced climate impact.Finally, in the third and final step of the study, the 25 improvement suggestions were analyzed based on resource consumption and possible effect regarding reduced climate impact, where the improvement suggestions were categorized into one of the three categories; small, medium or large, for each aspect. The basis for the analysis was interviews with representatives from Atlas Copco and the external companies. Document collection and the literature research that was conducted earlier in the study were also used to evaluate the improvement suggestions. Two of the suggestions could be valued as having a large potential effect, and a small resource consumption, which meant that they could be considered resource-efficient. The two suggestions were to Change from air transport to boat or train transport and Require the use of fossil-free energy at the supplier. Improvement suggestions with a large potential effect, yet with a greater resource consumption were also recommended for implementation in the longer term, and suggestions with a smaller effect and resource consumption were recommended in the short term to get started with the work towards achieving a reduced climate impact.  The suggestions are also very different in nature, both in terms of time horizon for implementation, and in specificity, which in this study made it difficult to compare some of the proposals with each other. Finally, the authors also emphasize that the result should serve as a basis for future planning of new projects in the purchasing department. However, it can also be used as a starting point for further investigation of certain suggestions to ensure they are resource efficient and to determine how they should be implemented.

2015 kom ett förslag från Boverket gällande anpassning av Boverkets byggregler (BBR) till EU:s direktiv 2010/31/EU om nära-nollenergibyggnader. Förslaget innebär ett nytt sätt att beräkna specifik energianvändning och sänkta maxnivåer för densamma. I takt med att energianvändningen i bruksfasen av byggnaders livscykel minskar ökar vikten av att göra medvetna materialval, inte minst gällande de material som används för att uppnå de skärpta energikraven. Denna studie utgör en fallstudie där kravskärpningsförslagets inverkan på ett eluppvärmt parhus undersöks med avseende på transmissionsförluster genom klimatskalet, och vilken påverkan detta har på byggnadens prefabricerade ytterväggselement med träregelstomme. Väggens behövda isoleringstjocklek har undersökts genom U-värdesberäkningar och för olika isoleringsmaterial vars miljö- och klimatpåverkan även undersökts i form av GWP100 och energiåtgång i produktion. Beräkningar har utförts för tre beräkningsfall där klimatskalets delar tilldelats olika U-värden. Studien har funnit att val av fönster spelar stor roll för U-värdesfördelningen och därmed även för typväggens konstruktion, men att samtliga klimatskalsdelar behöver förbättras till U-värden i nivå nära värden för undersökta passivhus. Även det mest generösa beräkningsfallet för väggens U-värde genererade en ökning av isoleringstjockleken som skulle innebära att en ny konstruktionslösning krävs, då standarddimensioner för vanliga reglar inte räcker till. För isoleringsmaterialen visar studien att en balans mellan isoleringsförmåga och densitet har betydelse för materialens miljö- och klimatpåverkan, och att val av material av förnybar råvara och material som producerats med förnybar energi kan vara ett sätt att minska väggens miljö- och klimatpåverkan. I studien konstateras även att användandet av lättreglar istället för träreglar kan vara ett sätt att ytterligare minska isoleringens miljö- och klimatpåverkan genom att minska den behövda isoleringstjockleken. Användandet av lättreglar istället för träreglar sänkte den behövda isoleringstjockleken med 8,2 – 12,6 % i de beräknade fallen, och möjliggör att bygga väggelementen lika tjocka med isolering av träfiberskivor eller cellulosaskivor som med vanlig regel och isolering av stenull eller glasull med bättre isoleringsförmåga. / In 2015 the Swedish National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) presented a proposal for the adaptation of the Swedish building regulations (BBR) to Directive 2010/31/EU on nearly zero-energy buildings. The proposal involves a new way to calculate a buildings energy use along with lowered levels for a new buildings maximum energy use. As the energy use in buildings related to the use of the building itself decreases, the importance of making conscious choices regarding the materials used to achieve these more stringent requirements increases. This study is a case study where the impacts of Boverkets proposal is investigated regarding heat losses through the building envelope of an electrically heated semi-detached house, as to what effect this has on the building's prefabricated external wall elements with wooden frame. The needed insulation thickness has been investigated through U-value calculations for various insulating materials whose environmental and climate impact is also investigated in the form of GWP100 and energy use in production. Calculations have been performed for three scenarios where the different parts of the building envelope have been assigned different U-values. The study has found that windows play a major role for the needed insulation thickness and therefore also for the construction of the wall, but that all parts of the building envelope need to be improved to U-values ​​close to the values ​​for passive houses. All investigated scenarios generated an increase in the insulation thickness that would mean a new design solution is required, as the regular dimensions for wood studs are not enough. Regarding insulating materials, the study has found that the balance between thermal conductivity and density is important for the materials impact on environment and climate. Furthermore, choosing products based on renewable raw materials and products produced with renewable energy can be ways to reduce the impact on environment and climate. The study also found that the use of lightweight studs instead of wood studs can be a way to further reduce the impact on environment and climate by reducing the needed insulation thickness. The use of lightweight studs instead of wood studs lowered the needed insulation thickness by 8.2 to 12.6% and enables wall elements with insulation based on renewable raw materials to be built with the same thickness as walls consisting of regular studs and rock wool or glass wool insulation, which in the study had the better thermal conductivity.

De senaste siffrorna från Boverkets klimatindikatorer visade att byggbranschen, år 2016, stod för ett utsläpp av 21 Mton CO2e (koldioxidekvivalenter). Det motsvarade 18 % av de totala nationella utsläppen. I mätningar ett par år tidigare (2012) framgick att privata lokaler utgjorde 20 % av Sveriges totala bygginvesteringar vilket var i samma storleksordning som investeringarna i flerbostadshus. Ett stort fokus har de senaste åren legat på att effektivisera flerbostadshusens produktions- och bruksskede medan marknaden för hallbyggnader fortfarande domineras (ca 80 % marknadsandel) av klimatbelastande stålstommar och stora mängder mineralull utan att få ett liknande fokus.   I en förstudie som baserades på intervjuer och en enkät riktade till branschkontakter med erfarenheter av uppförda hallbyggnader framgick att beställare och entreprenörer upplevde svårigheter att dels uppfylla BBR:s krav på ljud, brand och fukt mm. med en träkonstruktion men även svårigheter att motivera trä som stommaterial ekonomiskt. Förstudien visade även på att beställare och entreprenörer viktar kostnadsrelaterade parametrar primärt och klimatrelaterade parametrar sekundärt.   Med utgångspunkt i att använda mindre klimatbelastande material i byggprocessen syftar studien dels till att utreda om och hur trä kan konkurrera med stål som stommaterial vid nyproduktion av en enplans hallbyggnad med lagerverksamhet samt att ge en helhetsbild av hur ett byte från en stålstomme till en trästomme kan påverka byggnaden med systemgränserna satta på utsidan av klimatskalet inkl. grundkonstruktionen. Till följd det ökande intresset av KL-trä (korslaminerat trä) som stommaterial syftar studien även till att utreda vilka effekter ett inslag av KL-trä i stomkonstruktionen kan ha och hur materialet lämpligast kan implementeras.   Med utgångspunkt i ett reellt referensobjekt, som utgjordes av en enplans hallbyggnad om 1008 m2 med lagerverksamhet och en lätt stomme av stål, utfördes i studien en jämförelse mot en fiktiv byggnad med trästomme som hade samma konstruktionsförutsättningar men där referensobjektets fribärande högprofilsplåt i takkonstruktionen ersattes med element av KL-trä i jämförelseobjektet. Jämförelseobjektet modellerades, dimensionerades och ritningar projekterades enligt rådande normer. Byggnadernas ingående material mängdades och offerter erhölls från olika leverantörer. Byggnaderna bröts ner i sina beståndsdelar där varje enskilt materials klimatpåverkan analyserades med leverantörsspecifika EPD:er (environmental product declaration).   De parametrar som jämfördes var fukt, stadga, beständighet, bärighet, egentyngd, utförandetid, klimatpåverkan, tidskonstant, brand, försäkringsbolagens inställning, projekterbarhet, transporter & fria spännvidder samt olika kostnadsposter.   De två byggnaderna jämfördes under en kalkylperiod om 50 år och hänsyn togs till produktionsskedet, bruksskedet och återvinningsskedet men där energianvändning i bruksskedet avgränsades bort.   Resultatet visade att trä som stommaterial minskade klimatpåverkan från stommen med 40 432 kgCO2e (85 %) vilket motsvarade 27 % av hela byggnadens utsläpp. Resultatet visade även på att jämförelseobjektet kunde uppföras 15 dagar (36 %) snabbare än referensobjektet samt att arbetstiden kunde minskas med 725 timmar. Trästommen var även att föredra avseende beständighet, brand, energihushållning och totala kostnader.   Resultatet visade att ett byte från högprofilsplåt till KL-trä i takkonstruktionen ökade byggnadens egentyngd och kostnader avsevärt men också att träets massa förbättrade byggnadens energihushållning och minskade dess klimatpåverkan.   Resultatet visade att stål som stommaterial medförde en lägre egenvikt för referensobjektet med 22,4 ton (34 %) exkl. grundkonstruktionen och var mycket enklare att projektera. Stålstommen renderade även avsevärt lägre kostnader för försäkring 161 850 kr (21 %) och projektering 235 000 kr (65 %).   Analysen visade att grundkonstruktionen medförde en så pass stor klimatbelastning för bägge byggnaderna att klimatbelastningen från stommaterialet blev sekundärt. Analysen visade även att mängden klimatbelastande mineralull kunde minskas med 10 % i takkonstruktionen till följd av KL-träts låga värmeledningsförmåga. Vidare visade analysen att stålstommens klimatbelastning främst skedde i byggnadens produktionsskede medan trästommens klimatbelastning främst skedde i byggnadens slutskede.   Analysen visade slutligen att jämförelseobjektet, under sin livscykel, medförde såväl en minskad klimatpåverkan per investerad krona om 9 kgCO2e/Tkr (24,9 %) relativt referensobjektet som en minskad klimatpåverkan per kvadratmeter om 40,2 kgCO2e/m2 (27,3 %) och lägre kostnader om 0,09 Tkr/m2 (2,2 %).   Studiens slutsatser är att det varken är svårare att uppnå kraven i BBR som ställs på en enplans hallbyggnad med lagerverksamhet med en trästomme eller att det medför högre kostnader. Slutligen så hade trä som stommaterial varit att föredra för det studerade objektet. / The latest figures from Boverket's climate indicators showed that the construction industry, in 2016, accounted for 21 Mton CO2e (carbon dioxide equivalents). This represented 18% of the total national emissions. In measurements a few years earlier (2012), it appeared that private premises accounted for 20% of Sweden's total construction investments, which was in the same order of magnitude as the investments in multi-dwelling buildings. In recent years, a major focus has been on streamlining the production and use phase of multi-dwelling buildings, while the market for hall buildings is still dominated (about 80% market share) of climate-impacting steel frames and large amounts of mineral wool. In a preliminary study based on interviews and a questionnaire aimed at industry contacts with experience of erected hall buildings, it appeared that clients and entrepreneurs experienced difficulties partly fulfilling BBR's demands for sound, fire and moisture with a wooden construction, but also difficulties in justifying wood as frame material economically. The preliminary study also showed that clients and contractors weighted cost-related parameters primarily and climate-related parameters secondary. Based on the use of less climate-impacting materials in the construction process, the study aimed at investigating whether and how wood could compete with steel as frame material in the new production of a single-storey hall building with warehouse operations and to provide an overall picture of how a change from a steel frame to a wooden frame could affect the building with the system boundaries set on the outside of the climate shell incl. the buildings foundation. As a result of the increasing interest in KL-wood (cross-laminated wood) as backing material, the study also aimed to investigate what effects an element of KL-wood could have in the frame construction and how the material could be implemented most appropriately. Based on a real reference object, which consisted of a single-storey hall building of 1008 m2 with warehouse operations and a lightweight steel frame, a comparison was made in the study with a fictitious building with wooden frames which had the same design conditions but where the reference object's cantilevered high-profile plate in the roof construction was replaced by elements of KL wood in the comparison object. The comparison building was modeled, designed and laid out in drawing according to prevailing standards. The building materials priceoffers were obtained from various suppliers. The buildings were broken down into their constituents, where the climate impact of each individual material was analyzed with supplier-specific EPDs (environmental product declaration). The parameters that were compared were humidity, stability, durability, bearing capacity, self-weight, building- and performancetime, climate impact, time constant, fire, insurance companies' attitude, projectability, transport & free ranges and costs.   The two buildings were compared during a calculation period of 50 years and took into account the production stage, the use stage and the recovery stage of limited energy use in the use stage. The result showed that wood as backing material reduced the climate impact from the body with 40 432 kgCO2e (85%), which corresponded to 27% of the entire building's emissions. The result also showed that the comparison object could be built 15 days (36%) faster than the reference object and that the performance time could be reduced by 725 hours. The wooden frame was also preferable for durability, fire, energy conservation and total costs.   The result showed that a change from high-profile steelplate to KL-wood in the roof construction increased the building's self-weight and costs considerably, but also that the wood's mass improved the building's energy conservation and reduced its climate impact. The result showed that steel as backing material resulted in a lower self-weight for the reference object with 22.4 tonnes (34%) excluding the foundation and was much easier to project planning. The steel frame also rendered significantly lower costs for insurance SEK 161,850 (21%) and planning SEK 235,000 (65%).   The analysis showed that the foundation resulted in such a large climate impact for both buildings that the climate impact from the body material became secondary. The analysis also showed that the amount of climate-impacting mineral wool could be reduced by 10% in the roof construction as a result of the low heat conductivity of KL-wood. Furthermore, the analysis showed that the climate impact of the steel frame mainly took place in the building's production stage, while the climate impact of the wooden frame occurred mainly in the final stage of the buildings lifecycle.   Finally, the analysis showed that the comparison object, during its life cycle, resulted in both a climate saving per invested krona of 9 kgCO2e / Tkr (24.9%) relative to the reference object as well as a climate saving per square meter of 40.2 kgCO2e / m2 (27.3%) and cost savings of   0.09 Tkr / m2 (2.2%). The study's conclusion is that it is neither more difficult to achieve the requirements of BBR that are set on a single-storey hall building with warehouse operations with a wooden frame or that it entails higher costs. Finally, wood as a frame material had been preferred for the studied object.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes våren 2011 på Renova i Göteborg. Examensarbetets övergripande syfte är att visa hur man bäst tillvaratar energi i matavfall ur klimatsynpunkt. Klimatpåverkan redovisas ur ett såväl lokalt som ett globalt systemperspektiv och mäts i koldioxidekvivalenter (CO2e). I det lokala systemperspektivet inkluderas endast klimatpåverkan från energianvändningen samt produktionen i Göteborg, med andra ord inkluderas endast skorstensemissionerna. I det globala systemperspektivet inkluderas alla emissioner som uppstår vid omhändertagande av matavfall såväl lokalt som globalt och det är ur detta systemperspektiv som den verkliga klimatpåverkan redovisas. I studien presenteras tre olika behandlingsscenarion för omhändertagande av den energi som finns matavfall. De olika behandlingsscenarierna producerar olika mängder el, fjärrvärme och biogas och de anläggningar som inkluderas är alla lokaliserade i Göteborg. Kompletterande energi tillförs så att den erhållna nyttan är lika stor från alla tre scenarier. Studiens referensscenario beskriver en behandlingsprocess av matavfallet, inkluderande en förbehandlingsanläggning, en biogasanläggning en gasuppgraderingsanläggning samt ett avfallskraftvärmeverk. Behandlingsscenario ”Rya” beskriver en liknande behandlingsprocess med skillnaden att hälften av den producerade biogasen förbränns i en gaskombianläggning. Det tredje och sista behandlingsscenariot inkluderar endast ett avfallskraftvärmeverk där matavfallet förbränns och benämns behandlingsscenario ”Sävenäs”. I studien har återföringen av näringsämnen från biogasanläggnings rötslam avgränsats bort. Rapportens resultat redovisar att ur klimatsynpunkt beskriver behandlingsscenario ”Rya” det bästa sättet att omhänderta energin i matavfall. Behandlingsscenariots globala klimatpåverkan är -251 kg CO2e. Detta innebär en global klimatbesparing på 251 kg CO2e per ton matavfall. Referensscenariot och behandlingsscenario ”Sävenäs” redovisar liknande klimatpåverkan, -146 kg CO2e för behandlingsscenario ”Sävenäs” och -147 kg CO2e för referensscenariot, vilka även dessa innebär en global klimatbesparing. Då endast växthusgaserna i Göteborg studeras, dvs. de lokala emissionerna, ändras studiens resultat. Behandlingsscenario ”Rya” påvisar då en klimatpåverkan på 69 kg CO2e. Behandlingsscenario ”Sävenäs” påvisar en klimatpåverkan på – 19 kg CO2e och referensscenariot genererar -24 kg CO2e. Detta betyder att då endast växthusgaserna som emitteras i Göteborg studeras är referensscenariot det bästa sättet att omhänderta energi i 1 ton matavfall. Ur globalt systemperspektiv är en tolkning av studiens resultat att det ur klimatsynpunkt är mest fördelaktigt att man i Göteborg använder hälften av den producerade biogasen till el- och värmeproduktion i en gaskombianläggning. Resterande biogas används som fordonsbränsle. Ur lokalt systemperspektiv innebär däremot behandlingsscenario ”Rya” den största lokala klimatpåverkan. En slutsats som kan dras av detta resultat är att ju större klimatpåverkan är lokalt, dvs. i Göteborg desto bättre är det för det globala klimatet.

Dagens energianvändning minskar till följd av rådande miljöpolitik som kräver att industrier energieffektiviserar sina tillverkningsprocesser och minskar användningen av fossila bränslen. Målet med detta är att reducera den slutliga energianvändningen till 50 % och balansera eltillförseln i framtiden. Energieffektivisering och utveckling är två av de viktigaste aspekterna inom industriella processer som leder till hållbarhet och förändring av miljöpåverkan.  Utvecklingen inom eldfasta isoleringsmaterial gav stora möjligheter till stålindustrier att öka kvaliteten i materialtillverkningen samt minska värmeförluster i ugnsanläggningar. Detta leder framför allt till en ökad konkurrenskraft och minskad energikostnad. Besparingar inom energianvändningen skapar utrymme för nya investeringar som används till att förbättra stålindustrins effektivitet. Isoleringsmaterial används i dag i de flesta moderna industriella uppvärmningsugnar och problemen med dessa isoleringar är att de har begränsad livslängd vilket ställer kraven på noggrannare underhåll och högre investeringskostnader. Det finns i dagens läge inga särskilda metoder som kan kontrollera åldringen på isoleringen och endast begränsas till visuell inspektion vid avslagna ugnsanläggningar under planerade produktionstopp.   Vid inspektionerna av ugnens infodring upptäcks oftast större problem än vad som hade prognoserats. Detta orsakar många oplanerade reparationer med följd av förseningar i produktion som drabbar företagets ekonomi. Denna studie kommer att undersöka isoleringskvaliteten hos elektriska ugnar på ämneslinjen i Söderfors. Under detta arbete kommer riskzoner att lokaliseras där isoleringen drabbas mest under produktion och hur en sliten fiber påverkar ugnarnas verkningsgrader och energiförbrukning på företaget.                           Syftet med denna studie är att utarbeta metoder som grundar sig på ett prediktivt underhåll. Framtagning av produktionens effektivitet och ugnarnas verkningsgrader hjälper företaget att ha bättre kontroll över sina anläggningar. Detta skapar utrymme för nya investeringar vilket framför allt syftar till att balansera energianvändningen av uppvärmningsugnar men huvudsakligen svara på frågan hur snabbt degradering av keramisk fiber sker.   Resultatet som uppnås i detta arbete beskriver åldringen av fiber som inte sker konstant utan varierar på grund av ett antal förutsättningar, samt att rätt mängd kemisk sammansättning avgör isoleringskvaliteten. För att kunna följa åldringen tillämpas en ny mätmetod i praktiken som ger en noggrann status på isoleringensskick och kan prognosera kommande haverier. / Today's energy use is reduced as a result of current environmental policy, which requires industries to energy-efficient their manufacturing processes and reduce the use of fossil fuels. The goal of this is to reduce final energy consumption to 50% and balance future electricity supply. Energy efficiency and development are the most important aspects of industrial processes that lead to sustainability and change in environmental impact.   Developments in refractory insulation materials gave great opportunities for steel industries to increase the quality of material production and reduce heat losses in furnace plants. This leads in particular to increased competitiveness and reduced energy costs. Energy saving savings create room for new investments that are used to improve the steel industry's efficiency.   Insulation materials are currently used in most modern industrial heating furnaces and the problems with these insulations that they have a limited service life which imposes more accurate maintenance and higher investment costs. There are no specific methods today that can control the aging of the insulation and are limited only to visual inspection at decommissioned furnaces that can be carried out only on special occasions with planned production shutdowns.   The inspections of the oven's lining usually detect larger problems than had been forecast. This causes many unplanned repairs due to production delays that affect the company's economy. This study will investigate the insulation quality of electrical furnaces on the subject line in Söderfors. During this work, risk zones will be located where the insulation is most affected during production and how a worn wool affects the efficiency and energy consumption of the oven at the company.   The purpose of this study is to elaborate methods based on predictive maintenance, production efficiency, and efficiency of the ovens, helping the company to have better control over its facilities that provide room for new investment, which primarily aims to balance the energy use of heating ovens, but mainly to respond on the question of how fast ceramic wool degradation occurs.   The result achieved in this work describes the aging of wool that does not occur constantly but varies due to a number of conditions and that the right amount of chemical composition determines the insulation quality. In order to be able to follow the aging, a new measurement method is applied in practice that provides an accurate state of insulation condition and can predict future accidents.

Det är numera konstaterat att klimatförändringar kommer förändra förutsättningarna förmänniskor på jorden. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka vad som motiverarpersoner att minska sina klimatutsläpp och vilka hinder de kan stöta på. Med hjälp av fyra intervjuer och nio frågeformulär har uppsatsens två forskningsfrågor kunnat besvaras då det har ställts frågor till personer som har valt att sänka sina utsläpp genom att förändra sina vanor gällande flygning, bilägande och konsumtion. Studien visade att miljöengagemang är kopplat till miljökunskaper samt att det kan utveckla förståelse för de negativa konsekvenser en högkonsumerande livsstil kan leda till. För respondenterna i studien har det lett till en känsla för både ansvar och direkt eller indirekt moralisk plikt att sänka sina växthusgasutsläpp då det har utvecklat en hög miljöhänsyn. Detta tillsammans med positiva förebilder och en positiv självbild har fungerat som motivation till en förändrad livsstil. Bristande kunskaper, kontrolluppfattning, identitet, vanor, civilstånd samt sociala och subjektiva normer har verkat som hinder och lett till att respondenternas omställning har tagit tid. Respondenterna i studien har hunnit olika långt till följd av de olika hinder de stött på under resans gång men resultatet visar att de innehar en stark intern attitydstruktur då de trots hinder inte har gett upp och istället börjat omvärdera sin syn på livskvalitet genom att ändra inställning till vad som är lycka och lyx. Det går att koppla teorierna VBN och TPB till varandra då värden, uppfattning och personliga normer formar den miljöhänsyn som inverkar på attityd, subjektiva normer och uppfattad kontroll. / It is now established that climate change will change the conditions for people on Earth. The purpose of the thesis is thus to investigate what factors motivate people to reduce their climate emissions and what obstacles they may encounter. With the help of four interviews and nine questionnaires, the essay's two research questions have been answered by asking questions to people who have chosen to reduce their emissions by changing their habits regarding flying, car ownership and consumption. The study showed that environmental commitment is linked to environmental knowledge and that it can develop an understanding of the negativec onsequences a high-consumption lifestyle can lead to. For the respondents in the study, it has led to a sense of responsibility and direct or indirect moral duty to reduce their greenhouse gas emissions as it has developed a high environmental consideration. This together with positive role models and a positive self-image has served as motivation for a changed lifestyle. Lack of knowledge, control perception, identity, habits, marital status and social and subjective norms have acted as obstacles and led to the respondents' adjustments taking time. The respondents in the study have made different achievements due to the various obstacles they encountered. The results show that they have a strong internal attitude structure as despite obstacles they have not stopped trying to change and instead started to re-evaluate their view of quality of life by changing attitudes toward what is happiness and luxury. It is possible to link the theories VBN and TPB to each other as values, perceptions and personal norms shape the environmental considerations that affect attitude, subjective norms and perceived control.

Klimatpåverkan och hållbar utveckling är aktuella ämnen för dagens samhälle. Människan utnyttjar mer resurser än vad jorden har att tillgå och agerar på ett vis som kommer leda till en klimatomställning om inte en förändring sker inom en snar framtid. Byggsektorn är en av de branscher som har en större påverkan på jordens klimat och därmed en av de branscher som måste förändra sitt arbetssätt för att bidra till en förändring.   I denna studie har privatpersoners tankar och agerande undersökts för att ta reda på hur medvetna svenska konsumenter är om sin miljöpåverkan vid en renovering. Detta för att ta reda på hur man kan få privatpersoners agerande, vid en renovering, att bidra till byggsektorns arbete mot FN:s globala miljömål och en hållbar utveckling.   Studien har genomförts i form av en enkätundersökning. Av resultatet från 300 respondenter kunde det konstateras att det finns ett intresse för hållbarhet och att använda miljövänliga produkter. En avgörande faktor i deltagarnas val av material och produkter är priset då en övervägande del ansåg att de hållbara alternativen är för dyra. Okunskap kring vad som är ett hållbart alternativ och inte gör att konsumenterna väljer efter rekommendationer från butikspersonal eller priset.   Genom att analysera sambanden mellan de olika frågorna i enkäten kunde det konstateras att hållbara- och miljövänliga produkter behöver hamna i samma prisklass som de mindre hållbara- och miljövänliga produkterna för att fler konsumenter ska välja dessa. Det kunde även konstateras att en tydligare hållbar marknadsföring av produkterna skulle öka chanserna för att privatpersoner ska renovera mer hållbart. / Climate impact and sustainable development are trending topics for today's society. Mankind is using more recourses than Earth has to offer and are acting in a way that will lead to a climate change if nothing changes in the near future. The construction sector is one of the industries with a larger impact om the climate and therefore one of the sectors that needs to change its way of doing to contribute to a change.  In this study, thoughts and actions of private individuals have been investigated to find out how aware Swedish consumer are of their climate impact while renovating. Moreover, find out how to make the individual actions, while renovating, to contribute to the construction sector’s work towards U. N’s global environmental goals and a sustainable development.   The study has been carried out by conducting a survey. With the results from 300 respondents, it could be established that there is an interest in sustainability and the use of environmentally friendly products. One key factor in the choice of materials and products is the price and a predominant part considered the sustainability options to be too expensive. The lack of knowledge of what is a sustainably option and what is not, tends to make the individuals to make choices based on recommendations from staff or the price.   By analyzing the correlations between the different questions from the survey, it could be established that the sustainability- and environmentally friendly products needs to be in the same price range as the less sustainability- and environmentally friendly products for more consumers to choose these products. It could also be established that a more distinct sustainable marketing could increase the chances of a more sustainably renovation amongst private individuals. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Utsläpp av växthusgaser bidrar till global uppvärmning som är ett hot mot vårt klimat. Sveriges långsiktiga klimatmål är att inte ha några nettoutsläpp senast år 2045. Infrastrukturen står för en betydande del av klimatpåverkande utsläpp. Utsläppen från väg- och järnvägsbygge kommer mestadels från tillverkning av betong och stål som används för byggnation av broar samt andra byggnadsverk. Tillverkningen av cement, som är en viktig beståndsdel i betong, genererar koldioxidutsläpp som står för cirka 3–4 % av världens totala utsläpp. Syftet med studien är att undersöka klimatpåverkan från betongbroar och identifiera de poster som bidrar till störst klimatavtryck under produkt- och byggproduktionsskedet. Alternativa optimerade lösningar undersöks, vars tyngdpunkt läggs på att främja ett hållbart byggande av betongbroar. För att nå målet med studien har en fallstudie utförts på en plattrambro av betong över gång-och cykelväg. Fallstudien innehåller mestadels en livscykelanalys, som baserats på dokumentanalys, för att kunna identifiera var i produkt-och produktionsskedet de största klimatavtrycken sker. Utöver livscykelanalys utfördes intervjuer för att föreslå mer hållbara alternativ för en minskad klimatpåverkan. Livscykelanalys (LCA) innebär undersökning av en produkts eller tjänsts resurs- och miljökonsekvenser från vaggan till graven och baseras på SS-EN ISO 14000-serien. En byggnadsverks livscykel är indelad huvudsakligen i tre skeden: byggskede, användningsskede och slutskede. Byggskedet delas in i två underkategorier, produkt- och produktionsskedet. Resultatet från studien visade en total klimatpåverkan på 82 711 kg CO2e för produkt-och produktionsskedet, varav de största bidragande faktorerna var betongen och armeringen. Efter åtgärder, som innefattar byte av armeringstyp samt återanvänd fyllnadsmaterial, sänktes den totala klimatpåverkan med 8 244 kg CO2e. Alternativa lösningar som har föreslagits är stålfiberarmerad betong i kantbalkar, höghållfasthetsstål i broräcken, HVO som drivmedel samt framställning av biokol. Betongen ansågs vara lämplig utifrån ett hållbarhetsperspektiv då dess bidragande till koldioxidutsläpp var lägre i jämförelse med andra betongtyper på marknaden, vare sig klimatoptimerade eller konventionella. Armeringen byttes ut till en grönare och närproducerad armeringstyp för att främja miljövänligare materialval samt för att minska på klimatavtryck från transport. Vidare har det konstaterats att förnybara drivmedel är betydande för att reducera klimatpåverkan. För att reducera klimatavtrycket ytterligare kan höghållfasthetsstål i broräcke användas istället för galvaniserat stål. För att främja ett hållbart byggande bör det tas hänsyn till resursanvändning samt återanvändning. Innan återvinning, ska återanvändning ske i första hand i mån av skick och möjlighet för att minska på resursanvändningen. / The infrastructure accounts for a significant part of climate-affecting emissions. Emissions from road and railway construction come mostly from the production of concrete and steel used for the construction of bridges and other construction works. The purpose of the study is to investigate the climate impact from concrete bridges and identify the resources that contribute to the largest climate footprint during the material production and construction phase. Alternative optimized solutions are being investigated, whose emphasis is on promoting sustainable construction of concrete bridges. To achieve the goal of the study, a case study was conducted on an integral bridge of concrete. The case study mostly included a life cycle assessment, based on document analysis, in order to be able to identify where in the material production and construction phase the largest climate footprints occur. In addition to life cycle assessment, interviews were conducted to suggest more sustainable alternatives for a reduced climate impact. The results from the study showed a total climate impact of 82,711 kg CO2e from the product and production phase, of which the largest contributing factors were the concrete and the reinforcement. Improved solutions have been proposed in order to reduce the climate impact. The concrete that is used for the bridge was considered suitable from a sustainability perspective because its contribution to carbon dioxide emissions was lower compared to other types of concrete on the market. The reinforcement will be replaced with a greener and locally produced type of reinforcement to promote more environmentally friendly material choices and to reduce the climate footprint from transport. Furthermore, it has been established that renewable fuels are significant in reducing climate impact. To further reduce the climate footprint, high-strength steel in bridge railings can be used instead of galvanized steel. In order to promote sustainable construction, the use of resources should be taken into account.

Climate change is one of man´s greatest challenges today and will have major consequences if no action is taken. Limited climate impact is one of Sweden’s environmental quality goals and means that Sweden’s net emissions of greenhouse gases must be zero in 2045, and then achieve negative emission. In 2018, the construction and real estate sector accounted for 20 % of Sweden´s total greenhouse gas emissions. In order to reach the government´s goal of net zero emissions by 2045 the construction sector aim to halve 2015 greenhouse gas emissions by 2030. To reduce a building´s climate impact, the already implemented measures of energy efficiencies need to be supplemented with the development of more climate friendly and ecologically sustainable materials. A new legal requirement on climate declarations for new buildings will be introduced in January 2022. The climate declaration demand that the climate impact of the building materials is calculated using life cycle analyses. The aim of the study was to halve the climate impact from the materials in a multi-family building by the year 2030 and see how close to net zero it is possible to reach. The consulting firm WSP assisted with material data for a 4-storey building with a load-bearing element of concrete. The climate footprint for the product phase was calculated for the foundation, load-bearing elements, building enclosure and interior walls. Simulations were performed in the BM calculation program to compare emission levels with the building´s current situation and find materials that reduce the climate impact the most. The study is based on two basic scenarios, one with concrete in the foundation and load-bearing elements, together with climate-improving measures of the materials. In the second scenario, CLT-wood is used in the load-bearing elements. The results show that climate-improved concrete and reinforcement will reduce the climate impact in 2030 by 52 % compared with 2015. A load-bearing element of CLT-wood with cellulose insulation and climate-improved foundation gives a reduction of 62 %. Both scenarios meet the goal of halving the climate footprint by 2030. The alternative that gives the lowest climate impact in 2045 is the scenario with CLT-wood including carbon storage, but it is not permitted to credit carbon storage in the climate declaration. Thus, the scenario for the year 2045 with concrete will be the best alternative with an emission of 145 tonnes CO2e, closely followed by the scenario with CLT-wood with 159 tonnes of CO2e. In order to achieve the 2045 goal, a larger overall picture and compensatory measures will be required. But also, that the smaller components, such as plaster and insulation, are developed to minimize the climate impact.

From the year 2018 to 2020 Uppsala Skolfastigheter AB changed their vehicle fleet to follow Uppsala municipality’s goal of a fossil-fuel-free vehicle fleet. Fossil-fuel-free, according to the municipality’s regulations, means that a vehicle can run on fossil-free fuel. To evaluate Skolfastigheter’s initiative, this report will examine both the change in greenhouse gas emissions as well as the usage of fossil-free fuel from the year 2018 to the year 2020. The report will also evaluate what the most appropriate fuel for Skolfastigheter’s vehicle fleet is. The results showed that even though the vehicle fleet had used more fuel and traveled longer distances, the levels of greenhouse gas emissions were lower in the year 2020 than the previous two years. To compare different fuels the greenhouse gas emissions were calculated as GWP (Global warming potential) and divided by megajoule (MJ). The two fossil-free fuels, HVO100 and biogas, had the lowest quotient compared to diesel, bio diesel and petrol. The usage of fossil-free fuel increased from 35 % to 89 % between the years 2018 and 2020. As the fossil-free fuels have the lowest GWP/MJ quotient, the increasing use of these could be one of the main reasons that the greenhouse gas emissions were lower in 2020 than in both 2018 and 2019. A method was created in order to properly evaluate the fuel types mentioned in this article. Five criterions were chosen to classify the fuels; If the fuel was fossil free, its greenhouse gas emissions [GWP100/MJ], its accessibility outside urban Uppsala, and its affordability [kr/MJ]. The criterions were also weighed differently in accordance with Skolfastigheter’s request. The compared fuels were diesel, bio diesel, petrol, biogas and HVO100 as these are the ones that Skolfastigheter have used in the examined time frame of 2018 to 2020. The fuel should also be applicable to the vehicles Skolfastigheter have. With this method HVO100 was concluded to be the most appropriate fuel, however, the biogas is locally produced and more affordable which can make it more appropriate. The conclusion was that, for Skolfastigheter, gas vehicles should use biogas and diesel-powered vehicles should use HVO100. / Från år 2018 till 2020 har ett aktivt arbete utförts av Uppsala Skolfastigheter AB för att i linjemed de kommunala miljömål som finns ha en fordonsflotta som är fossilfri enligt definitionerna fossilfri och förnyelsebara drivmedel. Frågeställningen som rapporten är uppbyggd kring ärutformad för att utvärdera resultatet av arbetet mot detta mål samt hur arbetet kan vidareutvecklas. Det totala utsläppet av koldioxidekvivalenter orsakat av drivmedel under åren 2018 till 2020, samthur stor del av detta drivmedel som varit fossilfritt, ger en summering av resultatet av arbetet.År 2018 vad det totala utsläppet av växthusgaser 27 ton koldioxidekvivalenter jämfört med år2020 då det hade minskat till 20 ton koldioxidekvivalenter. Och andelen fossilt drivmedel somförbrukades år 2018 var 18 % medan endast 4 % år 2020. Trots att en ökning har skett i hurmånga mil fordonsflottan har kört respektive år har den totala mängden utsläppta växthusgaserorsakade av förbränningen av drivmedel minskat från år 2018 till 2020. Det är ett resultat somberor på en ökad användning av drivmedel som enligt Uppsala kommun definieras som fossilfriaoch förnyelsebara. Dessa drivmedel, främst biogas och HVO100, har en låg kvot av koldioxidekvivalenter mätta i kg per MJ som utvinns ur bränslet. Denna kvot är den som rapportenfrämst har fokuserat på för att avgöra vilken klimatpåverkan ett drivmedel har. En låg kvotinnebär låga halter växthusgaser i förhållande till förbrukad energi och är ett rimligt sätt att kunna jämföra drivmedel med varandra när de varierar i både aggregationstillstånd samt energidensitet. Vilket drivmedel som är mest lämpligt att använda i framtiden är även det något som rapporten behandlar och lägger fram en slutsats om. Genom att ha arbetat fram en metod där olikakriterier för drivmedel vägs mot varandra går det att i slutändan få fram det drivmedel som kananses vara mest optimal med de förutsättningar som finns för Skolfastigheters fordonsflotta. För attdrivmedlet ska anses som bra ska det ha ett lågt utsläpp av koldioxidekvivalenter per energienhet,ha hög andel förnybar råvara, finnas tillgängligt på de tankstationer som fordonsflottan har tillgångtill samt vara priseffektivt. Av de drivmedel som fordonsflottan har använt sig av under åren 2018-2020 var det HVO100 samt biogas som fick bäst resultat enligt metoden och som anses vara detmest optimala drivmedel för Skolfastigheter att i dagsläget driva sina fordon med.