Sommaren 2019 fick Boverket i uppdrag från Regeringen att inleda ett förberedandearbete med klimatdeklarationer. Klimatdeklarationer är en sammanställning avbyggprodukternas utsläpp av växthusgaser vid uppförandet av byggnaden. Lagen omklimatdeklaration för byggnader trädde i kraft 2022-01-01 där syftet med lagen är attbåde öka kunskapen och minska klimatpåverkan på byggnader som uppförs. Lageninnefattar enbart vissa byggnadsdelar och utsläppen i byggskedet fram till färdigbyggnad men kommer succesivt utvecklas och förändras för att leda branschen i rättriktning mot netto noll klimatavtryck 2045. Studien analyserar möjligheten att klimateffektivisera byggnader genom nyamaterialval och nya konstruktionslösningar. Målet med arbetet är att genomsamarbete med Myresjöhus ta fram en klimatdeklaration för ett av deras kataloghusoch för att sedan ta fram alternativa lösningar i konstruktionen som ger en positivinverkan på klimatdeklarationen. Undersökningen baseras på ett kataloghus som heterSmart 150 från Myresjöhus där en klimatdeklaration upprättas av kataloghuset iByggsektorns miljöberäkningsverktyg. Beräkningar i BM utförs enligt Boverketsrekommendationer där programmets generiska värden byts ut mot produktspecifikavärden med hjälp av EPD:er. Utsläppet från husmodell Smart 150 beräknades fram till 99,08 kg CO₂e per m². De alternativa materialen som undersöktes var grön betong,Koljer Foamglas T3+, cellulosaisolering vägg, fibergips, Recoma packwall och Cellulosaisolering i vind. Slutsatsen av studien är att de alternativa materialen grönbetong, cellulosaisoleringi vägg och tak samt Recoma packwall klimateffektiviserar byggnaden med 35%. / In the summer of 2019, the National Board of Housing, Building and Planning wascommissioned by the Government to begin preparatory work on climate declarations.Climate declarations are a compilation of the building products' fuel and energyconsumption used to build the building. The Act on Climate Declaration for Buildingsentered into force on 2022-01-01, where the purpose of the Act is to both increaseknowledge and reduce the climate impact on buildings that are constructed. The lawonly covers certain parts of the building and the emissions in the construction phaseup to the finished building but will gradually be developed and changed to lead theindustry in the right direction towards a net zero climate footprint by 2045. The study analyzes the possibility of climate efficiency in buildings through newmaterial choices and new design solutions. The goal of the work is throughcollaboration with Myresjöhus to produce a climate declaration for one of their cataloghouses and then develop alternative solutions in the design that have a positive impacton the climate declaration. The survey is based on a catalog house called Smart 150 from Myresjöhus where a climate declaration is constructed by the catalog house in theConstruction Sector's environmental calculation tool. Calculations in BM areperformed according to the National Board of Housing, Building and Planning'srecommendations, where the program's generic values are replaced by productspecific values with the help of EPDs. The emissions from the Smart 150 house modelwere calculated up to 99,08 kg CO₂e per m2. The alternative materials examined weregreen concrete, Foams Glass T3 +, Cellulose insulation wall, fiber gypsum, Recomapackwall and Cellulose insulation in attic.  The conclusion of the study is that the alternative materials green concrete, celluloseinsulation in walls and ceilings and Recoma packwall climate-efficient buildings by35%.

En sektor som bidrar till de globala klimatförändringarna är turismen.Tidigare forskning pekar på att hotellbranschen skapar negativa effekteroch är ansvarig för 21% av turismens hela ekologiska fotavtryck. Därav har denna studie fokuserat på hotellens klimat- och miljöpåverkan. Studien syftar på att skapa helhetsperspektiv med hjälp av scenarion om vad en förändring av koldioxidutsläpp kan leda till för hotellen och för samhället. Forskningsfrågan som har besvarats är ”Hur påverkas koldioxidutsläppen om förbrukningen av fjärrvärme, vatten, handdukar och sängkläder förändras på ett hotell?”Studien genomfördes på ett utvalt hotell i Jönköping, där den primära data kommer ifrån hotellet och Nordic Choice Hotels. Vidare har scenarion använts som en metod för att visualisera och sammanställa resultatet. Två scenarion har tagits fram med hjälp av verktyget PMI GoGreen. Scenario 1, som heter ”Omställningen” utgår ifrån att hotellet väljer att implementera åtgärder för att minska sin värmeförbrukning med 30%, minska vattenförbrukningen med 10% och att minska förbrukningen av handdukaroch sängkläder med 10%. I scenario 2, ”Business as usual” utgår från att hotellet inte implementerar några åtgärder för att minska sin förbrukning,utan fortsätter verksamheten som förut. Resultat visade att i scenario 1 ”Omställningen” var koldioxid utsläppenmindre, jämfört med scenario 2 ”Business as usual”. Utsläpp från fjärrvärme var även märkbart högre än vattenförbrukningen, handdukar och sängkläder. Vidare diskuteras de miljömässiga, sociala och ekonomiska  fördelarna respektive nackdelarna i dessa två scenarios. Utifrån scenario 1kan positiva slutsatser dras då koldioxidutsläppen är mindre och omställningen i scenariot kan skapa många fördelar för både hotellet och samhället. Utifrån scenario 2 kan slutsatsen dras att fortsätta verksamheten som vanligt kan leda till ett högre koldioxidutsläpp, vilket i sin tur kommer att påverka hotellet och samhället negativt. / One sector that contributes to global climate change is tourism. Previous research points out that the hotel industry creates unprecedented negative impacts and is responsible for 21% of tourism's entire ecological footprint. Hence, this study has focused on the hotels' climate and environmental impact. The study aims to create an overall perspective with the help of scenarios about what a change in carbon dioxide emissions can lead to forthe hotel and for society. The research question that has been answered is"How are carbon dioxide emissions affected if the consumption of district heating, water, towels and bed linen changes in a hotel?". The study was conducted at a selected hotel in Jönköping, where the primary data comes from the hotel and Nordic Choice Hotels. Furthermore, scenario has been used as a method to visualize and compilethe result. Two scenarios have been developed using the PMI GoGreentool. Scenario 1, called "The transformation", assumes that the hotel choosesto implement measures to reduce its heat consumption by 30%, reducewater consumption by 10% and to reduce the consumption of towels andbed linen by 10%. In scenario 2, "Business as usual", it is assumed that the hotel does not implement any measures to reduce its consumption but continues operations as before. Results showed that in scenario 1 "The transition" carbon dioxide emissions were lower, compared to scenario 2 "Business as usual". Emissions from district heating were also significantly higher than the consumption of water, towels, and bed linen. Furthermore, the environmental, social andeconomic advantages and disadvantages of these two scenarios are discussed. Based on scenario 1, positive conclusions can be drawn as the carbon dioxide emissions are lower and the change in the scenario can create many benefits for both the hotel and society. Based on scenario 2, the conclusion can be drawn that continuing operations as usual can lead tohigher carbon dioxide emissions, which in turn will negatively affect the hotel and society. / <p>2023-06-02</p>

Energianvändningen har ökat markant globalt sedan 1971, vilket har påverkat klimatet och orsakat global uppvärmning. För att minska energiförbrukningen och dess påverkan på klimatet har Sverige fastställt energi- och klimatmål fram till år 2030. Sektorn för bygg- och fastigheter har en stor roll att spela i att minska utsläppen av växthusgaser eftersom den stod för 15,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020. Syftet med denna studie är att undersöka möjliga alternativa lösningar och åtgärder som kan minska både energiförbrukningen och kostnaderna samtidigt som klimatpåverkan från byggnader minskas. Fokus ligger på att tillämpa dessa åtgärder på ett småhus i Markaryd. I studien användes litteraturstudier, intervjuer och beräkningsprogram som Bidcon, energiberäkning.se och pay off-metoden. Resultaten visar att renoveringsåtgärder, såsom fönster- och dörrbyte, tilläggsisolering av vinden och installation av ett mekaniskt ventilationssystem, minskade energiförbrukningen och var ekonomiskt fördelaktiga när de kombinerades med andra åtgärder. Undersökningen visar att trä och cellulosa hade lägre klimatpåverkan än aluminium och glasull i skedena A1-A5. Renoveringsåtgärder, med rätt val av material, kan således minska energiförbrukningen och klimatpåverkan samtidigt som de är ekonomiskt fördelaktiga, vilket leder till positiva effekter för både miljön och ekonomin. / Studies indicate that renovation projects have significantly lower environmental impact compared to new constructions, with emissions reduced by up to 50 % due to the reuse of existing materials. The purpose of this study is to explore alternative solutions and strategies that can effectively reduce both energy consumption and costs, while mitigating the climate impact of buildings. The focus is specifically on applying these measures to a small house in Markaryd. The research methodology involved a combination of literature reviews, interviews, and the utilization of calculation tools such as Bidcon, energiberäkning.se, and the pay-off method. The results demonstrate that renovation measures such as window and door replacement, additional insulation in the attic, and the installation of a mechanical ventilation system effectively reduced energy consumption and proved economically viable. The investigation also revealed that wood and cellulose materials had lower climate impact compared to aluminum and glass wool in stages A1-A5. Therefore, renovating buildings with careful material selection can simultaneously achieve reduced energy consumption and climate impact, while also offering economic benefits, thereby contributing positively to both the environment and the economy.

Geotechnical engineering works are part of almost all construction and infrastructure projects. The geotechnical engineering work contributes to the impact on the environment and gives rise to costs throughout its life cycle. Life Cycle Assessment (LCA) and Life Cycle Cost Analysis (LCCA) are established methods for evaluating a product's environmental impact and costs. However, the use of these methods is not extensive for geotechnical engineering works. A literature review showed that there is published research, but as the research topic is relatively new, there are many research gaps. A few topics in geotechnical engineering are better investigated than others and the entire life cycle is often not evaluated, usually only the production and construction stages. Although LCA and LCCA are established methods, the methodology for evaluating geotechnical engineering works needs further development to increase the evaluation work of sustainability aspects. In this licentiate thesis, a methodology is presented of how LCA and LCCA can be integrated into the geotechnical design process. The integration enables changes to the geotechnical design to further reduce the LCA and LCCA result, which is presented in the methodology. The methodology also presents a way to evaluate the possible geotechnical designs to select the most sustainable design based on the LCA and LCCA results. The thesis also presents the performance of LCA and LCCA for geotechnical engineering works and solutions to several difficulties that the geotechnical engineer may encounter during the evaluation of environmental impact and costs. / Geotekniska konstruktioner är en del av i stort sett alla konstruktions- och infrastrukturprojekt. Den geotekniska konstruktionen bidrar till påverkan på miljön samt ger upphov till kostnader under hela sin livscykel. Livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnadsanalys (LCCA) är etablerade metoder för att utvärdera en produkts miljöpåverkan respektive kostnader. Användningen av dessa metoder är dock inte stor för geotekniska konstruktioner. En litteraturgenomgång visade att det finns publicerad forskning men då forskningsämnet är relativt nytt finns det många forskningsluckor. Ett fåtal ämnen inom geoteknik är bättre utredda än andra och hela livscykeln är oftast inte utvärderad utan vanligtvis endast produktions- och konstruktionssteget. Trots att LCA och LCCA är etablerade metoder behöver metodiken för utvärdering av geotekniska konstruktioner utvecklas för att öka utvärderingsarbetet av hållbarhetsaspekter. I denna licentiatuppsats presenteras en metodik för hur LCA och LCCA kan integreras i den geotekniska designprocessen. Integreringen möjliggör ändringar av den geotekniska designen för att ytterligare reducera LCA- och LCCA-resultatet vilket presenteras i metodiken. Metodiken redovisar även ett sätt för att utvärdera de möjliga geotekniska designerna för att utifrån LCA- och LCCA-resultaten välja den mest hållbara designen.  Uppsatsen redovisar även utförandet av LCA och LCCA för geotekniska konstruktioner och lösningar på ett flertal svårigheter som geoteknikern kan påträffa under utvärderingen av miljöpåverkan och kostnader. / <p>QC 230313</p>

The largest contributor to global warming from the construction and real estate sector comes from the emission of greenhouse gases during the production and usage phases of buildings. During production the leading contributor accounting for emissions is material production while the largest impact in the usage phase is due to energy used for heating, where the largest heat losses occur through building envelopes. Therefore, should the material selection for the building envelope be optimized both regarding the materials lifetime pollutant emissions as well as its effect on energy consumption during building use. The purpose of this paper is to review materials carbon footprint regarding its lifecycle and the effect on energy use of different exterior wall constructions during building use. To answer these questions different methods are applied such as case studies, theoretical studies and simulations. Investigated materials and exterior wall constructions are sandwich panels with a core of rock wool, CLT (cross laminated timber) combined with glass wool and CLT combined with hemp fiber insulation. The result of the study indicates that the climate impact from production of the investigated materials is small compared to the climate impact of energy use. However the study shows that the emissions from the production phase differ between materials. CLT combined with hemp fiber insulation or glass wool insulation has less of an effect on greenhouse emissions compared to sandwich panels. Furthermore, depending on the selection of dimensions for CLT and insulation there are possibilities to reduce energy consumption during building use and still maintain a lower level of emission from material production compared to sandwich panels. / Den största klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn beror idag av växthusgasutsläpp under byggnaders produktionsskede och bruksskede. I produktionsskedet kommer den mest betydande andelen utsläpp från materialproduktion och i bruksskedet från energianvändning som beror av uppvärmning av fastigheter, där de största värmeförlusterna sker genom en byggnads klimatskal. Materialval i klimatskalet bör därför optimeras både med avseende på koldioxidutsläpp under dess livscykel och materialets påverkan på en byggnads energianvändning i bruksskedet (Boverket 2018:5), (Sveriges Byggindustrier 2014). Arbetets syfte är att redogöra för olika byggnadsmaterials klimatpåverkan, både med avseende på materialets livscykel och olika ytterväggskonstruktioners påverkan på energianvändning i byggnadens bruksskede. Målet är att skapa underlag inför val av material i en hallbyggnads klimatskal. Tre frågeställningar har formulerats med syftet i åtanke; Hur påverkas byggnadens energianvändning beroende på val av ytterväggskonstruktion?; Vilken klimatpåverkan har respektive ytterväggskonstruktion, med avseende på produkternas livscykler? och; Vad är byggnadens klimatpåverkan med avseende på materialproduktion och byggnadens energianvändning?. För att svara på frågeställningar tillämpas flera metoder. En fallstudie ger arbetet en utgångspunkt och en litteraturstudie skapar underlag för att analysera material och produkters klimatpåverkan. Utifrån insamlade fakta simuleras aktuell byggnad och given energianvändning kan omvandlas till klimatpåverkan. Material och ytterväggskonstruktioner som undersöks är sandwichpaneler med stenullsisolering, som referenskonstruktion. Vilken jämförs med KL-trä kombinerat med glasullsisolering respektive hampafiberisolering. Valet av studerade material åligger i att forskning visar på att kombinationen av massiva trästommar och isoleringsmaterial i klimatskalet kan bidra till att minska byggnaders energianvändning. Studien visar att klimatpåverkan från tillverkningsskedet för ytterväggarnas material är lågt i jämförelse med klimatpåverkan orsakad av bruksskedets energianvändning. Det framgår emellertid att konstruktionerna sinsemellan skiljer sig åt utsläppsmässigt vid produktion av material. Att använda KL-trä kombinerat med glasullsisolering eller hampafiberisolering ger lägre klimatpåverkan i förhållande till sandwichpanel. Beroende på val av dimensioner av KL-trä och isolering finns också möjlighet till att minska energianvändningen i byggnadens bruksskede och erhålla lägre klimatpåverkan vid materialproduktion i jämförelse med sandwichpaneler.

Environmental sustainability is becoming more popular in the building industry. Sustainable thinking needs to be present during the whole construction process, from the idea phase to the final stages. The aim of this master thesis is to investigate how end-bearing concrete and steel pipes as well as composite concrete-filled steel tube piles can be designed with greater consideration to climate impact. The purpose of this study is primarily to encourage awareness during the material choice phase in early stages of project planning. A Matlab code was programmed to perform a parametric study and analyze different parameters effect on pile bearing capacity. The structural bearing capacity of a number of different piles with various prerequisites were compiled in tables. The climate impact of the piles was expressed as global warming potential (GWP). In order to compare different pile types a functional unit was created as the ratio of the piles' bearing capacity and the corresponding climate impact. The ratio was calculated for all the piles and resulted in a number of figures with bearing capacity as a function of climate impact. These figures are supposed to be used as a basis to choose which pile type is most useful in a given situation. The usability of the results was verified with a calculation example. In the example, the figures were used to chose one pile out of several options as the most climate-efficient with the highest usage ratio. Finally, a number of general conclusions could be drawn regarding pile types. When the corrosion is small (&lt;2 mm), it can be ascertained that steel pipes are to prefer over composite pipes. With larger corrosion (&gt;2 mm), it can be ascertained that composite piles are preferable, specifically in cases were the soil is looser. However, in firmer soil, with undrained shear strength between 10-25 kPa, composite concrete-filled steel pipes are the better option. The results show that the contribution of the concrete to the bearing capacity of the composity files is minimal compared to the contribution of the decreased inner corrosion. This implies that it is more important to have the pipes filled with to prevent inner corrosion, rather than use a strong material that contributes to the bearing capacity. With that said, composite piles are not sustainable and different filling materials can be examined to further investigate whether there is another material with smaller climate impact that makes for piles with larger ratio of bearing capacity to climate impact. The main conclusion of the master thesis is that there needs to be a standardised approach to calculating climate impact from foundation construction and it should be included in a building's life cycle analysis (LCA). / Miljövänlighet och hållbarhet är begrepp som förekommer allt oftare i byggbranschen.Hållbarhetstänket behöver finnas med under hela byggprocessen, från idéfas till slutskede. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur dimensionering av spetsburna betong- och stålrörspålar samt samverkanspålar kan utföras med större hänsyn till klimatpåverkan. Målet är framför allt att med hjälp av enklare klimatkalkyler främja klimatmedvetna materialval i tidig projektering. En parameterstudie som undersökte olika parametrars påverkan på pålens bärförmåga och klimatpåverkan utfördes i Matlab. Den strukturella bärförmågan hos ett antal olika pålar med olika förutsättningar som indata sammanställdes. Pålarnas klimatpåverkan uttrycktes i deras globala uppvärmningpotential (GWP) och för att kunna jämföra olika pålar med varandra skapades en gemensam funktionell enhet. Kvoten mellan pålarnas bärförmåga och motsvarande klimatpåverkan utgjorde den funktionella enheten. Kvoten beräknades för samtliga undersökta pålar och resulterade i ett antal figurer med bärförmåga som funktion av klimatpåverkan. Dessa figurer ska fungera som underlag vid bestämning av påltyp och användbarheten verifierades med ett beräkningsexempel. Med hjälp av de framtagna graferna gick det i beräkningsexemplet att välja ut pålen som var mest effektiv med hänsyn till klimatpåverkan och utnyttjandegrad av flera möjliga alternativ. Ett antal generella slutsatser gällande påltyp kunde dras. Vid små rostmåner (&lt;2 mm) kan det konstateras att stålrörspålar är mer fördelaktiga än samverkanspålar. För resterande rostmåner (&gt;2 mm) är samverkanspålar lämpligare i de fall där jorden är lösare. I fastare jordar med odränerad skjuvhållfasthet mellan 10-25 kPa är betongfyllda stålrörspålar utan samverkan ett bättre alternativ. Resultaten visar att det som ger störst effekt inte är betongens bidrag till bärförmågan utan det är minskningen av den inre rostmånen som har störst påverkan. Det innebär att det är viktigare att pålen är fylld än att den är fylld med något starkt som kan bidra med bärförmåga. Alltså är det inte hållbart att använda samverkanspålar och man kan vidare undersöka om det räcker att fylla med något klimatvänligare material som exempelvis cementbruk med lägre cementinnehåll och cementkvalité. Arbetets viktigaste slutsats är att det behövs en standardiserad beräkningsmetod för klimatpåverkan från grundläggning och att det bör ingå i byggnaders livscykelanalyser (LCA) eller klimatdeklarationer.

To achieve the climate and environmental goals the Swedish government took actions to increase timber construction. One material that have been getting more and more popularity the past years is Cross-laminated timber. This is a study that investigates the implementation phase of the CLT framework. The study is also demarcated to knowledge types and competence. The method of obtaining information consists of 9 interviews that investigates 4 different projects that have used CLT framework. The result of the interviews have been put together into the result and then analyzed. The results have been compared with past studies from the Theoretical frame of reference, which is focused on knowledge and competence. The study is focused around 3 knowledge types which is domain specific knowledge, procedural knowledge and general knowledge. One of the problems that was recurring was the lack of piercings in the CLT elements. The entrepreneurs that had experience with CLT made their own piercings while the other entrepreneurs had bigger issues. To achieve the best implementation phase it is needed procedural and domain specific knowledge, if you don’t have that it is beneficial to hire a consultant who does.

I undersökningen genomförs en del av klimatdeklarationen på ett studieobjekt som fortfarande är i tidigt skede. För att sedan se hur den framtagna metoden potentiellt kan förändra en byggnad för att få ner koldioxidutsläppet till atmosfären. Detta görs av anledning av Boverkets riktlinjer angående klimatdeklarationer och de lagstadga gränsvärden som kommer införas inom snar framtid. Den här undersökningen ska ge företag möjlighet att börja klimatdeklarationen i tidigt planeringsskede, för att kunna göra förändringar baserat på klimatdata.  Arbetsmetoden som tas fram, är en Buildings Information Modeling (BIM) baserad klimatdeklaration. Med hjälp av Dynamo som brygga, kompletteras Revit med Excel. Excel agerar beräkningsmotor. Utbyte av datamängder mellan Revit och Excel hanteras av Dynamo. Klimatdeklarationen blir då tillgänglig i både Revit och Excel. Processen är utförd så att förändringar i klimatdeklarationen ska vara enkelt under projektets gång.  Resultatet av undersökningen är en metod för att göra klimatdeklarationer på ett effektivt sätt. Arkitektur och Byggnadsvård AB, som hållits uppdaterade av arbetes progress, kommer att analysera metoden för att se hur de kan komma att använda den för klimatdeklarationer. Det kommer att bero på utseendet på kommande projekt då beställares krav ser olika ut. Med stöd av arbetsmetoden, kan Arkitektur och Byggnadsvård AB väcka intresse för klimatfrågan, genom att utforma en miljöguide till olika beställare. Samt att använda arbetsmetoden som helhet i de projekt som ska klimatdeklareras enligt lag.  I undersökningen kommer man fram till att klimatdeklaration via Dynamo är möjligt. Den påvisar att det är värdefullt att klimatdeklarera i tidigt skede, då förändringarna som gjorts resulterar i en minskning på 31 ton CO2 – ekvivalenter till atmosfären. Vilket är koldioxidutsläppet som man sparar in genom att göra olika förändringar. Den största vinsten, är att gå från betongvägg till KL – trävägg.  Arkitektur och Byggnadsvård AB kommer att utveckla metoden för att potentiellt använda den i deras framtida projekt. / In the study, part of the climate declaration is carried out on a study object that is still at an early stage. This is done to see how the developed method can potentially change a building to bring down carbon dioxide emissions into the atmosphere. This is due to the Boverket guidelines regarding climate declarations and new statutory limit values, ​​that soon will be introduced. This study will give companies the opportunity to start the climate declaration at an early planning stage and to be able to make changes based on facts. The working method that is developed is a Building information modeling (BIM) based climate declaration. Using Dynamo as a bridge, Revit is supplemented with Excel. Excel acts as a calculation engine. Exchange of data sets between Revit and Excel is handled by Dynamo. The climate declaration will then be available in both Revit and Excel. The process is carried out so that project changes must be easy to maintain and visible in the climate declaration. The result of the survey is a method for making a climate declaration in an effective way. Arkitektur och Byggnadsvård AB, which has been updated regarding progress, will analyze the method to see how they can use it for climate declarations in projects. This will depend on format of coming projects, as the client's requirements are different. With support of the working method, Arkitektur och Byggnadsvård AB can raise interest in the climate issue, by designing an environmental guide for different customers. And to use the working method as a whole where projects are obligated by law to produce a climate declaration.  The survey concludes that a climate declaration through Dynamo is possible. It shows that changed values at an early-stage results in a reduction of 31 tons of CO2 - equivalents to the atmosphere. The biggest gain, is to go from concrete wall to CLT - wooden wall. Arkitektur och Byggnadsvård AB will develop the method to potentially use it in their future projects.

Sverige står idag inför utmaningen att minska sin klimatpåverkan och bygg- och fastighetssektorn står för totalt 22% av Sveriges utsläpp. Som ett försök att minska denna andel har lagen om klimatdeklarationer införts den 1 januari 2022, där utsläpp av växthusgaser under byggskedet ska redovisas. Byggskedet delas upp i råvaruförsörjning, transport och tillverkning av byggprodukter (A1-A3) samt transport och bygg- och installationsprocessen (A4, A5). Det är byggherrens ansvar att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket för de byggnader som enligt lag kräver en deklaration. För deklarationen kan det även komma att införas gränsvärden tidigast 1 juli 2025 som sedan ska skärpas efter fem år, detta eftersom det måste ske en drastisk minskning av bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. Studiens syfte är i och med detta, att undersöka hur byggherrar anpassar sitt byggande och vilka strategier de använder för att minska klimatpåverkan i byggskedet. Detta görs genom sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med företag från bygg- och fastighetssektorn som tar aktiva val för miljön. Företagen har främst rekryterats från medlemsföretagen i Hållbart Stockholm 2030 och intervjuerna är med representanter från företagen som arbetar med klimat- och hållbarhetsfrågor. Resultatet av studien visar att de strategier som byggherrarna använder omfattas främst av mål, krav och miljöcertifieringar. De åtgärder som genomförs kopplat till materialanvändningen handlar framförallt om att använda klimatförbättrad betong och att reducera mängden material. Byggherrarnas utmaningar med att minska klimatpåverkan är huvudsakligen kopplat till ekonomi och osäkerheter kring material. Utifrån detta kan slutsatsen dras att byggherrarna arbetar aktivt med att minska klimatpåverkan från byggskedet genom deras strategier och åtgärder. Samtliga byggherrar hävdar att deras nuvarande utsläpp av växthusgaser vid nybyggnation är lägre än de föreslagna gränsvärdena för klimatdeklarationer, vilket visar på att företagen ligger i framkant av utvecklingen mot att sänka bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. / Sweden is currently facing the challenge to reduce their climatic influence and the construction- and real estate sector emits 22% of the emissions of Sweden. A new law about climate declarations has been introduced on January 1st 2022, as an attempt to reduce this part, where emission of greenhouse gases during the construction stage must be reported. The construction phase can be divided into raw material supply, transport and manufacturing of construction products (A1-A3) and transport and the construction- and installation process (A4, A5). The developer is obligated to establish and submit a climate declaration to Boverket for buildings that require a declaration. A drastic reduction of the emissions from the construction- and real estate sector must occur and therefore may threshold limit values be introduced in the climate declaration on July 1st 2025 at the earliest, and the threshold limit values will then be reduced after five years. The purpose of the study is to investigate how the developers adjust their production and what strategies they are using to reduce their climate impact in the construction stage. The study will be based on six qualitative semi-structured research interviews with companies from the construction- and real estate sector that actively take action for the environment. The companies have mainly been recruited from the members of “Hållbart Stockholm 2030” and the interviews are operated with representatives from the companies that work with climate-and sustainability issues. The results of this study show that the developers mainly use strategies covered by visions, requirements, environmental certifications. The measures in material use are primarily about using climate improved concrete and reducing the amount of material. The challenges for the developers to lower their climate impact are economical issues and dubiety about the materials. The conclusion is that the developers are constantly trying to reduce their climate impact from the construction stage with their strategies and measures. All developers claim that their emissions of greenhouse gases from new production is lower than the suggested threshold limits in the declaration, which shows that the companies have taken the lead in the process of reducing the climate impact from the construction- and real estate sector.

Inledning: Matsvinn bidrar till en negativ klimatpåverkan och svinnet av animalier, speciellt nötkött, genererar stora mängder onödigt växthusgasutsläpp per kilo. Att minska svinnet av animalier bör prioriteras för att snabbt minska växthusgasutsläppen. Syfte: Syftet är att undersöka konsumenters inställning till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat i ett försök att minska köttsvinn. Vidare studeras om matrelaterade kunskaper, färdigheter och beteenden, sammanfattade i begreppet food literacy, påverkar inställningen till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Material och metod: Data samlades in via en webbenkät och en fokusgrupp. Databearbetning och analys av den kvantitativa datan utfördes i Excel där chitvå-test användes som statistisk metod. Den kvalitativa datan transkriberades och analyserades med hjälp av kodning och tematisering. Resultat: Den kvantitativa datan visar en positiv trend där majoriteten av konsumenterna kan tänka sig att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Resultaten visar att graden av food literacy ökar med åldern. Faktorer som visar sig vara betydelsefulla för konsumenter är pris, kvalitet, förpackning och ursprung. Slutsats: Majoriteten av respondenterna oavsett ålder är positivt inställda till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Resultatet pekar åt att andelen respondenter med hög grad av food literacy ökar med ålder och faktorer som styr vid inköp av nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat är pris, kvalitet, förpackning och ursprung. / Introduction: food waste contributes to a negative climate impact and the meat wastage, especially beef, generates large amounts of greenhouse gas emissions per kilogram beef. Reducing animal wastage should be a priority in order to quickly reduce greenhouse gas emissions. Aim: The aim is to investigate consumers' attitude to buying beef that has been frozen the day before the best before date has passed in an attempt to reduce the meat wastage. The study also investigates whether food-related knowledge, skills and behaviors, summarized in the concept food literacy, affect the attitude of buying beef that has been frozen the day before the best before date has passed. Method: Data was collected using a web-questionnaire and a focus group. The processing and the analysis of the data was performed in Excel using Chi-Square tests. The qualitative data was transcribed and analyzed using coding and thematization. Results: The quantitative data shows a positive trend where the majority of consumers can see themselves buying beef that has been frozen the day before the best before date has passed. The results show that the level of food literacy increases with age. Factors that prove to be important for consumers are price, quality, packaging and origin. Conclusion: The majority of respondents regardless of age are positive about buying beef. The result indicates that the proportion of respondents with a high degree of food literacy increases with age and factors that prove to be important for consumers when buying beef are price, quality, packaging and origin.